1. Alldenstund all wår lycka och wälfärd kommer af Gud den allsmächtigste, derf[öre] skola H.F.N. Skiepzfolk hwar i sin stadh fruchta Gud, och hafwa honom för ögonen, hans h. Ord, när deet förkunnat warder, gierna höra. Den deet uthan lagligh förfall försummar, eller eliest ställer sig ogudachtigt, skall blifwa dragin under Skiepzköhlen, så ofta han deet försummar.
2. Ingen skall wahnöra och missbruka Gudz helge Nampn, fåfänglig, med Eeder eller swäriande, den deet giör, straffes som ofwanb:t är så ofta han der med warder beslagen.
3. Ingen skall bannes innan Skiepzbordet, hwar deet giör, skall Mestermannen hafwa för Masten, och efter Siörätten straffa.
4. Predikanterne skole wara förplichtade predika för folker hwar Sön- Odens- och Fredag, ther tilfället så wara kan, eller efter som höfwidzmannen begärar, såsom och hwar Dagh fälla böner och lääsa litanian, deslijkes förmana folket att gå till Choor, deet är, tacka gud för en god dagh och bedia om en godh natt.
5. Såsom the hafwa alla sworit och tillsagt H.F.N. theras huldskaap, Manskap och trooheet, så skall och hwar och en wara förplichtadt, sådan sin Eed trooligen och ährligen att hålla, och sig der effter skicka wid hwars och ens ähra och redeligheet tilgörandes.
6. Hwilken med någott förräderij låter sigh mörkia, skall straffas til lijfwet.
7. Skall hwar och en person som på Skieppen är, wara Admiralen, Höfwidzmannen och Skiepparen hörigh och lydigh uthi alt them blifwer befalldt til H.F.N. och Rijkzens gangn, desslijkest hwar achte sitt Embete som han är förordadt till, den deet ocke gör straffes efter som krigsarticklarna uthwijsa och gode män der öfwer kunna ransaka och dömma.
8. Skola alle Höfwidzmän och Skieppare wara Admiralen hörige och lydighe till att förfodra [till att förfodra] H.F.N. och Rijkzens bästa och icke med någon ohörsamheet eller försummelse sig låta befinna, fins någen som sådant giör sedan han är en gång förmanat och rillsagd; då skall Admiralen hafwa macht honom derföre tilbörligen straffa och ifrå sitt ämbete afsättia.
9. Admiralen skall eij låta något tilbaka på sin sidha hwad honom är betrodt och befalldt, eller någen god lägenheet försumma, när han kan göra H.F.N. och Rijkzens fiende skada och afbräck, uthan sig på deet yttersta winläggia, så frampt han will blifwa achtat för en Ehrligh man; Alle andre skole och ware förtänckte så wäl som Admiraler hwar i sin staad rätta sig effter denna instruction som H.F.N. hafwer gifwit och ställa låtit, så mycket som hwar och en tilkommer och hans kall kräfwer til thet H.F.N. gagn och bästa kan wara, och fienderna måste skiee den största skada och afbräck, effter som samma Instruction förmähler och inne håller, hwilken theremoot handlar straffes effter tilbörligheet.
10. Ingen skall bruka sin onöttige eller spotzke mun emoot Admiralen, sin Höfwidzman eller prophos, Quartermestaren eller Rootmästaren, den deet gör skall straffas een twå eller 3 gånger under Köhlen efter saakzens beskaffenheet.
11. Ingen Befalningzman, Skieppare eller Styreman, Båtzman Bysseskyttare eller någen annen fördriste sigh att begifwa sigh ifrån deet Skiepp han är förordnatt oppå någott togh, ehwad thet mehra gäller emoot fienden eller icke, wid lijfz straff.
12. Ner man ar stadder uthi hampnar, eller eliest ther måste liggia boorgfast, och förwäntar effter wind eller annatt beskiedd, skall doch eller icke föra någen i land uthan Admiralens veetskaap, wid straff under Köhlen. Icke heller skall Höfwidzmannen gifwa någon förloof uthan Admiralens weetskaap och Befalningh.
13. Hwilken sigh försummar när han hörer blåsas trumpeten, eller lössen skuten warder, och eij gör sig redo strax när flottan oprycker, uthan blifwer tilbaka, straffas till lijfwet. Och på deet kruut och lood eij må skiutas förgäfwes, derföre skall ingen låta någott skott afgå, förr än han är fienderna så nähr, att man dem wist drabba kan; Men then som fåfängt skiuter uthan thet är med Admiralens weetenskaap, skall betala krutet igen. Theslijkest och på deet att then löössen som alle skole rätta sig efter, icke måtte blifwa förllatt, skall wara förbudit att skiuta för thee döde som skie plägar, hwilken som eliest skiuther något skott, ett eller flere, uthan deet skier emot fienderna och med Admiralens weetskaap, han skall officio privari och betala kruthet. Item, När Admiralen är stadd medh H.F.N. Örlogsskiepp uthi hampner, och ligger på redden och Admiralen skiuter ett skott, och låter flaggan fliga på bogspröthet: Då skole höfwidzmännerne, Skieppare, Styrmän och dee förnämbste, som till Rådz förordnade äro, komma till städes och icke förordna andra i sitt ställe, som tilförne är skiedt, wid straff under Köhlen. Är thet så att the äre under Segell och kunna så nähr komma, att the kunna få tala med honom, då skola de sig der om beflijta.
14. Ingen Höfwidzman fördriste sig gå till segels för Admiralen, med minder han ther til af Admiralen förordnad warder, wid lijfz straff.
15. Alla Höfwidzmän skola sättia i samma hampn som Admiralen sätter, med mindre deet blir honom förtagit af gudz wäderleek.
16. Admiralen skall wara förplichtat att skiuta löössen förrän han går till Segels. Desslijkest när han will sättia, på deet flottan sig der effter rätta må.
17. Hwar och en skall rätta sig effter Siöplijchten innan bordz, och wara hörige och lydige till hwad som af höfwidzmannen blifwer budit och befalt, den deet försummar skall straffas under köhlen.
18. Ingen skall roopa eller göra oliud på skieppet, på deet the icke blifwa förhindrade, som seglen eller skytten regera skole, så att the ocke må få höra hwad them af höfwidzmännen eller Skiepparen blifwer förhållit, den som sådant oliud åstadkommer, skall under köhlen straffas.
19. Hwar och en skall wara förplichtat wara på deet skiep som han först oppåkommer och tilförordnat warder, och för ingen saak skull stiga der af mädan något togh warar, med mindre deet honom af höfwidzman synnerligen blifwer befalldt, wid hwars och ens ähra och redeligheet tilgörandes.
20. Ingen skall göra någott förhindrade, den deet giör sedan han en gång er förmahnt hafwas under köhlen.
21. Den Höfwidzman eller Skieppare som wijker ifrån flottan när man är emoot fienderna, eller och undfaller någen af sitt fölie som är nödstält, när han eliest kan komma them till undsättningh, ware achtat för en förrädare och derföre straffes.
22. Hwilken som kommer Mytherij til wäga, anten för sin löhn, maat eller anna orsaak, hwad nampn thet hälst hafwa kan poena capit:esto, eliest må han med foogh tala om sin nödwändigheet.
23. Ingen skall förföhra sigh på den andra i någon måtto, anten med ord eller gierninger, ther någen oenigheet kan förorsakas uthaaf, uthan then ther hafwer tiltaal til någen, skall thet skie för Höfwidzmannen eller andre flere som ther om kunne ransaka och dömma hwad rätt är. Men thet icke gör uthan förföhrer sigh oppå någen som bem[el]t är, den samme skall straffes under köhlen.
24. Den som drager sin wäria emoot sin medtiänare och giör skada, straffas til lijfwet; Men gör han icke skada reestes uth genom handen.
25. Den som puckar och öfwerfaller Skaffare, Kåck eller andre Embetzmän, den skall en reesa under köhlen straffat blifwa, doch skall den blifwa förehållin af höfwidzmännerna, som til sådana Embetena äre förordnade, att dee tilbörligen och rätt uthspijsa den deel dee hafwa händer emillan, så frampt the icke under lijke straf skole wara förfalne.
26. Huilken sig understår att hafwa nåden gemenskap, handell och samtaal hemligen eller oppenbarligen med H.F.N. och Rijksens fiender, och någott optäcker som borde wara förtegat, synnerligen för then som teet icke wetta borde, poena cap. esto.
27. Den som förnimmer någon practicera och stämpla någott som H.F.N. kan wara emoot och för när, i hwad måtto deet wara kan, och eliest weet någen Oährligh handell med någen och deet eij uppenbarar straffes lijka med den skyldighe.
28. Den som sin wäria fördubblar, poena cap. est: Så skall och altijd och aldeles alt dobbell wara förbudit, synnerligen när Gudz ord höres, eller man eliest något hafwer enkannerligen att förrätta, wid straf under köhlen.
29. Den som sig med sin wacht försummar; Poena esto capitalis.
30. Den sigh med oreenligheet otilbörligen förhåller på skieppen, straffas under köhlen.
31. Ingen skall göra åwerkan å H.F.N. undersåter, eller någen annan i siön, som i deras instruction icke förr nempnde äre, eller dem någott med wåld afhenda, til then minsta pfenningh, widh lijfz straff.
32. Skall och ingen den andra inbördes skada göra på wärior, kruut, lood, eller hwad thet hälst wara kan wid straff efter saaksens beskaffenhet.
33. Alle de som innan Skiepzbord äro skole låta sig nöia med den deel som them i feetalie, ööl och Bröd kan tildeelt blifwa.
34. Hvilken som onyttligen förspiller eller förkommer fetalie, ööl eller Bröd, thet wari sig til wattns eller land, och med witne beslås, skall dragas 3 gånger under köhlen: eller sättias i Bälten 3 dygn, wid watn och bröd. Skal och ingen fördrista att dricka sig drucken på skieppet, besynnerlig under gudstienstens förrättande, eller man något haar för händer, eller förnimmer fienden.
35. Alle som innan bordz äre wari förplichtade, enär som hälst behoof giörs att hielpa Bysse Skyttarna att föra och laga stycken af och til på Skieppen, efftersom nödtorften kräfwer, hwem thet eij gör, synnerligen i nödtvång, kastes uth för bord, deet samma wari och när man skall hafwa up Ankaret eller gå till Segels.
36. Alle Bysse Skyttare skola hafwa gran acht oppå Skytt, kruut och lood, med hwad der tilhörer så att all tingh äre redo och färdige när påtränger, den Bysse Skyttare som thet icke gör, blifwe straffat effter som hans försummelse är stoor till. Skier deet för fienden, ware achtat för en ährelöös karl; Men skier thet eliest, straffes under köhlen.
37. Hvilken som släpper eld löös i skieppet eller Cabyssen, Kruutet eller annorstädz, och giör der skada med miste lijfwet, uthan alla nåder. Så skall och ingen hafwa Eld eller lius i Skieppet, uthan den som serdeles af höfwidzmannen och Skiepparen effterlåtit warder, huilken eliest går med lius drages under köhlen.
38. Efter thet plägar wara fienden en löössn och effterrättilse, hwar någott skott oppå Skieppen blifwer afskutit uthi otijd; derföre skall ingen fördrista sigh att fuhre på någott Sycke, eller skiuta med röör innan bords, utahn höfwidzmanses samtyckie och befalning, den deet giör warde straffat til lijfwet.
39. Skole och höfwidzmännerne, eller någre andre ingen tilstädia in på H.F.N. Örlogs Skiepp, och besynnerligen fremmande och Misstänckte Persohner, uthan Admiralens samtyckie och weetskaap, uthan dem allena som dee wetta wara H.F.N. wänner wid lijzstraff. Ingen skall heller biuda giäster oppå Skieppen, och göra fåfäng bekostnad uthan Admiralens weetskaap.
40. Ingen Styrman eller Båtzman skall begifwa sigh ifrån Skieppen när reesan är fuländat, förr än han hafwer giort tienst för den hyra som han upburit hafwer, eller uthan Admiralens och Höfwidzmansens weetskaap, befins att han eliest reeser bort uthan pass och bewijs, straffes til lijfz.
41. Ingen Höfwidzman eller Skieppere reese ifrån sitt skiepp der han hafwer warit förordnat förrän han har inventerat ifrån sig deet emellan har hafft wid lijfz straff. Och skole alle höfwidzmän och Skieppare lefwerera Skieppen ifrån sigh igen, såsom dee hafwa dem uthi deras wärie annammadt med tamp, tygh och all tilbehöör, fins något ther af wara borte, tå skole the ther om hafwa Admiralens witnesbörd, hvar thet är taget wägen, eller och straffes som för annat tiufwerij. Är och någott af fetalier tilstädz på Skieppen när the äre kompne af reesan, tå skall thet blif[wa] oförryckt tilstädes, och lefwereres Proviantzmestaren tillbaka igen, derföre han sedan skall göra redo och Räckenskaap. Befinnes någon annorlunda göra straffes som förr är förmählt.
42. Skall och ingen fördrista sigh att taga någon Ransoon af någen fånga, som sig Ransonera will, uthan hålla then tilstädes til beskied ifrån öfwerheeten, widh lijfztraff tillgörandes. Admiralen skall behålla then Admiralens som ofwerwunnin warder. Kister, Kläder, Clenodier och hvad som hälst hinn mehra hafuer: Theslijkest Höfwidzmannen, den andre Höfwidzmansens godz. Hwad fall som wijdare hända kunne och häruthi icke äre begripne, då skall der uthöfwer brukas Sveriges lagh, krigzarticklarna och andre loflige Rijksens stadgar.
Desse föreskrefne Articklar äre i Ståcholm 20 Jun:1570 Componerade och sammansatte och af H.F.N. Hertigh Carl wijdare förbättrade.
Transcribed by Lars Bruzelius.
Sjöhistoriska Samfundet | The Maritime History Virtual Archives | Naval History | Search.
Copyright © 1997 Lars Bruzelius.