Förteckning på de fleste Skepps-Förnödenheter för seglande Handelsfartyg,

Andra Upplagan.
Omarbetad och tillökt.
Stockholm.
Hörbergska Boktryckeriet,
1852.

- - Wet du en uppsats mera fullständig,
Unna mig deraf del! Hwar om icke, wälj hwad jag tillstyrkt!

HORATIUS.
Epist. VI. v. 67.

Utgifwarens Erinran.

Det är icke lätt att uppdraga gränsen mellan det absolut nödwändiga på ett fartyg, och det, som i alla händelser kan undwaras; men under resans lopp och de äfwentyr som åtfölja den, wisar det sig tydeligen: då är det likwäl försent att skaffa sig hwad som icke förut warit påtänkt. Hwar och en som tänker företaga en längre resa öfwer hafwet, bör i det närmaste på förhand kunna bedömma, hwad som under resan kan blifwa honom oundwikeligen nödwändigt, eller blott wid tillfälle behöfligt, nyttigt eller blott nöjsamt; samt derefter uppsätta sina requisitioner: och der är wid så beskaffade requisitioners uppsättande, som utgifwaren trott denna Förteckning kunna wara till någon nytta. En i sig sjelf obetydlig sak (t. ex. en swafwelsticka, en brynsten o. s. w.) har stundom ett ofattbart wärde, och att sakna den på sjön kan åtföljas af flera med fara förenade olägenheter.

I Swerige finnas endast få så kallade Skepps-Chandlerier: Kaptenen måste, så att säga, nästan styckewis samla fartygets förnödenheter hos olika Handlande. Det är derföre swårt, att wid utredningen kunna ihågkomma eller erinra sig allt, utan att glömma någon högst nödig och oumbärlig artikel, i synnerhet då denna utredning oftast inträffar på samma gång, som han är syßelsatt, antingen wid warfwet eller med inlastningen, eller med båda tillika. Deremot finner hwar och en huru lätt det måste blifwa att, ur en Förteckning, sådan som denna, göra utdrag, samt efter Fartygets storlek. Besättningens antal och resans längd, till stycketal och myckenhet beräkna de artiklar, som Fartyget till den förestående resan oundwikligen tarfwar.

För öfrigt torde icke wara olämpligt, att fästa uppmärksamheten på följande omständigheter:

1:o. Den eller de olägenheter, som möjligen kunna uppkomma deraf, att någon behöflig artikel blifwit förglömd, måste naturligtwis ensamt falla Kaptenen till last; så wida det icke kan bewisas, att samma artikel på afseglingsorten ej fanns.

2:o. Att Rederierne, åtminstone under närwarande Conjunctur, alltid hellre önska att Kaptenen i hemorten sätter sitt fartyg i fullkomligt stånd, samt förser detsamma med alla deß behof; ty i anseende till det Swenska myntets förhållande nu för tiden, jemfördt med det Utländska, måste deßa artiklar nödwändigt blifwa dyrare utomlands. Men Rederier finnas ock, hwilka göra föga afseende på kostnaden, då de weta sig utomlands erhålla en wara af bättre beskaffenhet.

3:o. Att alla i Förteckningen anförda förnödenheter äro någorlunda ordnade under sina särskildta rubriker. Men då den ene will hafwa af koppar, jern, etc. hwad en annan är nöjd med att äga af bleck, träd, etc.; så har man deraf sett sig föranlåten, att upptaga åtskilliga artiklar under twenne rubriker. Detta är anledningen att några få sådana förekomma på twå ställen.

4:o. Det säger sig sjelft, att åtskilliga af deßa artiklar kunna undwaras, ty gränserna för behofwen äro alltid relativa, och kunna derföre omöjligen på förhand bestämmas, hwarken i allmänhet, eller för särskilta slags fartyg. Det man saknar, måste man alltså på goda skäl hafwa beslutat att undwara; och på sjön får man då hjelpa sig så godt man kan; samt, i brist af annat till samma ändamåls begagnande, wara den eller den artikeln förutan.

5:o. En och annan nyttig wink för en ung Sjökapten, som mottager ett Fartyg, det han ej nogare känner; äfwen som för den, hwilken tänker köpa ett nytt eller gammalt fartyg, torde, särdeles under rubriken Warfwet, här och der finnas wara framkastad; likasom och denna Förteckning kan tjena till ledning wid Inventariers upprättande öfwer fartyg; samt till jemförelse med circulerande Inventarier öfwer Fartyg, hwilka till salu erbjudas.

6:o Att denna Förteckning är uppställd och ordnad med förutsättning att endast begagnas af seglande Handelsfartyg, är redan anmärkt på Titelbladet. För Örlogsfartyg, som utredas och få sina behof ombesörjde på annat sätt, är den öfwerflödig, och för Ångfartyg ofullständig, såsom helt och hållet saknande en uppsats på de mångfaldiga förnödenheter, som tillhöra och åtfölja ångmachinen. Likwäl, uti flera andra afseenden, är den äfwen för dem något så nära lika användbar.

Slutligen, emedan denna Förteckning är ett resultat af fleras förenade bemödanden, wägledda af mångårig erfarenhet, så förmodar utgifwaren, att åtminstone ingenting af synnerlig wigt skall saknas i deß fullständighet; och emedan denna egenskap, nemligen fullständigheten, just utgör detta lilla arbetes största och nästan enda förtjenst, bör wäl äfwen denna nya så betydligt ökade Upplaga, icke mindre än den förra, nu tjugoett år gamla, längesedan utsålda, kunna blifwa unga sjömän till gagn, warande för dem en lätt tillgänglig minneshjelp.


Warwet.

Blockmakaren och Smeden.

Fartygs förnödenheter wid warfwet äro af mångfaldig beskaffenhet, och kunna swårligen fullständigt uppgifwas; de bestå wanligast af följande:

Fartyget förbygdt öfwer watten, förbultadt och kalfatradt. Likaså under watten om röta spörjes eller mast förderfwat Bordläggningen; i annat fall blifwer endast; Fartyget kölhaladt, då bottnen förspikas, förbultas, förnaglas, Naglarne förproppas. Bordläggningen bränd, kalfatrad och fyllningswerk inlagde; sedan lappsalfwad och tjäradt förhydningspapper, samt ¾ tums förhydning påspikad: denna förhydning, wäl bränd och lappsalfwad, bör för säkerhet skull omspikas hwart tredje år.

Enkel kölhalning, hwarwid blott trä-förhydningen efterses, medelst bränning och lappsalfning, bör ske hwart år, *) så wida fartyget beseglar farwatten hwarest mask finnes, eller om det ämnar sig till sådana farwatten. Flera som warit försumlige härmed, hafwa på en kort tid fått hela förhydningen af mask förstörd, äfwensom oförhydde fartyg i sådana hamnar fått Bordläggningen, i brist af behörig lappslafning, af mask genomäten, på mindre än twå månaders tid. På äldre och swaga fartyg pläga stäfnåten gifwa sig, och stundom förorsaka betydligt läckage. De böra derföre wid en enkel kölhalning förses; och sker detta lätt, då man långs med nämnde nåt upphugger spunningar i förhydningen, så att kalfatring kan åtkommas. Det har mången gång lyckats, att i sjön täppa läckor inifrån, med de i Stäfnåten aldrig, i anseende till de swåra timmer, som för styrka skull tätt till hwarandra åtfölja Stäfwarne: och att afhugga deßa för att åtkomma läckan, skulle alltför mycket förswaga fartyget. Lastportarne i Skarpen, Berghultet, Sidor, Färggång, Relingar, Hwalf och Akterspegel, samt Däcket kalfatras. Rodret, Fingerlingarne, Rorjernen samt alla Rorspikarne undersökas wid skeende kölhalning. Om antingen Fingerlingarne eller hålen i Rorjernen äro slitna, men ändå brukbara, insättas hel- eller half-bußningar. De förstnämnde kunna bäst påsättas sedan Smeden tagit mått och roret blifwit aflyft och uppdraget på land.

Rorspikarne undersökas, och om de gifwa efter uttagas de, hålen proppas och nya spikar i stället för de gamla inslås. Rormallen efterses och paßas.

Pumparne med deß behöriga ställ och reserve ställ Pumpgods, af hjertan, skor, nickar, hake, skrapa och bultar efterses.

Masterna efterses så wäl i däcket, (hwarwid kragarne loßtagas), som upp åt toppen och i wantståndet, samt Kindbackar, Lång- och Twärsalningar, Sluthult och Eßelhufwuden.

Bogsprötet med deß lås, surrningar och waterstag, efterses.

Alla stänger och rundhult undersökas medelst klappning och stickning efter röta.

Alla Block, Jumfrur och Dotkoppar till Tacklaget undersökas.

Båtarna med deras redskap, såsom: Rullar, Dawidar, Spel, Spakar, Åror, Båtshakar, Tofter, Plickter, Ror och Rorpinnar, Ringbultar, Master, Sprin och Bommar, Hwilar, Tullar. m. m. efterses.

Slupen, Giggen, Jollen, Snipan, med allt deras tillbehör undersökas.

Kryßhulter, Knecktar, Läppar och Nagelbänkar, Horn- och Inknäflings-klampar, samt Båtsklamparne efterses.

Ankrarne med sina stockar och ringar; Warp-Ankare och Båts-dragg undersökas, äfwensom Kabyßans och Kaminens murning.

Kanon-lawetter med beslag, Taljor, Rigtkil, Wiskare, Laddstock, Laddskyffel och Kratts, Krutkista, Kokerskor, Kruthorn, Remnål, Kanonpropp, Antändnings-rör och Slaghammare.

Kajutens, Sängkammarens och Hyttornas inredning med Sängar, Skåp med hyllor, Bänkar med lås och nycklar, Soffor, Bord och Stolar, Bokhyllor, Klädskåp, Speglar, Fönster och Patentglas, Gardiner med tillbehör, Madraßer till Sofforne med sina täcken, samt Täcken till Bord och Bänkar, och Slupskläden.

Skansen med Koyar för Besättningen. Kittelskåp m.m.

Skafferiets bänkar för Prowiantens samt Segelkoyen, böra wäl förses de förra med förtent bleck, den sednare med koppar i hörnen.

Ankarkätting med tillbehör: såsom stoppare, krokar, klys, reserve-bultar till låsen etc. Kettings-Lås, till förtöjning i tidewatten.

Reserv-Lås, st. o. m., såwäl till Ankar- som Märsskot-kettingar.

Backspiror med sina beslag och stöttor. Stackenats block Hjul efter Engelsk modell.

Kättingar till Röstlinor, Sorklinor, Dreyrep, Märsskot.

Kädje-Länga, Kedjestropp till timmerlastning. Portjern till jerninlastning.

Lodrulle och Inhalningsgalje med kastblock samt Patent-Lod-Inrättning.

Drifankare med sin boy och preßänning.

Swarfstol med Dockor och tillbehör.

Fullständigt Repslageri att slå små troßar.

Sjömansgarns voyt med tillbehör.

Ränna till Gryn och Ärtränsning.


*) Har fartyget koppar- eller annan metallförhydning, bör densamma likaledes årligen efterses och lappas.

  • Brådspels-Spakar.
  • Gångspels-Spakar.
  • Logg-rulle.
  • Logg-skäddor.
  • Faxis-woyt.
  • Slipsten med Ho.
  • Löshakar.
  • Slagpytz.
  • Sågbock.
  • Båtsmansstol.
  • Muskylor.
  • Drefhammare.
  • Klädningskylor.
  • Klädspånar.
  • Sockerklubba.
  • Köttklubba.
  • Ärtstamp.
  • Saltkar.
  • Backsbräde.
  • Grötbraß.
  • Fiskbräde.
  • Skurlåda.
  • Skursten.
  • Werkfat.
  • Sockerskrin.
  • Skör-Ask.
  • Stag-Litsor.
  • Mast-Litsor.
  • Trä-löddror.
  • Flögknappar.
  • Skefmall.
  • Winkelhake.
  • Klot.
  • Snuttra. (Knipare.)
  • Komfernaglar.
  • Brandjern.
  • Pejlstock.
  • Hackbultar.
  • Ringbultar.
  • Stängwindareblock.
  • Kattblock.
  • Kastblock, st. o. m.
  • Frihult o. Trädbogar.
  • Ankarskor.
  • Tågskor.
  • Tåg Spenar.
  • Kip-Dawid m. tbh.
  • Watten-pytsar.
  • Köttkaße af träd.
  • Spel-Lås.
  • Förtöjningskättingar.
  • Båt- och Slup-kettingar.
  • Tunnbindare-kil, ell. Spets-hammare.
  • Tjära.
  • Stenkols-tjära.
  • Beck.
  • Beckolja.
  • Dref.
  • Björk- o. Tallwed.

Reserv-Gods.

  • Stänger o. Rår.
  • Rorpinne.
  • Pumpnickar.
  • Lee-Segels Rår o. Bommar.
  • Ankarstock.
  • Årämnen.
  • Spakämnen.
  • Bärlingar, st. o. m.
  • Bräder o. Plankor.
  • Ask- o. Eketräd.
  • Wagenskott.
  • Pockenholtz.
  • Pump-skor.
  • Pump-hjertan.
  • Block, Skifwor, Naglar, af fl. d.
  • Jumfrur o. Dots-koppar.
  • Logg-skäddor.
  • Blocknaglar af jern eller färdigt rundade bultar till blocknagelämnen, af a. dim.

Repslagaren.

  • Ankartåg.
  • D:o splitsade.
  • Kabel.
  • Pertlina.
  • Jaglinor.
  • Jagtroßar.
  • Taljerepstroßar.
  • Boyrep.
  • Wannt.
  • Stag.
  • Barduner.
  • Halsar.
  • Skot.
  • Handlodlina.
  • Kritlina.
  • Logglinor.
  • Fisklinor.
  • Torsklinor.
  • Hysing.
  • Märling.
  • Lårding.
  • Penterlinor.
  • Röstlinor.
  • Fånglinor.
  • Stängwindare.
  • Bomstoppare.
  • Båts- och Slups-släpare.
  • Styckegods mantlar.
  • D:o Längor.
  • Warptroßar.
  • Liktroßar.
  • Ginelöpare.
  • Tackellöpare.
  • Sjömansgarn.
  • Segelgarn.
  • Tagelgarn.
  • Nätgarn, (till fisknät).
  • Signfall ell. Flagglinor.
  • Styrrep.
  • Hwalfisk-lina.
  • Kattlöpare.
  • Taljelöpare.
  • Reserv-troßar af fl. d. till löpande gods.
  • Weflingstroß.
  • Weflingslina.
  • Tolfgarns linor.
  • Niogarns linor.
  • Sexgarns linor.
  • Grann linor.
  • Sticklinor.
  • Djuplodlina.
  • Nordsjö lodlina.
  • Salgjordar till Blockstroppars beklädnad.
  • Uppslagsgods.
  • Swablar.
  • Handwejlar.
  • Affall wid sjömaning, tjenligt till dref.

Segelsömmaren.

  • Ett Ställ segel.
  • Ett Ställ stormsegel.
  • De söndriga seglen reparerade.
  • Båtsegel.
  • Slupsegel.
  • Jollsegel.
  • 2:ne Under-ledsehel.
  • 3:ne Öfwer-ledsegel.
  • 3:ne Bramled-segel.
  • Suntält eller Sunsegel.
  • Portsegel.
  • Wädersegel.
  • Preßänningar.
  • Hängmattor.
  • Säckar, st. o. m.
  • Wattenslanga.
  • Mastkragar.
  • Pumpkragar.
  • Rorkragar.
  • Mjöl- och diverse grynpåsar.
  • Ransonspåsar.
  • Små spikpåsar.
  • Nubbpåsar.
  • Storm- eller Wakt-Kavay.
  • Byxor o. Bußaroner.
  • Sydwestrar.
  • Flaggor, fl. Nationers.
  • Flaggtråd.
  • Gjösar.
  • Standert.
  • Wimpel, bruten.
  • Quarantains-Flaggor, af fl. färger.
  • Signalflaggor af d:o.
  • Häng-Compaß.
  • Amplituds-Compaß med tillbehör.
  • Styr-Compaßer.
  • Compaßerna strukna.
  • Waktglas.
  • Halftimglas.
  • Logg-glas.
  • Segelduk, finare o. gröfre, af Hampa o. Bomull.
  • Bramduk, d:o d:o.
  • Flaggduk, (Blå, gul, röd, hwit).
  • Smärting och klädning.
  • Små Ben-Kauser.
  • Segelhandskar.
  • Segelplåtar.
  • Segelkrokar.
  • Segelnålar.
  • Liknålar.
  • Märlingsnålar.
  • Lodpåse.

Kopparslagaren.

  • En Ärtkittel med lock.
  • En Grötkittel med d:o.
  • En Köttkittel med d:o.
  • 2:ne Formar af koppar, af accurat lika omkrets, men olika höjd, inrättade uti locken till de större kittlarne, wäl förtenta o. m. egna lock.
  • En Cajutkittel med lock.
  • En Harpojs ell. Oljekittel, oförtent.
  • En st. o. m. Castrull med lock.
  • En Beeffstekspanna med lock.
  • En Såspanna med lock.
  • En Stekpanna med lock till ugnen.
  • En Théepanna.
  • En Caffepanna.
  • En Drickskanna.
  • En Caffekanna.
  • Matbackar.
  • Twättskål.
  • Nachthus-Lampa.
  • Cajuts-Lampa m. tbh. af Purrare o. tänger.
  • Wattenpump.
  • Wattenhämtare.
  • Spik, st. o. m.
  • Kamin, m. rör o. tbh.
  • Klyspump.
  • Tapp till Styrratten för Compaßen.
  • Flöyeltenar.
  • Kopparplåtar o. bleck.
  • Pip till Tunnratten.
  • Handsprutor.
  • Trattar.
  • Ropare.
  • Misttrumpet.
  • Häfwert.
  • Sugare.
  • Mått, st. o. m.
  • Alla brukade kopparkärl förtennas.

Tunnbindaren.

  • Wattenliggare.
  • Båtsfat.
  • Terser.
  • Hel- o. Halfankare.
  • Kaggar, st. o. m.
  • Friskbalja.
  • Läskbalja.
  • Tunntappare.
  • Tunntratt.
  • Trä-back.
  • Twättbaljor.
  • Wattenpytsar.
  • Slagpyts o. Färgpytsar.
  • Tjär-, Swärt- o. Harpojs-pytsar.
  • Ransonskärl för kött o. fläsk med lock, försedde med lås.
  • Ankarboyar, hela o. halfwa.
  • Spottlådor.
  • Öskar.

Gelbgjutaren, Meßingslagaren och Tenngjutaren.

  • Förhydnings-spik.
  • Skeppsklocka.
  • Nachterhus-Lampa.
  • Kajut-Lampa.
  • Kajutklocka.
  • Mortel med stöt.
  • Skrufkranar m. nycklar.
  • Spottlådor.
  • Meßingstråd.
  • Ropare.
  • Tennplåtar med lock.
  • Fat, djupa o. flata.
  • Talrickar, djupa o. flata.
  • Smörask m. lock.
  • Théekanna m. d:o.
  • Drickstop m. d:o.
  • Brännvinstumblare.
  • Tuschkopp.
  • Matskedar.
  • Théskedar.
  • Ljusstakar.
  • Ljusknecht.
  • Ljussax.
  • Låsar, skrufwar, hakar, plåtar o. beslag i Kajutan o. Sängkammaren.
  • Clyso-pomp m. slang.

Jernkramhandlaren och Bleckslagaren.

  • Timmermans-Werktyg, wäl sorterade.
  • Domkraft.
  • Skrufstäd.
  • Filar o. Raspar.
  • Skrufsira o. Skrufskifwa.
  • Kallbit.
  • Kallmejsel.
  • Skölpar, st. o. m.
  • Måkare.
  • Klinkhammare.
  • Drifhammare.
  • Hammare o. Tång.
  • Pynthammare.
  • Kofötter.
  • Saltbackor.
  • Wedsåg.
  • Sticksåg.
  • Wedyxa.
  • Skarfyxa.
  • Båtsmansyxa.
  • Källareyxa.
  • Tälgyxa.
  • Timmermansbila.
  • Drifjern.
  • Rabbar.
  • Skedborr ü
  • Skrufborr ý ell. Nafware st. o. m.
  • Wrickborr þ
  • Spikborr.
  • Sprunsborr.
  • Märkjern.
  • Swarfjern.
  • Polerstål.
  • Bandknif.
  • Tälgknifwar.
  • Fällknifwar.
  • Pennknifwar.
  • Pappersax.
  • Däcks-Skrapor, trekantiga o. runda, st. o. m.
  • Barlastskyfflar.
  • Peljstock.
  • Splitshorn.
  • Märlprimar.
  • Eldstål o. Fnöske.
  • Skrubbhyfwel.
  • Oxhyfwel.
  • Släthyfwel.
  • Segelnålar.
  • Liknålar.
  • Märlings-nålar.
  • Segelplåtar.
  • Segel-krokar.
  • Matskedar.
  • Théeskedar.
  • Synålar.
  • Stoppnålar.
  • Säck- ell. Packnålar.
  • Korkskruf o. Korktång.
  • Boutelje-sköljare.
  • Beckgryta.
  • Swärtgryta.
  • Aflång stekgryta.
  • Ljusstakar.
  • Ljussaxar.
  • Ljussax brickor.
  • Ljusknekt.
  • Caffe dosa.
  • Thée dosa o. sil.
  • Sockerdosa m. lock.
  • Sockertång.
  • Horn-Lanternor.
  • Hornskifwor till d:o.
  • Bleck-Lanternor.
  • Stick-Lanternor.
  • Documentlåda m. lås.
  • Compagni-Lanterna.
  • Häfwert.
  • Sugare.
  • Ropare.
  • Mist-Trumpet.
  • Trattar.
  • Stops mått.
  • Halfstops d:o.
  • Qwarters d:o.
  • Halfqwarters d:o.
  • Jumfru d:o.
  • Caffe-brännare.
  • Caffe-qwarn.
  • Stålqwarn.
  • Plättpanna.
  • Munkpanna.
  • Pankakspanna.
  • Pankaksspade.
  • Wattenskopa.
  • Sopskyffel.
  • Spottlådor.
  • Durchslag.
  • Rifjern.
  • Styrmans-Hytts-Lampa.
  • Skans-lampa.
  • Eldgaffel.
  • Eldstång.
  • Eldskyffel.
  • Handpust.
  • Beckslef.
  • Hallster.
  • Kittelkrokar.
  • Köttgaffel.
  • Skip, af a. dim. Ek o. Furu.
  • Blyspik, st. o. m.
  • Platthufwun, d:o.
  • Pumpnubb.
  • Nubb, st. o. m.
  • Kanoner.
  • Karonader.
  • Nickor.
  • Dunderbößor.
  • Studsare.
  • Hagelbößor.
  • Pistoler.
  • Puffertar.
  • Sablar.
  • Huggertar.
  • Dolkar.
  • Enterpikar.
  • Kulor.
  • Skrå o. Skrålappor.
  • Blykulor.
  • Hagel, st. o. m.
  • Kulform.
  • Stöpslev.
  • Dyfwelsklor.
  • Mantelhakar.
  • Blockhakar.
  • Bjelkhakar.
  • Fiskhakar.
  • Löshakar.
  • Båtshakar.
  • Kasthakar.
  • Syskonhakar.
  • Märlor ell. krampor.
  • Blockbußingar af a.d.
  • Kausor af d:o.
  • Splintar, Ringar, Plåtar af d:o.
  • Jernplåtar, ell. bleck.
  • Förtenta Plåtar, ell. bleck.
  • Hak- o. Ledgångjern.
  • Haspar ell. Öfwerfall.
  • Bordknifwar o. Gafflar.
  • Förskärare-gaffel.
  • D.o Knif m. stål.
  • Metall-kranar.
  • Hänglås.
  • Skåplås.
  • Plåtbly.
  • Bandjern.
  • Nitnaglar.
  • Wågbalance m. Wigtskålar o. en sats wigter.
  • Besman af trä o. jern.
  • Stål- o. Jerntråd.
  • Båts rorjern.
  • Djuplod.
  • Mellandlod ell. Nordsjölod.
  • Handlod.
  • Fisklod.
  • Båts- o. Slups-kettingar.
  • Fiskdragg.
  • Harpun.
  • Ljustra.
  • Fiskkrokar, st. o. m.
  • Haykrok m. kätting.
  • Mastpaßare.
  • Krabbpaßare.
  • Råttfällor.
  • Brynsten.
  • Oljebryne.
  • Black o. Handklöfwar.

Kryddkramhandlaren.

  • Journal-papper.
  • Post-papper.
  • Skrif- o. Concept-papper.
  • Karduspapper.
  • Läskpapper.
  • Förhydnings-papper.
  • Bläck, (swart, blått, gult o. rödt).
  • Bläckhorn.
  • Sanddosa.
  • Skrifsand.
  • Gåspennor.
  • Stålpennor.
  • Pennskaft.
  • Stånglack.
  • Munlack, ell. Oblater.
  • Blyertspennor.
  • Rödkrits d:o.
  • Griffeltaflor.
  • Grifflar.
  • Diverse Krus ell. Krukor.
  • Damijeanner af sten, glas ell. förtent bleck till förrådet.
  • Ransons krus för Olja.
  • D:o för Ättika.
  • Tomma Bouteljer.
  • Bouteljekork.
  • Glas-Carafiner.
  • Brickor till Carafiner o. glas.
  • Dricksglas.
  • Bränwinsglas.
  • Winglas.
  • Likörglas.
  • Punschglas.
  • Saltkar.
  • Soppskål.
  • Carotter m. o. utan lock.
  • Fat, st. o. m.
  • Siplkummar, st. o. m.
  • Talrickar, djupa o. flata.
  • Smörask.
  • Théekanna.
  • Caffekanna.
  • Théekoppar.
  • Caffekoppar.
  • Sockerskål.
  • Gräddskål.
  • Senapskanna o. slef.
  • Peppardosa.
  • Dricksmugg.
  • Tvättkanna.
  • Tvättfat.
  • Nattpotta.
  • Knifkorg.
  • Brödkorg.
  • Glaskorg.
  • Fruktkorg.
  • Théebrickor, st. o. m.
  • Ragusked.
  • Förläggarslef.
  • Matskedar.
  • Théeskedar.
  • Bordsurtout.
  • Fernißa, (hwit o. swart).
  • Linolja.
  • Hampolja.
  • Terpentin.
  • D:o olja ell. spiritus.
  • Stearin-ljus.
  • Wax-ljus.
  • Lampolja.
  • Lampwekar.
  • Fisktran.
  • Kitt.
  • Kopparrök.
  • Silfwerglitt.
  • Krita.
  • Rödkrita.
  • Pottlod ell. blyerts.
  • Blyhwit.
  • Oljeswärta.
  • Kimrök.
  • Spanskgröna.
  • Mineral-grönt.
  • Scheelesgrönt.
  • Cinober.
  • Mönja.
  • Rödfärg.
  • Umbra.
  • Mengel.
  • Chromgult.
  • Chromgrönt.
  • Ljusockra.
  • Gulockra.
  • Berlinerblått, (torr och rifwen.
  • Harpojs ell. Hartz.
  • Bright Varnish.
  • Pimpsten.
  • Hayskinn.
  • Sandpapper.
  • Trippel.
  • Smergel.
  • Färgsten med löpare.
  • Färgpenslar, st. o. m.
  • Märkpensel.
  • Harpojsqwastar och penslar.
  • Tjärqwastar o. penslar.
  • Lewanger o. Skrubborstar.
  • Klädesborstar.
  • Skoborstar.
  • Damborstar.
  • Moppar.
  • Flaggtråd.
  • Bomulls Wekgarn.
  • Strystickor *).
  • Fnöske.
  • Swafwel.
  • Flintor.
  • Kanonkrut.
  • Fängkrut.
  • Alun **).
  • Tobakspipor.
  • Röktobak.
  • Tuggtobak.
  • Cigarrer.
  • Snus.
  • Hornlimm.
  • Munlimm.
  • Lantern-hornskifwor.
  • Bouillon de poche.
  • Win, (rödt o. hwitt).
  • Rom.
  • Cognac.
  • Punsch.
  • Chocolade.
  • Socker.
  • Thée.
  • Caffe.
  • D:o brändt o. malet.
  • Fikon.
  • Rußin.
  • Mandel.
  • Corinther.
  • Körsbär.
  • Swiskon.
  • Cathrin-Plommon.
  • Äplen, Päron, Körsbär Njupon, torkade.
  • Risgryn.
  • Mannagryn.
  • Hafregryn.
  • Sagogryn.
  • Perlegryn.
  • Makarongryn.
  • Tapiochogryn.
  • Bowetegryn.
  • Kryddpeppar.
  • Starkpeppar.
  • Cayenne-peppar.
  • Senap, (malen, i brukar.).
  • Senapsfrö (till medicinskt bruk).
  • Fogelfrö.
  • Ingefära.
  • Kanel.
  • Saffran.
  • Muskot.
  • Muskotblomma.
  • Kardemumma.
  • Kryddneglikor.
  • Lagerbärsblad.
  • Torkad Persilja.
  • Ölättika.
  • Winättika.
  • Citronsaft.
  • Japansk Zoja.
  • Pommeransskal.
  • Citronskal.
  • Sirap.
  • Matolja.
  • Florentiner-olja.
  • Bordsalt.
  • Rödlök.
  • Hwitlök.
  • Inlagd lök.
  • Pepparrot.
  • Surkål.
  • Saltgurka.
  • Ättik-gurkor.
  • Sardinier.
  • Sardeller.
  • Holländsk Sill.
  • Anjowis.
  • Lingon-, Hallon- m. fl. Sylter o. Safter.
  • Winbärs-Sylt.
  • Rödbetor.
  • Sodawatten.
  • Seltzerwatten.
  • Saltpeter.
  • Blanksmörja.
  • D:o i dosor.
  • Twål.
  • Såpa, (gul, hwit ell. grön).
  • Eau de Cologne.
  • Knappnålar.
  • Segelnålar.
  • Synålar.
  • Stoppnålar.
  • Boutelekorgar.
  • Köttkorg.
  • Patent-Skursten.
  • Stenkolsolja.

*) Böra förwaras i stenkrus eller blecklåda.

**) ¼ lod finstött till 100 kannor ruttet watten uppgifwes göra det på kort tid drickbart.

Victualiehandlaren.

  • Kött.
  • Fläsk.
  • Smör.
  • Lax, rökt o. salt.
  • Cabbeljou.
  • Långor.
  • Rotschär.
  • Sill, flere sorter.
  • Strömming.
  • Ärter, gula. gröna o. grå.
  • Helgryn.
  • Kroßgryn.
  • Hafregryn.
  • Hwetegryn.
  • Skinka, rökt o. salt.
  • Metwurst.
  • D:o Lübsk.
  • Renstekar.
  • Gåsbröst.
  • Rökta tungor.
  • Salta d:o.
  • Sötmjölksost.
  • Kumminost.
  • Anjovis.
  • Nejonögon.
  • Waßbuk.
  • Caviar.
  • Rågmjöl.
  • Hwetemjöl.
  • Potatis.
  • Ägg.
  • Salt.
  • Bordsalt.
  • Swinister.
  • Gåsfett.
  • Stöp-ljus.
  • Formljus.
  • Lodtalg.
  • Mastsmörja.
  • Backar.
  • Slefwar.
  • Skedar.
  • Drickskannor.
  • Ransons-smörbyttor m. lock.
  • Tunntappar.
  • Swafwelstickor.
  • Wispar.
  • Trädskyfflar.
  • Trädskopor.
  • Ösfat.
  • Sopqwastar.
  • Stöfwelknekt.
  • Finnstöflor.
  • Sko-smörja.
  • Skursand.

Bagaren.

  • Knallar eller groft Skeppsbröd.
  • Knäckegröd, groft o. sigtadt af fl. slag.
  • Kajut-skorpor.
  • Socker-, Smör-, Krydd- o. Canel-skorpor.
  • Mjukt limpebröd af flere slag.

Bryggaren.

  • Skeppsdricka.
  • Swagdricka.
  • Öl. på Bouteljer.
  • Porter på halfbouteljer.
  • Rom.
  • Conjac.
  • Genever.
  • Liqueur.
  • Winer.
  • Punsch.
  • Bränwin, distilleradt.
  • D:o finkel.
  • Sprit.

Bokhandlaren.

Lärobok i Navigations-Wetenskapen, med tillhörande Nautiska och Logarithmiska Tabeller, af F.G. af Klint. 1:sta Delen Text. Stockholm 1845, med de sednare införda tilläggen, tryckta 1852. 2:dra Delen Tabeller. Stockholm 1850.

Praktisk Wägledning i Navigations-Wetenskapen, af W.F. Wiréen. 2 Delar i ett band. 8:vo. Carlshamn 1850.

Beskrivelse over Jordens Figur, de Astronomiske og Nautiske Instrumenter, den elementaire og Nautiske Astronomie af P.W. Tegner. 4 Afdelningar. 8:o Kjöbenhavn 1840-1845. Med tillæg af Samme. Kjöbenhavn 1847.

The Practice of Navigation and Nautical Astronomy by H. Raper. 3:th Edition. 8:o London 1849.

Directors for the Atlantic Ocean by John Purdy. London 1850.

The India Directory: or directions for sailing to and from the East Indies, China, Australia, and the interjacent Ports of Africa and South America, by James Horsburgh. 5:th Edition. 2 Volumes 4:o. London 1841.

An Attempt to develop the Law of Storms by means of facts, by William Reid. 2:d Edition 8:vo. London 1841.

The Sailors Hornbook for the Law of Storms. by H. Piddington. 8:vo London 1848.

The Progress of the Development of the Law of Storms, and of the variable Winds. by W. Reid. 8:vo. London 1849.

Nautical Magazine, and Naval Chronicle. 8:vo. London.
(Månadsskrift, ypperlig, fortsatt sedan år 1833).

Steel's Ship Masters Assistant and Owners Manual; by J. Stickeman and D:r Kelly, 8:vo London. Sista Upplagan.

Sweriges Sjö-Atlas, af Amiral G. af Klint, innehållande 70 kartor med beskrifningar. Fortsättes af Sjö-karte-Contoret.

Wägledning genom en del af de Nordiska Farwattnen, Östersjön, Kattegatt genom en del af de Nordiska Farwattnen, Östersjön, Kattegatt och Skagerrack. Af Kongl. Swenska Sjökarte-kontoret. Femte Delen. Stockholm 1851. (Fortsättes.)

Underrättelse om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken; utgifwen af Lots-Direkt.-Emb. år 1852. Med 15 planscher.

Beskrifning öfwer Fyrar, Båkar och Sjömärken å werldens kända kuster. Öfwersättning. Utgifwen af Kongl. Örlogsmanna Sällskapet. Med tillägg. 12:o. Lund 1848.

Sweriges Rikes Sjölag. Med Anmärkningar af J.A. Flintberg. 3:dje Upplagan. 4:o. Stockholm 1815-22.

Författningar, alla som med Sjömannayrket äga gemenskap.

Handbok för Handlande och Sjöfarande, af Juridiskt, adminstrativt och ekonomiskt innehåll, af O. M. Dreutzer. 2 Delar. 8:o. Örebro 1844-48.

Bref till en ung Sjökapten öfwer wißa ämnen som tillhöra hans yrke, af C. Lorimer. Öfwers. af G. Bäckström. 8:o. Linköping 1848.

Allmän Contorist, af C.A. Iggeström. 4:o. Götheborg 1843.

Förslag till beqwämt och ändamålsenligt Bokhålleri för Sjökaptener af Handels-Flottan. 8:o. Stockholm 1848.

Signal System, helst det Engelska af Marryat, men eljest det Swenska af Rhode.

Underrättelse om Barometern och Therometern, samt om Atmosphæren och deß Phenomener, tillika med Reductions-Tabeller för Barometer- och Thermometer-Scalor, af P. J. Högfeldt. 8:o. Stockholm 1833.

Tankar om och i Navigationen, af M. von Bille. Utgif. af Sjöm.-Sällskapet. Öfwers. af P. J. Högfeldt. Stockholm 1840.

Underrättelse för Sjömän, angående behandlingen af Skepp, som i tidwatten ligga för ett ankar, samt allmänna Reglor för segling; m.m. af H. Taylor. Utgif. af Sjöm.-Sällskapet. Öfwers. af P. J. Högfeldt. 12:o. Stockholm 1838.

Beskrifning om och Anwändandet af medel att förekomma skeppsbrott och att rädda skeppsbrutne, af Manby. Stockholm 1837.

Skepps-Läkaren, af C. Nordblad. Utgif. af S.S. 8:o. Gefle 1842.

Sjömans-Kocken, af J. Grönberg. 8:o. Stockholm 1843.

Swenskt Waru-Lexikon, af L. N. Synnerberg. 2 Delar. 4:o. Göteborg 1815.

Nautisk Ordbok, innehållande populära förklaringar öfwer de förnämsta swenska sjötermer. 8:o. Göteborg 1840.

Dansk-Engelsk samt Engelsk-Dansk Marine-Lexicon af C.L.S. Harboe. 2 Delar i ett band. 12:o. Kjöbenhavn 1838.

Tryckt blankettpapper till Sjö-journaler, enligt Klints Formulär.

Tabeller öfwer Mynt, Mått, Mål och Wigt, antingen Jöranssons, Hyckerts, Synnerbergs, Nelchenbreckers, Georgii, eller Lawéns.

Flaggkarta; En af de nyaste.

Werlds-Omseglaren, eller Sammandrag af Upptäcksresor, werkställda ifrån 1520 till 1831, af Dumont d'Urville. Öfwers. 8 delar. 12:o. Stockholm 1836-40.

Resa omkring Jorden, åren 1823, 24, 25 och 26, af O. von Kotzebue. Öfwers. af A. W. 18:o. Stockholm 1830.

Beskrifning om en Resa i Polartrakterna, af Sir John Roß, 2 delar med 17 grawurer. Öfwers. 8:o. Stockholm 1835-36.

Historier om Skeppsbrott, ifrån 15:de århundradet till wår tid, af Deperthes. 2 delar. 8:o. Örebro 1818.

Resa mellan Södra och Norra Amerika, af Goßelman. 2 delar. Stockholm 1833.

Min son på Galejan, eller en Ostindisk resa, af Jakob Wallenberg. 5:te Upplagan. 8:o. Stockholm 1835.

Den röde Fribrytaren, 3 delar af F. Cooper. Öfwers. af J-m. 12:o. Stockholm 1830.

Filibusternas Historia, af J.W. v. Archenholtz. Öfwers. af J. M. Sternstople. 2 Delar. 8:o. Stockholm 1806.

Lotsen. Sjöberättelse af F. Cooper. 3 Delar. 8:o. Stockholm 1831.

Sjötrollet, eller Ströfwaren på hafwet, af J.F. Cooper. 3 delar. 8:o. Stockholm 1832.

Sjöröfwaren af Walter Scott. 4 delar. 12:o. Mariefred 1827.

Kommendör Kaptenen, eller den Konstitutionele Wikingen. En målning af Sjölifwer i Nittonde seklet, Engelskt Original. Öfwerst. af Silfwersparre. 8:o. Örebro 1830.

Newton Forster, eller Tjensten på Handelsfartyg, af Kapten Marryat. 2 delar. 8:o. Stockholm 1837.

Bibel, Postilla, Psalm- och Evangelii-bok.

Instrumenter.

Chronometer, är ett för alla utom Östersjön gående fartyg numera alldeles oumbärligt instrument. Kostar 400 r:dr B:ko.

Sextant, af Pistor & Martins i Berlin, med 15" eller 10" afläsning, kostar 156 r:dr B:ko.

Prisma Cirkel, af Pistor & Martins i Berlin, har 5 tums diameter och 20" afläsning. (Fås hos Jörgenßon i Köpenhamn för 80 r:dr B:ko).

Octant, helst med skymglas framför horizontspegeln, eller åtminstone på dioptern. Kostar ny 30 r:dr B:ko.

Azimuth Compaß med stativ (pejlstol) och rörlig spegel på ena, samt skomglas på andra dioptern, och afläsning genom prisma.

Artificiel horizont, med inrättning att trycka upp qwicksilfret nedifrån.

Skeppskikare, helst en med omkring 20 gånger förstoring, och derjemte tillräcklig klarhet.

Sjö Barometer, med tillräckligt lång Scala, att quicksilfret aldrig kan falla nedom den.

Aneroid Barometer, med tillhörande Thermometer. Ny uppfinning af Widi i Paris, högst beqwäm och ändamålsenlig till sjös.

Sjö-Thermometer, med 100-gradig eller och Fahrenheitsk Scala. Man bör ombord hafwa minst twå sådane.

Kopparrör, med ventil ofwan och nedan, deruti Thermometern kan insättas, då den begagnas att utröna wattnets wärme på djupet.

Permanent Logg, med sin tillhörande rotator.

Hastighetsmätare. Den i Klints Navigationsbok sidan 38, §. 61 beskrifna är bäst, ty dermed kan äfwen windens hastighet mätas.

Lodboy eller Lodpåse, med tillhörande klämmare. Göres helst af kautschutog, men segelduk kan dertill äfwen begagnas.

Hästsko-Magnet, samt några ostrukna härdade compaßnålar.

Ropare af Meßing: formerad enligt Lambertska theorien.

Distillerings-inrättning, att i nödfall distillera hafswatten till drickbart watten.

Cirkelbestick, fullständigt, af A. Mörck. Bör hafwa minst åtta instrumenter för att wara någorlunda fullständigt.

Dragstift för liniering med bläck.

Proportional Cirkel, af A. Mörck.

Paßare med tre fötter, af densamme.

Parallel-Linial, af densamme.

Tumstock, med decimal- och werkmåtts-indelning.

En Meter, af messing eller trä.

Anmärkning. Tyska och Franska Nautiska Instrumenter äro i allmänhet betydligt billigare och bättre än de Engelska.

Diverse.

Medicinalkista, eller Skepps-Apothek med hwad dertill hörer, enligt Nordblads Skepps-Läkare.

Skepps-Kabyß, ell. spis, af Tackjern och plåtar, efter nyaste modellen.

Documentlåda med lås, till förwaring af skeppsdokumenter. Bör göras så, att locket sluter wattentätt.

Signaler, inrättade efter det ombord befintliga Signalsystemet.

Ett par skålpund quicksilfwer till Artificiella horizonten.

Diamant, till glasskärning, infattad i skaft.

Reserv-glas, till skylightet och flera fönster.

Nachterhusglas, infattade i ramar som paßa till Nachterhuset.

Tuschkopp af tenn, samt en stång tusch.

Bläck, swart, rödt, blått, gult.

Kautschu, Karutscha eller Gummi Glastieum.

Watten-stenkruka med lång hals, att hålla drickswatten swalt.

Beredt fårskinn, till wiskare o. salningars beklädnad under segling.

Swampar, till twättning och torkning.

Gammalt linne till förbindning af sår.

Lavemangsspruta, af tenn.

Snäppare, eller ock en Lancett till åderlåtning.

Blue Lights, (ett slags Signaleld) 3 dußin.

Kuddar och Madraßer fyllda med Korkpulfwer.

Beklädnadspersedlar, att wid behof hållas besättningen tillhanda mot inköpspriset.

  • Borddukar.
  • Servietter
  • Handdukar
  • Rakdon m. tbh.
  • Stenkol o. trädkol.
  • Raketter, 1 dußin.
  • Räddningsboy.
  • Life-Preservers.
  • Gunter-Scala.
  • Ritpenslar, af fl. d.
  • Droppsten m. tbh.
  • Flaskfoder, m. diverse flaskor.
  • Pumpläder.
  • Klädnings-läder.
  • Slupskläden.
  • Skeppshund.
  • Skeppskatt.
  • Sångfågel i bur.
  • En Trumma.
  • Flöjt.
  • Violin.
  • Tidningar.

Förteckning å nu bruklige Skepps-Dokumenter.

För Utgående Fartyg.

N:o
1. Bilbrefwet, som följa Fartyget beständigt.
2. Mätarebrefwet,
3. Fribrefwet,
4. Certepartie, då det ej är egen last.
5. Folkpaßet.
6. Tullpaßet.
7. Connoißement å lasten.
8. Manifest öfwer lasten.
9. Sundhetspaßet, så wäl i afgångsorten som i Helsingör, alltid påtecknadt (viseradt) af den Nations Consul, dit man är destinerad.
10. Certificat öfwer lasten, viseradt af den Nations Consul, dit man är destinerad.
11. Creditif af Rederiet, samt Instruktion med Pro Memoria.
12. Instruktion och Promemoria, med anledning till Sundska Tullens klarerande för lasten.
13. Stufware Attest.
14. Öresundska Paßet.
15. Creditif på Norrska hamnar; fås af Commißionären i Helsingör.

Deßa Skepps-handlingar behöfwas för resor i allmänhet wester om Skagern och Lindesnäs. I afseende på dokumenternas beskaffenhet och antal, som äro underkastade täta förändringar, erfordras och iakttages i särskilta fall för resa på

Belgien.

Manifest (2) *) & Connoißement, begge viserade af Belg. Consuln, om jern eller andra Metaller finnas i lasten.

Brasilien.

Manifest (3), i hwilka alla tal skola wara med bokstäfwer fullt utskrifne, och deruti Kaptenen under edspligt intygar Manifestets likhet med Tullpaßet, och förklarar sig känna sin skyldiget, att wid första Tullvisitation uppgifwa de under resan med lasten möjeligen skedda förändringar.

Manifest (2) Connoißement, Lastcertificat, Sundhetspaß, Tullpaß, Folkpaß skola wara viserade af Brasilianska Consuln.

Finland.

Connoißement (2), Certificat af Ryska Consuln och Märkrulla (3), deraf de (2) följa fartyget.

Frankrike.

Manifest (2) och Sundehetspaß, begge viserade af Franska Consuln, likasom äfwen Conoißementer å jern och andra metaller.

Medelhafwets hamnar.

Sundhetspaßet viseradt af Consuln.

Nord-Amerika.

Manifestet (2), det ena viseradt af Amerikanska Consuln.

Norrige.

I Tullpaßet skall stå utsatt, att lasten är Swensk production.

Portugal.

Manifest (3), alla tal med bokstäfwer fullt utskrifne, Connoißement. Sundhetspaß, Last-Certificat, som af Magistraten utfärdas. Alla deßa äfwensom Folkpaß och Tullpaß skola af Portugisiska Consuln viseras.

Ryßland.

Connoißement (2) Paß af Ryska Consuln, samt Last-certificat och Consuls-attest, om lasten är salt.

Sardinien.

Manifest och Sundhetspaß viserade af Sardinianska Consuln.

Schlesvig och Holstein.

Manifest (2) och Connoißement viserade af Danska Consuln.

Spanien.

Här iakttages allt detsamma som sagt är under Portugal, utom att viseringen sker af landets Consul.

För Hemkommande Fartyg.

Certepartie.

Tullpaß eller Salt-Dispache.

Manifest (2) öfwer lasten, enl. Segl.-Ordn., viserade af Swenska Consuln i afgångs-orten.

Sundhetspaßet, viseradt i Afgångsorten af det lands Consul, dit man är destinerad.

Stufware Attest.

Instrultion från Aflastaren, med uppgift af hwem Sundska Tullen för hemkommande lasten skall klareras.

Öresundska Paßet.

Sammandrag af Connoißementerna.

Märkrulla (2), enl. Segl.-Ordn., uppsätter Kaptenen sjelf under resan, färdig att inlemnas wid första Inlopps-Tullkammare.


Anmärkning. De Swenska Skeppsdokumenter, som wid hemkomsten skola uppwisas, äro:

Mätarebrefwet.

Fribrefwet.

Folkpaßet, viseradt af Swensk Consul (och der sådan ej finnes, af någon Autoritet på stället) i hwarje ort fartyget under resan besökt.

Rederiets Creditif och Instruktion.


*) Denna och följande med parenthes omslutna ziffror utwisa i huru många exemplar motswarande dokument bör utskrifwas.


Här nyttjade Förkortningar betyda:

o. och.
ell. eller.
m. med.
m. tbh. med tillbehör.
st. o. m. större och mindre.
af a. dim. af alla dimensioner.
af fl. d. af flere dimensioner.

Förteckning på de fleste skepps-förnödenheter för seglande handelsfartyg.
Hörbergska Boktryckeriet, Stockholm, 1852.


Transcribed by Lars Bruzelius.


The Maritime History Virtual Archives | Search.


Copyright © 2005 Lars Bruzelius.