GIFVEN
BECKASKOG af GENERAL-GOUVERNEMENTS CANCELLIET,
den 8 juli 1806.
LUND, 1806.
TRYCKT UTI BERLINGSKA BOKTRYCKERIET.
I anseende til de oordentligheter, hvilka tid efter annan, uti de hamnväsendet rörande ärender, här i staden sig tilldragit, förnämligast derifrån sig härrörande, att icke något visst stadgande i detta afseende varit föreskrifvit, så har Magistraten i samråd med Stadens Äldsta och härvarande Handels Societet, varit omtänkt, at härigenom stadga en Hamn- och Bro-Ordning, hvilken vid förefallande händelser, bör lända til ofelbar efterfölgd.
1:o De för Kongl. Postjagterna utsedde ställen, blifva så hädanefter, som hitentills i ett sådant ändamål bibehållne, och ehuru det äfven är handelsfartyg tillåtit, att vid tillfällen, då Postjagterna icke äro på stället, häraf sig betjäna, skall det likväl vara Skepparnas ofelbara skyldighet, att enär någon af Postjagterna synes ankomma, genast hala ut från stället, som af Postjagten då intages. Skulle någon sådant vägra, och på Hamnfogdens tilsägelse ej låter sig rätta, äger Hamnfogden, att göra fartyget loss och ankartåget afkapa.
2:o Då något fartyg, vare sig lastat eller olastat, hit i hamnen anländer, bör det samma efter föregången anmälan, alltid intaga det ställe vid bron, som Hamnfogden utvisar, och kommer härvid att iagttagas. Det ett olastadt fartyg, alltid bör hala undan för ett lastadt, så vida icke något annat ledigt och för fartyget lämpeligt ställe är att tillgå, hvilket på Hamnfogdens urskillning bör ankomma. Skulle Skeppare, sedan han af Hamnfogden härom blifvit tillsagd, i ett eller annat afseende visa gensträfvighet, böte han härföre Tre Riksdaler Sexton Skillingar, och vare icke dessmindre skyldig, att fullgöra hvad här ofvanföre stadgadt blifvit.
3:o Skulle vid loss- eller lastning, fråga om företrädes rätt uppstå, så bör alltid det fartyg härtill först vara berättigadt, som först till bryggan ankommit; skolandes likväl, i händelse ett förut ankommit fartyg, af en eller annan ordsak vore hindradt att lasten intaga, eller dess innehafvande last utlossa, sådant icke uppehålla loss- eller lastning, för ett sednare ankommit, som dertill är beredt, utan bör i slikt fall, det fartyg, som i ordning näst derefter touren äger loss- eller lastning få verkställa.
4:o Bör vid skeende lossningar, icke större del af lasten på bryggan uppläggas, än som efter hand kan bort-transporteras, hälst i sådant fall, loss- och lastning för de andra fartygen kunde hindras, och skall den som häremot bryter böta Två Riksdaler Specie.
5:o Förbjudes så väl Skeppare, som andre personer af hvad stånd och vilkor som hälst, att i hamnen utkasta sopor eller annan orenlighet, hvarigenom uppgrundning kan förordsakas, vid Två Riksdalers bot tillgörandes.
6:o Då tilläfventyrs under skeende loss och lastning, Postjagt ankommer, böra fyra utaf Dragarna, vara de ankommande resande behjelpelige, till deras medhafvande sakers upptransporterande, samt resten qvarblifva vid arbetet, hvaröfver Hamnfogden håller behörig hand.
7:o Då någon börjat lossa eller lasta ett fartyg, men i anseende till inträffande hinder, dermed längre eller kortare tid måste afstanna, så må det icke vara honom tillåtit, att emedlertid hos sig innehålla Mätaretunnan, utan bör densamma vid sådana händelser genast aflämnas till den, som loss- eller lastningsrättigheten i ordning derefter tillkommer; dock bör, enär det inträffade hindret upphört, och arbetet åter kan fortsättas, tunnan på begäran, utan uppehåll ovägerligen återlämnas; Skolandens den, som häremot bryter böta Två Riksdaler Trettiotvå Skillingar.
8:o Vid intagande af ballast, bör alltid Stadens så kallade Ballastränna dertill nyttjas vid Trettiotvå Skillingars bot.
9:o Skulle den ene Skepparen vilja begagna den andres ballast och de sig emellan derom åsämjas, så må sådant vara dem obetagit, enär vanliga afgifter till bron erläggas; dock med det undantag, att i händelse ballasten består af sten, bör den alltid uppköras och bron tillhöra emot vanlig afgift.
10:o Likasom det icke är någon tillåtit, at vid inlastning eller utlossning gagna någon annan än Stadens mätaretunna; så bör icke eller någon vid inkommande vedlaster vara berättigad, att betjena sig af andre än Stadens krönte famnemått; och bör Hamnfogden vid sådane tillfällen, alltid tillse, att så väl köpare som säljare rätt sker, i betalning hvarföre, han undfår Sex runstycken för hvarje famn.
11:o Bör vid skeppningar, godset icke köras med hästar längre, än till den vid bryggan uppstälde påle, hvarest detsamma af Dragarna bör emottagas och vidare transporteras vid En Riksdalers bot.
12:o Sommarmånaderna, eller så länge segelfarten varar, bör, sedan klockan slagit nio om aftonen, icke någon eho det vara må tillåtas att hafva eld om bord, utan bör då all kokning upphöra och elden utsläckas, likasom ock, sedan segelfarten upphört och fartygen äro aftacklade, någon eld eller kokning om skeppsbord icke får äga rum, utan bör då kokning, i händelse sådan skulle tarfvas, i land värkställas — Bryter någor häremot, böte En Riksdaler Trettiotvå Skillingar. Härvid anmärkes likväl, att enär framdeles, ett ordenteligt kokhus, för Sjöfarandes behof blifvit inrättadt, kommer all kokning om bord, vare sig på hvad tid af året som hälst, att upphöra.
13:o De fartyg, som antingen för motvind eller af annor ordsak, äro utlagde vid nya hamnen, böra, till förekommande deraf, att icke farleden blifver igenstängd, förtöjas i nya bron och icke läggas för svay, vid bot En Riksdaler Trettiotvå Skillingar.
14:o Då vid förekommande händelser det ena fartyget behöfver fyra af för det andra, bör sådant icke vägras, vid Två Riksdalers Trettiotvå Skillingars bot.
15:o Då ett fartyg intagit sin last, men antingen för motvind eller af annor ordsak måste qvarligga, bör det samma genast hala ut från sitt läge, för att icke vara andre fartyg hinderlige, som till loss eller lastning äro berättigade, likasom ock de fartyg, hvars last blifvit utlossad, ett lika förhållande böra iagttaga vid bot En Riksdaler Sexton Skillingar.
16:o Enär ett ordenteligt Muddervärk blir inrättadt, skall särskildt ordning derföre bli stadgad.
17:o Den, som andra gången bryter emot denna Hamn och Bro-ordning, böte dubbelt emot hvad derom stadgadt är, hvilka böter sedermera böra för hvarje gång fördubblas, der förbrytelse oftare sker.
18:o Skall det åligga ej mindre Stads-Fiskalen än Hamnfogden, att på det allfvarligaste tilse, att denna Hamn-ordning varder behörigen iagttagen; och komma de deri utsatte böter, att fördelas i Tvåskifte emellan Angifvaren och Sjömanshuset.
19:o Enär något fartyg anländer, hvilket antingen med Kronans effekter är lastadt eller ock till inlastning häraf destineradt är, kommer alltid sådant fartyg till lastning och lossning att njuta företräde framför de här förut uppräknade fartyg.
Dock varder denna Hamn-ordning Högloflige Kongl. General-Gouvernements Embetets vidare ompröfvande och stadfästelse, allerödmjuk- vördsammeligast understäld. Ystads Rådhus den 25 Juni 1806.
SEVERIN HEMBERG.
P. J. SCHREIL. F. ÖDMAN. JEUNS P. HEMBERG. G. NOBELIUS.
Förestående för Staden Ystad projekterade Hamn och Bro-ordning, har Jag genomsedt, och emedan den befunnits innehålla alla nödige föreskrifter ledande till ordentlighet vid Segelfarten, Fartygens behöriga lastning och lossning, med det mera; Ty varder ock samma Hamn- och Bro-ordning härigenom af Mig till samtlige vederbörandes rättelse och efterlefnad i alla dess delar faststäld. Beckaskog af General-Gouvernements-Cantzliet den 8 Juli 1806.
J. C. TOLL.
O. Rönström.
Hamn-Ordning för Staden Ystad. Gifven Beckaskog af General-Gouvernements Cancelliet, den 8 Juli 1806.
Lund. Tryckt uti Berlingska Boktryckeriet, 1806. 21 cm, 4to, [8] s.
Transcribed by Lars Bruzelius.
Sjöhistoriska Samfundet | The Maritime History Virtual Archives | Harbours | Search.
Copyright © 2009 Lars Bruzelius.