Anmält hos Riddersk. och Adelen
Den 9 Decemb. 1769.

Ödmjukt Memorial.

Sedan Höglofl. Secreta Utskottet igenom des Protocolls Utdrag under den 2 December gifwit Riksens Högl. Ständers Plena tilkänna, at det i underdånighet tilstyrkt Hans Kongl. Maj:t, det med den i Finland begynte Skärgårds-Flotta måtte fortfaras och den samma sättas under Armeens eget befäl; samt til Riksens Ständers benägne ompröfwande wördsammeligen understält, om icke den delen af Officerarne wid denna Flotta, som kommit utur Arméen, må gå til denna Finska Skärgårds-Flotta, och at de, hwilka kommit ifrån Örlogs-Flottan och ej härwid blifwa employerade, må gå tilbakars til Örlogs-Flottan, efter det datum deras Fullmagter innehålla, och hwar grad räknad i den ordning den är, näml. den första graden uti ena Corpsen räknad emot den första graden uti den andra Corpsen, och så widare; Så skal jag nyttja den rättigheten, som födslen tillägger mig, at wid detta tilfället inför Höglofl. Ridderskapet och Adelen ödmjukeligen andraga de betänkeligheter mig därwid förekommit, och det lidande hela Kongl. Ammiralitets-Staten, i min öfwertygelse, skulle öfwergå; derest förenämde Secrete Utskottets wördsamma underställning, til alla des delar, af Riksens Höglofl. Ständer wunno bifall.

De grunder, hwaruppå Höglofl. Secreta Utskottet fotat sit underdåniga tilstyrkande til Hans Kongl. Maj:t, och hwilka igenom förr citerade Extractum Protocolli blifwit lämnade Riksens Höglofl. Ständer ad notitiam, förekomma mig wäl, dels falske, i anseende til Besparings-Calculerne för Riks-Cassan, hwilka äro så Contradictoire med förra Secrete Utskottets deröfwer afgifne betänkande, och Ständers, i anledning deraf, gjorde författningar, dels ock förklenlige för hela Kgl. Ammiralitets-Militaire-Staten, i det den, intet allenast förebrås en för 50 År sedan yttrad okunnoghet i Galere-Kriget, utan ock för en allmän afsägelse af alla nu warande Herrar Flaggmän, at sig med Galere-Flottans befäl wilja och kunna befatta: Icke des mindre, och som jag tillika finner Secrete Utskottets afsigt härmed hufwudsakeligen påsyfta någon utwäg til en Corps Officerares uprättande, som alt sedan sidstledne Riksdag i min och hela Nationens tanka warit lidande; Så tror jag mig intet böra blottställa Högl. Secreta Utskottets wälmening för de många och förhateliga Critiqver, som härpå nödwändigt skulle följa, om jag punckte-wis företog mig at demonstrera oriktigheten häraf. Ty hwem kan ändå i sin själ twifla på, at ju Sjö-Officerare äro de Competentaste wårdare öfwer alt det som har namn af Fartyg och flyter på watnet? Hwem begriper intet, at den bästa Landt-Officer, då han är innesluten inom et Fartygs relingar med all sin particulaire savoir och bravour, då den ej är understödd af Sjömanskap och manoeuvre, betyder föga mer, än en fiättrad Hielte? Hwem wet icke huru rare de Universelle genierne äro? Hwem skulle wäl, i denna polerade tiden, grunda en Corps upkomst på annans förklenande, om andra utwägar dertil gåfwos, eller åtminstone under projectets uprättande runno project-makaren i hufwudet? Huru mycket mera hedrande för Ammiralitetet är icke det, at för 50 År sedan, ibland dem, redan funnnits så omtänksamme och för Fäderneslandets tjenst nitälskande Ämbetsmän, hwilka prefererat Rikets tjenst, heder och wäl, framför egit beröm, wälde och anseende, i det de så öppenhjertat tilstådt hwad de sedt sig fela, och til följe deraf intet ansedt för en blygd, utan i des ställe en skyldighet, at hos des nådiga Konung sådant tilkänna gifwa; på det en eller flere personer ibland dem måtte blifwa utsedde och förordnade, at igenom utrikes resor skaffa sig en kundskap och ärfarenhet, lämpad til den, då först nödigt fundne Galere-inrättningen i Swerige; än om de hade smickrat sin Öfwerhet med fagra ord och stora löften på egna förträffeliga inrättningar; plundrat Rikets Cassa medelst egensinniga och kan ske onyttiga försöks anställande; och sluteligen, fast för sent, funnits oskicklige i utförandet af det de sig åtagit? Hwem kan wäl, af den i sidsta Finska Kriget Commenderade Flaggmannens sedermera hafde utlåtande, rörande skillnad emellan Hufwud- och Galere-Flottorne, draga den slutsatsen, at des mening warit, det Sjö-Officerare woro otjenlige til Galerers wårdande och manierande, om icke den, som tror sig äga rättighet, at explicera andras ord efter egit godtycko?

Hwem kan wäl fatta tro dertil, at alla nu warande Flaggmän, i grund af okunnoghet om Galere-Kriget, afsagt sig befälet af Galere-Flottan; då Riks. Högl. Ständer wid sidstl. Riksdag sjelfwe förklara sig hafwa funnit nödigt at återställa Galere-Flottan under Ammiralitetets wård och befälet deraf under lika kunnige händer, som de deß förinnan warit; och H.K.M. i anledning af Riks. Högl. Ständers underdåniga tilstyrkande, då, i nåder genast förordnade samma Herre och Flaggman til Chef för Galere-Flottan, som där än är, utan at jag för min del, eller någon af mine Kamrater, någonsin hört honom blifwa förebrådd okunnighet uti sine Ämbets-förrättningar, eller dem sjelf widkänt, mindre upsagt sig des innehafwande befäl; och twiflar hwarken jag eller någon af dem på, at han ju sjelf inför Riksens Högl. Ständer lärer bewisa falskheten af denna Secrete Utskottets honom skamlöst gjorde beskyllning, fast jag tillika tror, honom hysa för delicata Sentimenter, til at i egen sak och wid et sådant tilfälle kunna säga nog, och så mycket som förtjentes, åtminstone i min tanka. Jag kan således, i anseende til den aktning jag för Högl. Secreta Utskottet hyser, ej annat härom tänka, än, at igenom någon sort wårdslöshet hos des betjening dylike Contradictoire meningar influtit, uti des Expedition til Riks. Högl. Ständers Plena, och går derföre widare detaillerandet häraf, så mycket häldre förbi, som jag är öfwertygad om, at hwar och en af Högl. Ridderskapet och Adeln redan lärer fattat samma mening derom, som jag.

Då jag nu kommer til det hufwudsakeligaste ändamålet af detta mitt ödmjuka Memorial, som är, at inför Högl. Ridderskapet och Adeln ögonskenligen ådaga lägga det bistra öde och myckna lidande, hwarutinnan både jag och samtelige mine Kammerater wid Ammiralitetet skulle råka, därest Högl. Ridderskapet och Adelen tillika med des öfrige Respective-Med-Ständer til alla delar skulle samtycka til Högl. Secreta Utskottets projecterade uprättelse för de Herrar Marine-Officerare, som jag tilförene häruti omrört och funnit wara lidande, samt håller före, med all billighet, af Riksens Högl. Ständer böra ihogkommas med uprättelse; så finner jag, uti et min Kammerats Herr Capitaine-Lieutenant Lejonankers Memorial, hwilket han tillika med mitt ärnar Högl. Ridderskapet och Adelen ödmjukeligen föredraga, denna delen, så tydeligen och med min öfwertygelse öfwerensstämmande wara deducerad, at jag derpå, nu mera, refererar mig, til undwikande af widlyftighet; med det tillägget, at utom de där anförde olägenheter, som Högl. Secreta Utskottets projecterade uprättelse för någre Officerare skulle tilskynda större delen af Ammiralitets-Staten, finner jag äfwen de öfrige eller utur Arméen komne Officerare, hwilka til lika billig uprättelse af Riket gjordt sig förtjente, som de ur Ammiralitetet komne, på et ganska förgripeligit sätt kunna förfördelas derigenom. Ty huru lätt skulle icke det kunna hända, at en yngre Major, Capitaine, eller Lieutenant af deße Herrar Officerare, som kommit ifrån Ammiralitetet, om någre Månader, i en och samma slags tjenstgörning blefwe föredragen des nyß tilförene warande förman, i det jag ej kan föreställa mig, at Riks. Högl. Ständer kunna rygga sina ord både wid denna och förre Riksdagen rörande Lagarnas wärkställighet, hwarigenom äfwen Rang-Ordningen existerar, i anseende til Competence.

Innan jag nu ödmjukeligen tilstyrker Högl. Ridderskapet och Adeln til någon decision öfwer detta Secrete Utskottets project, så tror jag mig tillika böra säga, det både jag och många med mig skulle ångra den dagen då wi kommit i Ammiralitetet, och den tiden wi derutinnan anwändt, därest Riks. Högl. Ständer ej mera skulle ömma wåre rättigheter och förmåner, än at et så tydeligen på wår undergång syftande project wunno bifall, och häldre skulle önska, at framdeles i privatorum eller främmande tjesnt kunna winna anständig och födande emploi, än at, öfwergifne af Ständers bewågenhet, tjena Publicum, utan någon förmåns säkerhet.

Sluteligen, och til följe af alt det föregående, är mitt ödmjuka tilstyrkande och anhållande, det täcktes Höglofl. Ridderskapet och Adeln wäl bifalla den delen af Höglofl. Secreta Utskottets project, som innehåller Herrar Marine-Officerares flyttning til en ny Skiärgårds-Flottas Stat i Finland, derest Riksens Höglofl. Ständer skulle finna Stats-Wärket kunna tåla etablerandet af denna nya Stat; Men ingalunda tillåta det projecterade urwalet af Ammiralitetets-Officerare derifrån, utan i det stället låta dem wederfaras lika rätt, och samfält gå dit, då, i fall deras samfälte antal skulle öfwerstiga den styrka, Höglofl. Secreta Utskottet i underdånighet tilstyrkt Kongl. Maj:t at der förordna, de yngsta utaf hwarje charge kunde som Expectants-Officerare derwid placeras och de af deße Herrar Expectants-Officerare, hwilka som wärkelige Officerare gådt ifrån Ammiralitetet dit, men ej finna sig deruti, at derwid förblifwa, lämnas den rättigheten, at åter ingå uti Ammiralitetet, dock med samma, och utom större befordrings-rättigheter, än de, som tilförne af dem derstädes blifwit öfwergifne, och af Riksens Höglofl. Ständer wid sidstledne Riksdag dem tillagts. Med detta mit ödmjuka Memorial utbeder jag mig få wända mig til de öfrige Respective Stånden.

Stockholm den 9 Decemb. 1769.

ABRAH. von STAUDEN.


Stauden, Abrahm. von: Ödmjukt Memorial.
Tryckt i Kongl. Finska Boktryckeriet, hos Johan Arvid Carlbohm, Stockholm, 1769. 4to, [4] s.


Transcribed by Lars Bruzelius.


The Maritime History Virtual Archives | Medicine | Search.

Copyright © 2006 Lars Bruzelius.