Carl Gustaf Wrangels "journal" under expeditionen med stora flottan, hösten 1644.

DIARIUM öffwer det som wedh den Hennes Kongl. Maijt:z och Cronones skepflotta, hvilken om hösten A:o 1644 under General Majorens och Öffwer-Commendantens H. Carl Gustaff Wrangells, conduicte uthgick till siös, förnembligst passerat och förelupit är.

Den 16 Septembr. 1644 anom H. Öffwer Commendanten och General Majoren Wällborne H. Carl Gustaff Wrangell till dee 12 skeppen nembl. Smål. Leijonet, Draken, Giöteborgh, Jägaren, Westerwijks Fortuna, Swanen, Kattan, Regina, Leoparden, Achilles, Gamble Fortuna och Haffrun medh brandarne flöijten Charitas och Meerman här i hampnen, Dalarne, som äro förordnade under H. H:t. conduit at gå åter igen till siös. Och war H. H:t strax samme dagh uti flottan till at besij densammes manquermente uti folck och andre materialier, efter såsom concepterne D. D. Ex. Ex. Rijkzammiralen och Rijkz Cantzleern tillskrefne af den 16 Septb. utvisa och förmäla.

Den 17. 18. 19. 20 in till 28 reparerades uti flottan, hwad som där bebygia behöfdes, och wentades allenast på winden, mädan wädret war stadigt wästligh och sudwäst, at flottan därmedh icke uthgå kunde. Skerffz och desse dagar Rijkzammiralen, Rijkz Cantzleeren, och andre till, som concepterne beteer.

Den 28 dito kastade winden sig om till nordwäst då Generalen strax lät skiuta et stycke af efter follck, och giordes allt klart at gå till siös, så at wi i Herrans nampn vedh pass klockan 2 efter middagen lyffte anckar och ginge till segells. Om afftonen wedh pass klockan 6 cuiterade wij Landsort och ginge medh een nordanwindh.

Den 29 dito wedh pass klockan 8 om morgonen hadhe wij känningh af Ölandh, gåendes medh een nord nordost genast emellan Jungfrun och Ölandh, åth Callmarsundh. Klockan wedh pass 5 om afftonen hadhe wij Callmarsundh inne och där hoos den holländske flottan fällte ancker.

Den 30. 31 Septemb. och den 1. 2 Octob. lågo wij stlle i Callmarsundh, och coopererades medh den hollandske Ammiralen Mårten Thiesson om ett och annat nödtvendigt. Skreffz och breff till Hennes Kongl. Maij:tt, Rijkz-Cantzlern sampt begge Feldtmarskalckerne och andre orter i Tyskland efter som concepterne uthwijsa.

Den 3 Oktobris kastade winden sigh uti ett westan wäder, så at wij medh flottan icke kunne gå den dagen till segells.

Den 4 dito blåste een skarp nordan storm, så att wij icke kunne löpa medh skeppen uth igenom trängzaln wedh Grijmskär.

Den 5 dito om morgonen wedh pass klockan 7 lyftes anckar, och ginge wij då uth på redden medh een nordwäst windh, och därsammenstädes satte medh flottan. Strax skötz et skott af ammiral skeppet at alle officierarne komme om bordh. Och gaffs dem samptlige ordre, jämwäll och på det hollandske språket utaf H:r Generalen, medh de alfwarlige befalldningh, at hwar och een skulle passa på sitt wärck, och förordnade Ammiral eller Commendant, comportera sigh manligen emoth fienden, som dee det kunne tenckia till at ansvara, såsom och hålla sigh i siön alldeles sine ordre lijkmätige. Strax därefter wedh pass klockan 2 effter middagen, lyffte så wäll den swenske som hollandske flottan anckar, och ginge uti Herrans nampn medh een nordwäst åth siös. Doch stillade sigh strax wädret. Om afftonen kastade sigh winden till östers, då wij ännu hadhe Ölandh om back och Södre Möre af Callmar lähn om styrbordh.

Den 6 dito klockan wedh pass 10 för middagen hadhe wij känningh af Bornhollm oppå backbords sijdan. Wädret war nord nordost. Middagz tijdh kom ett hollandiskt skep löpandes, hwilket war hemma ifrån Horn i Hollandh, lastadh medh sallt ifrån S:t Hijbbert. Strax sende H. Generalen Kattan, till detsamme at förnimma, om det hadhe något kundskap. Skepparen däroppå wiste inteth beretta om [fiendens] flotta, utan at dee danske hadhe tagit hans styken ifrån honom, till dess han skulle komma tillbakars ifrån Stockhollm. Den afftonen ginge wij uth medh Bornholm på wester sijdan. Och upwäxte då een stark nordan storm den afftonen medh hagell, hwilket mäst continuerade den natten, då wij moste gå hårtbij i siön.

Den 7 dito om morgonen bittidia hade wij känningh af Möön medh fult nordan, om kastade anckar söder för landet at inwänta heela flottan wedh pass klockan 8. Där låg för oss et rotterdamsk fiskiare skep, kommande ifrån Dantzigh medh rågh och något hweete lastadh, som det hadhe bijtt emot sill, och ärnade genom Sundet hem igen. Hade ingen annan kundskap, utan att Juten skulle gå emellan Wissmar och Femern. Därsammestädes slapp oss uhr sicktet ett dansk frijbytare skep, och oansijt wåre jachtskep fullfölgde detsamme, kom det lijcke wäll undan uth igenom Grönhampn, så at wåre icke kunne få denne igen. Strax efter kom een lijten juthe skuta löpande ifrån Nykiöpingh, williandes åth Köpenhampn, lastadh omtrent medh 140 t:r ertter, hwilken giordes till prijss. Och efetr densamme någorlunda wiste berätta at kongens i Danmarks flotta skulle förhålla sigh uthför Wissmar eller där i neigden, skickades samme skuta till Majoren Lars Madzsson medh ordre att bringia samma ertter medh sigh till flottan. H. Generalen resolverade medh Mårten Thiesson och Peter Blohms inrådh, at gå geenast åth den cousten, och sökia fienden. Skreefs ock breeff medh samme skuta till Strållsundh, som concepterne beter. Samme natten klockan wedh pass 12 lyffte flottan ancker, och gick medh ett fullt nordan wäder den natten i siön.

Den 8 dito om morgonen bijttijda hadhe wij om backbordh Ribbenäss, och cuitterade Rostock wedh pass klockan 8 om morgonen. Den dagen ginge wij medh ett nordan wäder oppå fahrwattnet emellan Mechlenburgh och Femern, at få kundskap hwarest fienden wore att igen finna. Och skickades galleotten Postperdt medh breef till Commendanten i Wissmar, efter som conceptet uthwijsar. Och efter såsom winden war knap och icke wille oss favorisera at gå up under Femern, satte wij medh flottan om afftonen wedh pass klockan 5 uthe på redden för Wissmar. Någre tijmar därefter på afftonen kom Commendanten Erich Ulfsparre och Grefwe Gustaff Casimir om bordh till Commendanten at communiceran hwadh nytt som passerade.

Den 9 dito blåste een nordwest windh, då wore om bordh den hollandske Ammiralen medh sampt Blome. Mott afftonen kome dee trij skeppen, 3 Cornoer, Lambet, Phenix samt brandaren Delphin uth ifrån Wissmar i flottan, klagade sigh at dee icke hadhe proviant inne, undantagandes 60 t:r ertter ifrån Riga som 3 Croner hadhe hafft medh sigh. Dij gafs dem victualier uhr flottan. Och efter som wij wedh det wij hadhe lyfft anckar och ärnade gå in till Wissmar, finge kundskap aff twenne lybesk män, som ginge åth Curlandh, at kongens flotta af Danm[ark] beståendes uti 16 eller 17 Skep skole liggia wedh huken emellan Lalandh och Langland, resolwerade H. Generalen strax at gå till honom. Dock war wädret af westen och wäst till norden oss contraire, at wij icke kunde gå dijt.

Den 10 dito war wädret och af wästen. H. Generalen lät komma officerarne om bordh, och förmante dem, effter som wij, så snart winden något will foga, wele gå wijdare till at sökia fienden, at då hwar och een skulle förhålla sigh manligen och wäll och tappert tasta fienden an.

Den 11 dito ginge wij om morgonen till segele medh een sudwäst windh, och finge danske skepflottan på östersijdan af Femern i sicht klockan wedh pass 2 efter middagen beståendes uti 16 skep medh een boijort. Män efter som då begijnte blåsa een stark storm, kunde H. Generalen inteth attaquera fienden, utran hölt [bäst] gå at fälla ancker.

Den 12 dito begijnte åter at blåsa een hufvudh storm, så at man inteth kunde regera stycken och seglen och slås medh fienden. Då höllt H. Generalen med dee andre Ammiralerne icke rådh sampt at gå på honom för än wädret något sigh stillade.

Den 13 dito om morgonen bittidie bleef något stillare wäder af wästan, då wij wedh pass klockan 10 ginge på fienden till slagz. Och föreluppe sigh där ifrån till klockan 4 om afftonen 3 skarpe combatter, efter som conceptet till Hennes Kongl. Maij:tt med omständer vijdare beteer och uthwijsar. Och såsom wij först medh flottan ginge det högste wij kunde up under landet, lyffte och fienden medh sin flotta anckar, och ginge dee fuller uti förste begynnelsen ifrån oss, uti meningh at insamble dee skeppen som låge i lää; den stormen honom afsatt hadhe. Män när han sågh K. M:ttz skep nalkas honom nära, ladhe Generalen Prosmundh medh Patientia strax om emot oss, hwilcken dee andre skepen föllgde. Hwarest då begyntes å begge sijder medh hårdt canonerande af stycken. Dee stoore fiendens skep prijsade, det meste dee kunde, winden, män i det dee smärre hölle drägen, separerade sigh ifrån dee stoore, och råkade under den hollandiske flottan, hwarest och strax fijre af dem nembl. 3 Leijonet, 2 Leijoner, Hafhästen och Fides bleffwe öfwermestradhe, och dee andre toge flijchten åth Lalandh, whilke af hollandarne blefwe fullfölgde. Utaf Stranden togh Hollanderne Neptung, Nettelbladh, Stormarn och Cronfisken, utaf hwilke skep follcket wore bortlupne. Ett fiendens skep Delmenhorsth be:dh sattes utaff een wår brandare Delphin oppå stranden i brandh. Tree blefwe sittiandes på stranden nembl. Meerkattan, Höijkendahl, och galleotten, hwilke man uti hast icke kunde få af grundet, mädan dee wore deffenderade af styker och mussquetter utaff landet. Eij kunde heller uthrättas på dem något förmeedelst båtar at tända dem i brandh, eller skepp för grundheetn skuldh. Och ehuru wäll H. General Majoren Wrangell medh Smålandz Leijonet i medler tijdh egnagerade sigh medh dee twenne störste fiendens skep, och ärnade borda med Patientia, kunde man icke görat efter som seglen och sköten wore sönderskuttne, af skeppet icke wäll kunde regeras. Dock abborderade Capitain på Giöteborgh sampt frantzösiske Majoren medh Patientia, och bleeff General Prosmundh i samme ändtrande skutn till dödz. General Majoren skickade een brandare be:de Meerman, som stack Lindormen i brandh. Doch bleff een stoor del folck utaff booksprötet salwerade och tagne till fångne särdeeles Ammiralen Kijn Jochim Grabou. Fortunan bordade medh Åldenburgh; honom secunderade Swanen och Leoparden. Corvitz Uhlefält Vice Ammiralen på 3 Leijonet wart och skuten låret af, och efter tree dagar dödhe. Fångarne belangande, som uti samme combat tagne äre, uthwijsar sielfwe relationen till Hennes Kongl. Maj:tt.

Den 14 dito fan H. Generalen godt, at gå till Christianprijss, till at reparera där den skadan som skeppet Smålandske Leijonet i synnerhet på sine stoor mast och segell med sampt dee andre skeppen bekommit hadhe. Och ginge wij den dagen medh een nord nordost åth Christianprijss.

Den 15 lågo wij stilla och reparerade det som sönder skutit war af effterföl:de dagar nembl. den 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. 23. 24. 25. 26. 27. 28. 29. och wädret mest af sud sudwest, och skreeffz breeff och relationer till H.K. M:tt, Rijkz Ammiralen och Cantzlern samt å andre orter, efter som concepterne där om wijdare beteer. Skickades och den 20 dito skeppet Gamla Fortuna förmeddelst Cap: Lieut. Gustaff Wrangell medh breeff hem til Swerige. Och efter såsom någre skepp här utanförr wedh Christianprijss om afftonen mellan den 14 och 15 dito i mörckrett sedan dee uth för refwett hadhe kastadh anckar något drefwe uti buckten å grundet, at de icke kunde bringias där utaff för än högre wattn infölle; moste och H. Generalen medh flottan enkannerligen därefter förwänta.

Den 30 dito om morgonen wedh pass klockan 8 lyfte wij wedh Christanprijss anckar, och ginge till segells med ett sudwestan wäder, doch war heelt stilla wäder den dagen. Och skilldes den hollandske flottan där utan förr ifrån oss wedh pass klockan 11 för middagen, gåendes åth Beltet. Om aftonen medh den swenske flottan fellte wij anckar uth på fahrwattnet emellan Hollstens sijdan och Femern.

Den 31 bittidia om morgonen, lyffte wij åter anckar och ginge åth Femern medh een sud sudost, och kastade där anckar oppå östersijdan klockan 3 efter middagen. H. Generalen lät strax alle espingerne besetta medh folck uti fullt gewähr sampt små stycken och falckonetter at gå i landh. Män efter såsom fienden af 300 soldater som derå warit hadhe för femb dagar tillfören medh lijbiske skuter hadhe satt sigh öfwer på Lalandh, så at ingen gjorde något mot wärn, gefwe inwånarne å landet sigh strax uti K. M:tts wår allernådigste Drottnings devotion.

Den ander dagen efter, som war den 1 Novemb. bleff alle siuka af skeppen upsatte på landet, under een Capitain be:de Ewert Taubes förwalltningh.

Den 2 Novemb. klockan wedh pass 8 om morgonen skötz et skott, och ginge wij åter till segells åth Wissmar medh een suden windh som war oss contrarie; doch lofwerade wij den dagen och natten uti siön, war stilla wäder. Den dagen rencontrerade oss een boijort oppå fahrwattnet utan för Femmern. Därpå war een eenspannare Erich Falck be:dh medh breeff ifrån den Kongl. Regeringen.

Den 3 dito om morgonen bittidia hadhe wij känningh utaf Wismar, och såssom åter den dagen continuerade sudan och sudwästan, motte wij den dagen lofweera därpå fahrwattnet och fellte anckar emot natten.

Den 4 Novemb. om morgonen i dagningen lyffte wij åter anckar och lofwera och gå in i hampnen oansijdt det war contraire wäder. Klocka 9 wedh pass kom Commendanten uhr Wissmar Erich Hansson Ulfsparre uth till flottan, hafwandes medh sigh någre pitloter eller stijremän, som flottan inledsaga skulle; doch såsom den dagen war heelt stilla sunnat wäder, kastade wij anckar där utan före om afftonen.

Den 5 Novemb. war winden af wäst nordwäst. Skötz et skott och lyfftes anckar om morgonen, at gå in bätre, och mot afftonen sattes medh flottan under Hwalfisken. Då ryckte H. Generalen medh sampt Commendanten från bordh åth staden.

Den 6. 7. 8. 9. 10. 11. Nov. låge wij stilla i Wissmar. Då affärdades skeppen Patientia och Åldenburgh medh sampt een boijort Postpärdt åth Swerige. Skreeffs och breeff desse dagar efter concepternes inhåldh.

Den 12 Novemb. reeste Her Generalen om middags tijd uth till flottan. Strax skötz et skott och lyfftes ancker at gå medh skep nembl. Smålandz Leijonet, Draken, Jägaren, Swanen, Kattan, Ny Fortuna, Achilles, Leoparden, Phœnix medh sampt brändaren Charitas åth siös at convoyera dee hemgående skeppen. Och felltes anckar uth på redden, at inbijda de efterbleffne skeppen. Wädret war aff sud sudwäst.

Den 13 dito om morgonen ginge wij medh desse skeppen till siös och fellte anckar om afftonen på fahrwattnet uth för Darshen. Denne dagh skickades Kattan och Swanen åth Köpenhampn at inbringia kundtskaper.

Den 14 dito. om morgonen wedh pass klockan emellan 7 och 8 skötz et Skott och lyfftes anckar. Och ginge dee andre hemgående skeppen Patientia och Åldenburgh ifrån oss dess cours åth Swerige, och wij medh dem andre åth Möön medh ett sud wäst wäder. Felltes anckar wedh pass klockan 2 efter middagen under Möön på den östersijdan. Där wij wåre krytzare som tillförne uthskickadh wore för oss.

Den 15 dito. om morgonen klockan wedh pass 6 sende H. Generalen föruth 3 skepp in åth Drakörn nembl. Jägaren, Kattan, och Swanen. Och ginge wij medh dem andre strax efter wedh klockan 10 för middagen Stefwen förbij. När wij nu komme mot Kökar hadhe wåre jachtskep föruth för sigh een lijten skuta. Den war hemma på Laland, ärnandes åth Kökar, lastadh medh wedh pass 140 t:r hweete, hwiilken der upfångadh och till prijss giordt bleeff.

Emoth aftonen wedh pass klockan 3 fällte wij anckar uti Kökarwijk, och upwäxte den dagen een starck storm i siön.

Den 16 dito. continuerade stormen starckt af west nordwäst. Den dagen låge wij där stilla. Doch skickade H. Generalen skeppet Phœnix opp under Drakörn till at förnimma om tillståndet. Phoenix kom igen och berättade at Kongen af Danmarckz skepp wore alle aftaklade och lagde under Hollmen.

Den 17 dito resolverade H. Generalen sielf at gå in under Köpenhampn, hwilket skedde strax om morgon medh 2 skepp. Dee andre blefwe beliggiandes qwar. Och kommande Köpenhampn förbij, sköt H. Generalen lösen under staden uth på fahrwattnet. Och efter såsom H. Generalen befan, alle danske skeppen liggiande i hampn wore aftaklade och lagde under Hollmen, gick Hr Generalen åter tillbakers till flottan igen och fällte anckar.

Samme dagh kom Regina till oss ifrån Wissmar. Om natten klockan wedh pass ett, lät H. Generalen skiuta ett skott och därmedh lyffte anckar och ginge till segells. Doch effter som winden strax kastade sigh contrarie, altså moste wij fälla anckar under Stefwen, och liggie der den 18 dito stilla.

Den 19 dito. om morgonen ginge wij åter till segells, tagande koosen åth Möön medh een nord west windh. Skreeffz ock breeff till K. M:tt, Feltmarskalken H. Gustaff Horn och Commendanten på Landscrona efter som concepterne beteer, och depescherades skeppet Phœnix där medh åth Ystädt. Denne dagen mot afftonen felltes anckar under Möön, och ärnade H. Generalen där taga landhgångh. Män efter stormen blåste [så] starck at man densamme icke effectueras kunne, ginge wij om natten därifrån. Och såsom wij medh een sudsudwäst icke kunde besägla Wissmar, motte wij medh samme wäder gå åth Dornbusk.

Den 20 dito hade wij Dornbusk på styr- och Wittmöön om backbordh medh een sud sudwäst, och felltes anckar under Wittmöön om middagstijd. Strax skickades båther i landh at inhempta friskt wattn, hwaroppå då stoor brist war.

Den 21 dito contrarierade een heftigh storm af sudan, at wij inte kunde komma där ifrån för än om natten. Klockan wedh pass 2 lät H. Generalen skiuta ett skott, och gick medh alle skeppen till segells, och togs courssen åth Wissmar.

Den 22 dito. om morgonen bittidia hadhe wij Strålsundh om backbordh med heen sudan windh; middags tijdh Rostock.

Effter middagen kastade sigh wedret till westligh och sudwest, at wij icke kunde besägla wår kosa, män moste gå i siön den halfwe natten, och omsijder motte fälla anckar under Pöll. Åter för dagen lijfftes anckar, och gick H. Generalen till segells med ett sunnanwäder utan före på redden.

Den 23 dito bittidia på morgonen hadhe wij Wissmar i backbordh, och moste ändå lofweera den dagen på fahrwattnet, mädan wij icke kunde medh den winden gå in. Kome doch omsijder om afftonen till anckar utan före Hwalfisken.


Tidskrift i Sjöväsendet Årg. 63 (1900), pp 236-245.

Sjöhistoriska Samfundet | The Maritime History Virtual Archives | Naval_History | Search.

Copyright © 2001 Lars Bruzelius.