Wid det Betänkande Höglofl. Secrete Utskottet under d. 2 sidstl. Decemb. til Riksens Höglofl. Ständer upgifwit, rörande Gallere Esquadren med det mera som Betänkandet innehåller, men hwad i synnerhet angår Marine Officerarnes åter-Placerande tilbakars wid Hufwud-Flottan, utbeder jag mig ödmjukeligen at inför Riksens Höglofl. Ridderskap och Adel få afgifwa mine oförgripelige tankar uti Fråga warande Ämne.
Höglofl. Secrete Utskottets Betänkande uti detta Ärende, är wäl så simpelt, så kort, och så wäl smakeligit at man utan den Aldraminsta swårighet wid första påseendet, kunde dertil bifall lemna, utan at föreställa sig de derunder inneslutne och förborgade påfölgder.
Mitt ändamål skal fördenskull icke blifwa, at söka wederlägga hela nyßnämnde Betänkande, ehuru jag tiltror mig sådant med ringa möda kunna wärkställa, utan endast fästa mitt ögnamärcke wid det, af Höglofl. Secrete Utskotts Betänkande, som efter min oförgripeliga tanka, innefattar den aldrastörsta mannamon som någonsin Existerat emellan Sweriges Rikes Undersåtare, sedan wårt sälla Regerings-sätt tog sin början. Höglofl. Secrete Utskottets egna ord äro så lydande, och at de Marine-Officerare, hwilka kommit ifrån Örlogs-Flåttan och ej härwid blifwit Employerade, må gå tilbakas til Örlogs-Flottan efter det datum deras Fullmagter innehålla, och hwar grad räknad i den Ordning den är, neml. den första graden uti den ena Corpsen, räknad emot den första graden uti den andra Corpsen och så widare.
Uti deßa senare Orden ligger den nyß omtalte Mannamon, som jag här nedanföre tydeligen skal bewisa.
Jag bör först anmärka, at wid Örlogs-Flottan förhåller det sig icke lika i grader, med Marine-Corpsen, emedan hos oß utgör Tredje graden i anseende til Competence detsamma som Fjerde graden wid Marine-Corpsen, så at Första graden wid nyßnämde Corps, intet kan swara emot Första graden wid Hufwud-Flåttan utan at göra et steg högre och i samma mon förhåller det sig med de öfrige Grader.
Således och i fall Höglofl. Secrete Utskotts Betänkande, utan närmare reglerande skulle winna Riksens Höglofl. Ständers bifall, så skulle deraf nödwändigt följa at deße Herrar Marine-Officerare, som på detta sätt blefwo Placerade efter sin Fullmagts Datum och Grader räknade, skulle derigenom icke allenast göra et högre steg, utan ock winna i tiden, på följande sätt neml. En Lieutenant blifwer Placerad efter Fullmagts datum wid Hufwud-Flottan så winner han et steg 10 år, förr, än om han wid Hufwud-Flottan bifwit qwarstående. En Capitain går ifrån Marine Corpsen och Placeras på lika sätt efter Fullmagts datum, så winner han derigenom icke allenast et högre steg utan ock 20 år i tiden. En Major åter wid samma Corps ingår til Hufwud-Flottan efter sin Fullmagts datum, så winner han derigenom icke allenast et steg, utan blifwer derigenom Competent til Commendeur 25 á 30 år förr, än om han wid Staten qwarblifwit, och således skulle deße Herrar Officerare framför alla mera Meriterade gjöra sådande steg, som de näppeligen uti hela sin lifstid kunnat ernå, större delen af Ammiralitets-Staten til förfång, utan at de på minsta sätt förwärkat sine i Lag beskrefne Rättigheter.
Jag talar här som Fri Svensk man, och fruktar intet, ty sanning leder mitt ämne.
Döm sjelf Mine Herrar, så af Civil- som Militair, hwad skulle Eder wäl tyckas, om uti Edra Collegier och Regementer, emot tydelig beskrefwen Lag skulle inrymmas mindre förtjente Personer, til Embetsmän öfwer Eder, och til den Grad som I sjelfwe efter långliga trogna Tjenster, ännu icke efter Lagens föreskrift, kunnat ernå, dömmer sjelfwe, om sådant bör hända ibland en fri Nation. Uti et Enwålds Rike hwarest Regentens godtycke och wälbehag utgjör Undersåtarnes Rätt, kan sådant hända, men uti et wälsignat Swea Land, hwarest wi kunna hugna oß af en mild och nådig Öfwerhet, samt Rättwisa och Lagbundne Ständer, hwilka sammankomma för at tilse huru hwars mans Rätt blifwit utdelt Medborgare emellan, wågar jag fritt utsäga aldrig wetande kan utöfwas.
Jag wil derföre tro, och förmoda, at denna af Höglofl. Secrete Utskottet föreslagne Placerings-Methode af Herrar Marine-Officerare är et mißtag, som ock troligast synes, hälst då och enär Officerare uti Arméen placeras på Regementerne så ernå de, icke i och med detsamma högre Competence; ty då skulle för ingen wara lyckligare, än för en reducerad Corps, hwilken på Regementerne blifwer placerad som til Exempel, en går ur sitt Regemente som Under-Officerare blifwer Lieutenant wid en Corps, som sedan efter omständigheter indrages, och placeras sedermera uti samma Regemente tilbakars som Capitain, en annnan går ur samma Regemente som Lieutenant, blifwer Major uti en Corps som upsattes efter Chefens wälbehag, men går tilbakars sedermera, in i Regementet, som Öfwerste-Lieutenant, om sådant händer, kan det wäl med skäl kallas Manna-mon.
Sådan mening och slutsats kan dragas af Höglofl. Secrete Utskotts Betänkande, för den del som rörer Marine-Officerarnes Placerande wid Hufwud-Flåttan.
Jag har derföre sagt, at detta twifwels utan är ett mißtag af Höglofl. Secrete Utskottet, som icke så warsamt lärer hafwa räknat hwarje steg wid Ammiralitets-Corpsen och deß Competence, som Swea Konunga-Försäkran och Regerings-Form dem utstakat. Jag spår och ser förut at Marine-Corpsen torde blifwa en Militarisk Schola, at framdeles kunna igenom kortare tid förse Regementerne med tilräcklige Regements-Officerare i fall detta Hufwud-Flottan föreslagne Project skulle widtagas.
Jag wördar och erkänner Höglofl. Secrete Utskotts Betänkande, uti alla de delar som mig åligger, men önskar af alt hjerta för min del at Hufwud-Flottan måtte undslippa den omförmälte ädla täflan som emellan twänne Flottor upwäckas kan, och will för min del tilstyrka at de Herrar Officerare som i Fråga äro, måtte qwar blifwa wid Skjärgårds-Flåttan, hwarwid de förmodeligen förwärfwat sig en widsträcktare Insikt än wid Hufwud-Flottan, hwarest de minste Tjenste-år kunna räknas: Och at för öfrigit, så wäl Ammiralitetet, som Arméen för närwarande och tilkommande tider måtte befrias.
Med detta mitt ödmjuka Memorial, utbeder jag mig få wända mig til de öfrige Respective Stånden.
F. OTTO BILLBERG.
STOCKHOLM,
Tryckt i Kongl. Finska Boktryckeriet,
hos Johan Arvid Carlbohm, 1769.
F. Otto Billberg: Ödmjukt Memorial.
Tryckt i Kongl. Finska Boktryckeriet, hos Johan Arvid Carlbohm, Stockholm, 1769. 4to, 4 s.
Transcribed by Lars Bruzelius.
The Maritime History Virtual Archives | Naval history | Search.
Copyright © 2007 Lars Bruzelius.