Utdrag af Instruction för Lätta Esqvadern.

§ 1. Lätta Sqvaderns gjöromål om dagen blifver, att uti Jagt-Linia söka uptäcka på aflägsna Distancer ifrån Flåttan, fartyg: preija och visitera dem enligt preijnings-formulairet, och än widlyftigare om anledning dertill gifves, skaffa alla möijeliga underrättelser ifrån fiendens kuster angående dess Flåttor, förstärkningar, folkets disposition och hälsa.

§ 2. Lätta Esqvaders Jagt-Linia formeras så, att dess yttersta Flygel kan wara hela 6 ā 7 mihl ifrån Flåttans Tete på det att uptäckten må kunna göras hela 10 ā 12 milen ifrån Flåttan, dess sträckning bör vara oblique emot den linie eller Bog på hvilken Flåttan är halsad; Dess Läge altid i Lofvart, så framt ej windarnas förändring, Landets sträckning och uptäckande icke det förbjuder eller Flåttans Chef medlest serskilte Ordres annorlunda Befaller; Det är så mycket bättre om ett ā twå af Lätta Esqvaderns fartyg på aflägsnaste flygeln äro utur Flåttans Sigte, de öfriga ligga på möjeligen lika distancer emellan dem och flåttan således kunna de yttersta uptäckter af Land-faror eller fienteliga fartyg ganska redigt komma till flåttans Chefs nekantskap, genom de på mellan distancerna placerade fartyg, accurata och hastiha repetitioner, på samma sätt få de yttersta fartygen Ordres eller underrättelser ifrån flåttans eller deras enskilda Chef; Men intressante preijningar blifver säkrast att genom något Lätt fartyg till Chefen genast afsända.

§ 3. Då finenden är i Sigto, Rallierar Lätta Esqvaders sig uti sluten Linie de Bataille ¼ mihl något i Lofvart om Kongl. Maij:ts Flåtta och åt den del af Linien hvaråt fienden Synes willa attaqvera, om den är i Lofvart, eller åt den dehl af Flåttan hvarmed Flåttans Befälhafvare Synes willa attaqvera om Fienden är i Lää. I Sådant läge afvagtar Chefen af Lätta Esqvadern, Högsta Befälhafvarens ytterligare Ordres i anseende till dess gjöromål undeer Bataillen, blifva de ej genom Signal, skrifteligen eller genom röst meddelte, är det ett teckn att Högsta Befälhafvarens intention är att lämna till Chefen för Lätta Esqadern, öppet tillfälle att profitera af de fördelar Kongl. Maij:ts flåtta i anseende till Läge, Styrcka eller Krigslycka äger öfver den fienteliga Flåttan: dock blir ett hufvud-yrke för Chefen af Lätta Esqvadern, att i all fall noga obserwera, om någon punct uti wår Linia skulle medelst fiendens Eld blifva Så förswagad, att den lopp fara af fienden blifva forcerad, då Chefen för Lätta Escadern med möjeligaste skyndsamhet förstärcker denna swaga punct med en dehl eller hela Sin Division, om så behöfves, Samt om fienden på den delen förlorar Sin styrcka och blir betagen alt hopp att kunna uträtta någodt betydeligit derstädes, beger Lätta Esqvadern Sig derifrån, obserwerar, om uti lika omständigheter den skulle ärfordras någonstädes uti wår Linie, hvarom icke, Söker att kunna begagna Sig at någon försvagad punct uti fienteliga liniens, antingen flyglar, eller mitt uti, i hwilket fall de närmsta Skeppen uti den delen af wår Linie den Lätta Esqvadern skulle behöfva att genombryta för att gjöra chocque på fienden, underrättas om en Sådan dessein, på det de många kunna dirrigera sin Eld, till Secunderande at ett Sådant föremål, eller taga Sig till wara att ej tillfoga sine Camerater som hålla ned på fienden någon Skada.

§ 4. Äger Kongl. Maij:ts Fåtta den fördelen att med samlad Styrcka kunna medelst redlöshet betydeligen förswaga någon af Fiendens flylar, iagttager Chefen af Lätta Esqvadern en sådan förmohn, söker att doubblera den och medelst croiserad eld bemästra sig de redan förut illa tillpyntade Skepp, hwilka försäkras, så att de ej kunna återtagas, antingen genom Besättning eller förstörande med möijeligaste skyndsamhet, dock med iagttagande af mildhet för en öfwerwunnen fiende, och mensklighetens utöfvande rättigheter.

§ 5. Nödgas fienden att flyckta, disponerar Chefen af Lätta Esqvadern Sin Division så att den med kraft och skyndsamhet kan attaqvera fiendens queue, på det, att fienden må kunna bringas till decisif action, eller vidkännas större förluster. Om under en sådan jagt fienteliga fartyg äröfras, lämnas de åt acterligaste Skeppen att Besätta, och Lätta Esqvadern Continuerar sina förra Manoeuvrer.

§ 6. Blifver Lätta Esqvadern beordrad att ligga i Reserwe bakom någon af Flåttans Diwisioner, åligger Chefen af Lätta Esqvadern att antingen genom detacherande, eller samfeld Secondera och betäcka en förswagad punct inom den Diwisionen.

§ 7. Chefen nyttjar för att Communicera Lätta Esqvaderns Chef Sina Ordres, tvänne sätt att Signalera, det ena är en Standert öfwer 2:ne Flaggot, då Signalen upsökes på det serskilta Signal-Blad som ensamt är stäldt till Lätta Esqvadern, det andra sättet, är att då Chefen will utur det allmenna Signal-brefwet beordra något till Lätta Esqvaderns werkställighet, nyttjar han dess serskilta winpel, öfwer de andra tecknen Som utgöra Signaler.

§ 8. Chefen för Lätta Esqvadern repeterar endast de Signaler Som till dess Esqvader äro stälde, och då Chefen uti generela termer uttrycker den Manoeuwre han älskar utaf Lätta Esqvadern, tillhör det Chefen af Lätta Escadern, att göra de dertill erforderliga Signaler.

§ 9. Chefen af Lätta Esqvadern, nyttjar till sin Escaders Manoeuwrerande de allmenna Signalerna utan Esqvader-wimpel öfwer; Den öfriga flåttan kan icke misstaga Sig deruti emedan en sådan ej repeteras af Flåttans wanliga repiteurer.

§ 10. Nattetid, Repeteras, eller göres inga Manoeuwre-Signaler ifrån Lätta Esqvadern, hwilken attenderar till dem som Chefen kan wara i cause att göra för flåttan i allmenhet, derföre bör wid nattens ingående eller något efteråt, Lätta Esqvadern wara så mycket rallierad någon af flåttans flyglar att den kan höra deras Signaler.

§ 11. Uti mist eller regn-tjocka får Lätta Esqvadern ej sprida Sig, utan någorlunda Slutna hålla sig så nära hufvuddelen af flåttan att i fall den wänder, ej lätta Esqvadern må befara skingring.

§ 12. I Storm Ligger Lätta Esqvadern aldeles rallierad till flåttan, då Chefen ensamt besörger om jagning och recognosering.

CARL.


Tidskrift i Sjöväsendet Årg. 58, Carlskrona, 1895. pp 291-294.

Transcribed by Lars Bruzelius


Sjöhistoriska Samfundet | The Maritime History Virtual Archives | Naval History | Search.

Copyright © 2001 Lars Bruzelius.