CARLSCRONA,
Tryckt hos Johann Ludwig Happenius, Kongl. Ammiralitetz och Blekings Provintz Boktryckiaren.
FRIEDRICH.
(L. S.)
DEt wore af mig en alt för stor dierfhet om jag skulle understå mig at tilskrifwa och dedicera Eders Kongl. May:t ett så ringa och oansenligit Wärck, som detta är, hwilket allenast til ungdomens Underwißning uti Navigationen eller Styrmansskapet är författat, där icke ett säkert och beständigt skiäl hwar wid jag mig underdånigst stödier, woro wid handen, som giör mig der om i underdånighet förwissad at min antagne Dristighet icke med Onåde blifwer ansedd, nämligen at sedan GUD den Aldrahögsta har behagat unna wårt kära Fädernes-Land den höga Lyckan och wälsignelsen, at Eders Kongl. May:t är igenom GUDZ Nåd, satt uppå Swea och Göta Rijkes Thron til at Land råda och Rijke sino styra, är Eders Kongl. May:t med det samma blifwen wårt kära Fäderneslandz millda och nådiga Fader, hwars högst lofwärde och oaflåtelige Försorg sträcker sig til alt det, som länder til Fädernes-Landetz uprättelse tiltagande och wälstånd, ibland hwilket ingen ringa del lärer wara at Ungdomen i Rijket, som hafwer hug och wilja til Siöwäsendet, blifwer wäl anförd til de styckens lärande, som der til höra, hwar på Rijketz både Förswar och Säkerhet, så wijda det Eders Kongl. May:t och Riksens Ammiralitet och Örlogz Flåtta berörer, som Deß ansenliga Nytta och förkofring, så wida det Handelen och Kaufferdie-farten angår, helt oumgängeligen beroor.
Fördenskull och i hänseende til alt sådant nedlägger med diupaste wördnat in för Eders Kongl. May:tz Fötter jag detta mitt ringa Wärk, i den alldra underdånigste tilförsicht, det täktes Eders Kongl. May:t framför personens och wärketz Owärdighet i Nåder ansee mitt underdånigste och trogne Upsåt at efter mitt lilla ämne kunna tiäna Eders Kongl. May:t och Rijket.
Hwarutinnan om jag är så lyckelig at min undersåteliga Wälmening winner Eders Kongl. May:tz nådige Nöije och Bifall, mig i det samma tilfaller den hugnad och fördeel, som jag ibland det timmeliga alldrahögst bör skatta och wärdera.
Vthi hwilket underdånigste hopp och förtröstan jag til Grafwen framhärdar.
Stormächtigste Allernådigste Konung EDERS Kongl. May:tz
Aller underdånigste Troplichteste
Tienare och Undersåte.
Thomas Rajalin.
SEdan in för Hans Kongl. May:t wår allernådigste Konung jag i diupaste underdånighet har nedlagt min efter mitt ringa Begreep författade Tractat om Underwisning för Ungdomen uti Navigationen eller Styrmansskapet, och den samma jämte min ringa Person uti Hans Kongl. May:tz aldranådigste Omwårdnat och handhafwande med diupaste wyrdnad anförtrodt, har jag ock funnit min underdån ödmiuka plicht fordra hos Eders Grefwelige Excellencer och de Högloflige Riksens Ständer mig i samma mål wyrdsamst at anmäla. Hälst emedan ibland Riksens Wårdande Syslor och Erender, hwar utinnan Eders Grefwelige Excellencer och de Höglofl. Riksens Ständer äga en stor och högt ansenlig Delachtighet, äfwen otwifwelachtigt lärer räknas, at Kongl. May:t och Riket må hafwa ett wittert och ymnigt Förråd på sådane Ämnen som i framtiden kunna wara så wid Deß Ammiralitet och Örlogz-Flåtta som Kaufferdie farten til all nödig och nyttig betiening, hwar til som jag förmodar at detta mitt lilla Wärk lärer något kunna bidraga. Så giör jag mig ock i underdån ödmiukhet förtröstad at Eders Greflige Excellencer och de Högloflige Riksens Ständer eij allenast lärer giöra derpå ett nåd-gunstigt afseende, utan och förläna Deras Högt bewågne och wärckeliga Befordran, at det här wid påsyfftade Ändamål måtte under Deras Excellencers och de Högloflige Riksens Ständers Höga och Nådgunstiga Sorgfällighet och bearbetande erhålla all önsklig framgång. Hwar med oaflåteligen förblifwer
Edra Excellenciers
Och de Högloflige Riksens Ständers
Underdån Ödmiukaste Tienare, Thomas Rajalin.
KOngl. May:tz och Riksens Ammiralitetz Collegium har genom wisse förordnade Officerare af Flaggmän och andra Öfwer Officerare som i Styrmans-Konsten äro wittre och erfarne, låtet den af Commendeuren Edel och Manhafftig Thomas Rajalin öfwer berörde Wettenskap sammanskrefne Tractat noga igenomlöpa och til deß Beskaffenhet bepröfwa; Och som de til Collegium inkommit med deras Berättelse at de befunnit den samma wäl och efter rätta egenskapen af Styrmanswäsendet wara författad, samt äga en lät och för Lärlingar wäl begripelig Methode; För utan at och Collegium sielfwa tagit berörde Tractat til närmare bepröfwande, kunnandes intet annat än gifwa deß bifall til de Förornades öfwer denna Tractat lemnade utsago och betygande och i så måtto hålla för mycket nyttigt at merberörde Tractat genom trycket giöres allmän til betiening för dem af Ungdomen i Riket som hafwa inclination och Lust at evertuera sig til Siös på Couffardie-Farten så och i Kongl. May:tz och Riksens tienst wid Deß Ammiralitet och Örlogs-Flåtta; Altså har Collegium här med öfwer merbemeldte Styrmans-Tractat welat Deß Approbation meddehla. CarlsCrona den 16. April 1728.
På Kongl. May:tz och Riksens Ammiralitets Collegii wägnar.
(L. S.)
C.H. Wachtmeister.
C.H. von Löwen. C.H. Wachtmeister.
G. Grubbe.
DEtta lilla Wärket, hwilket jag wid ledige Stunder ifrån min i Nåder anförtrodde Tiensts förrättning, som til dag- och stundelig Upwachtning är bunden, har sammandraget och författat behöfde så litet något Företal, som Tittelen der af nogsamt wisar deß innehåld, nämligen en kort underwisning uti Styrmans-Kånsten anlagt til betiening för Ungdomen af den Swänska Nationen i gemen som wilja lära och sedermera idka Siöfarten, men i synnerhet dem, hwilka antingen tänckia at begifwa sig uti Hans Kongl. May:tz tienst wid Deß Ammiralitet och Örlougz-Flåtta eller och redan hafwa gifwit sig der under. Dock likwäl emedan framledne Ammiralen Wälborne nu salige Herr Werner von Rosenfelt i lifztiden har låtit utgå en Tractat uti samma Materie som wunnit Approbation samt nu brukas uti Styrmans-Scholan wid Ammiralitetet til at informera efter, så wil wid så fatte Omständigheter, nödwändigheten af mig fordra at gifwa tilfället wid handen, hwar af jag warit föranlåten at låta mitt Arbete komma i Dagz-liuset til at tryckas och allmänt giöras, förklarandes först at min tancka i börian aldrig annat warit än at jag som för detta, då min tid tillät, hafft åtskillige wackra och wittre Subjecter af förnämare och ringare Folckz Söner under min Underwisning uti Styrmansskapet, wille i någon redigare Ordning sammansättia hwad jag tilförne Ströningz wis och icke med så exact Methode som til ett Wärck hwilket skal igenom Trycket komma i allas Händer erfordras, så wäl wid förra tiders Practiquen af Siöfarten som andras informerande hade mig til minnes upfört, då jag ock til den ändan genom läste åtskillige Tractater på Engelska och Holländska som handla om Styrmans-Kånsten och dem mig til nytta förde, hwar med jag tyckte de få Stunder som ifrån mitt Ämbetes skiötande warit til öfwerlopp bättre blefwo anlagde än på något annat som til intet gagn lände.
Emedlertijd och när jag wid tilfälle hafft den Nåden hos Hans Excellence Rikz Rådet och Öfwer-Ammiralen Hög-Wälborne Grefwe Herr CLAES SPARRE at under discourerande få yttra mina enfaldiga Tanckar, ibland annat äfwen om Styrmanswäsendet efter som jag ock der utinnan wid Kongl. Ammiralitetet til Öfwer Officerare tient mig up, och för Hög bemeldte Herre i ödmiukhet uptäkte at jag hade för Händer at skrifwa något uti samma Wettenskap, så har mer Hög bemelte Hans Excellence funnit der af ett särdeles höggunstigt Nöije och lembnat mig Frihet at få säga i hwad Ordning jag wille det förhandla hwilket som det i alla måtto bifölls och aggrerades, så har uppå Hans Excellences ytterligare Befallning så mycket mera blifwit för mig en nödwändighet at afträda ifrån min första Föresatz, som war at mitt Arbete skulle wara för mig enskylt och nu mera giöra det publict som wid Informationen i Styrmans-Scholan lärer wara erfarit at salige Herr Ammiralen von Rosenfeltz Wärk, hwiket är myket berömligit och så af honom författat, at jag skulle tilmäta mig förmyket om jag der uti wille något corrigera eller några widrige Anmerkningar der öfwer författa, icke så enkannerligen til Information af Lärlingar är skickat och adapterat som wäl för dem tienligit hwilka förut någorlunda i Styrmansskapet äro lärde och öfwade at der af i ett kort Begrep sig påminna och recolligera hwad de tilförne hafwa lärdt; Och som mitt ändamål således är at gifwa en lätt och wäl begripelig Methode til Informationen för Ungdomen som tänckia at sökia deß Lycka och fortkomst wid Siöwäsendet, men i synnerhet den som under Kongl. Ammiralitetet och Örlougz-Flåttan sig befinna; wid handen, hwilket intet låter sig wäl giöra med mindre at det angelägnaste af andra Mathematiske Wettenskaper som til Styrmans-Kånsten höra och der wid concurrera blifwa til så stor deel som nödwändigheten kräfwer inrykte och alt med tydelige och handgripelige Demonstrationer explanerat och uttydt, det jag med högsta flit sökt at præstera undantagandes Aritmetiquen eller Räken-Konsten, hwar uti en som wil lära Styrmanskapet förut bör wara underwist och verserat, förmodandes näst Gudz hielp, at när en Yngling under en god Informators Hand och genom deß trogna underwisning af mitt Wärk har inhämtat deß Theorie skal han wid Praxin finna den Lätthet at han intet skal behöfwa hwad Theoriens completerande angår någre främmande Nationers Läre-mästare i den Kånsten at anlita, hälst emedan de hos berörde Nationer i denna Kånsten brukelige emphatique Termer och Ordesätt af mig wid tillfälle brukas, jämwäl deras Läro-sätt möijeligast fölljes, på det wid utrikes Farten af wåre som til den ändan på Permission eller eljest resa ut, sådant må förut wara lärdt och dem icke främmande förekomma; Altså önskar jag af troget Hierta at detta mitt lilla och ringa Arbete måtte föra myken nytta och frucht med sig til Hans Kongl. May:tz och Riketz nödige och nyttige tienst så wäl wid Coufferdie-Farten som förnämligast wid Deß Ammiralitet och Orlougz-Flåtta, förblifwer i öfriget med all erbödighet,
Den benägna Läsarens
Ödmiuke hörsamme och tienstskyldige
Tienare.
Thomas Rajalin.
ALtitudo. Högden.
Antemeridian. Förmiddagen.
Almicanters, kallas paralleler af Latitudo.
Amplitudo, kallas den Bågan af Horizonten begrepen emellan rätta Ost och West, och den Puncten som Solen och Stiernorna gå up och neder.
Azimuthz, äro stora Circlar hwilka möta hwar andra i Zenith och Nadir och skiära Horizonten uti rätta angular.
Ascensio. Upstigande.
Axioma, kallas en med skiäl och grund stadfästat utsago.
Casus. Tilfälle eller tilfällighet.
Complement, af Altitudo, kallas Distancen från Zenith.
Complement af Latitudo, kallas Högden af Æquinoctialen öfwer Horizonten.
Complement af Declination kallas distancen emellan Sool och Stiernor, och närmaste af jordenes Polarne til dem.
Complement af 90 Grader, kallas det Öfwerskåttet enär någon Grad subtraheras ifrån 90 Grader.
Complement, kallas Öfwerskåtten enär några Grader subtraheras såsom ifrån 360 Grader, 180 Grad. och 90 Grader.
Complement af Coursen, kallas Compas-streken, räknade ifrån Ost eller West, ty courserne räknas ifrån Nord och Syder.
Conjunction. Sammanfogning.
Circumferens, kallas en Omkretz eller omgång.
Compass Amplitudo, kallas den Puncten uppå Horizonten som Compassens-streek wisar Solen at wara uti deß up- eller undergång från Ost eller West-Streket.
Declination. Afböijelse.
Departure, kallas afwikningen ifrån Meridian, öster och Wester åt.
Differens af Latitudo, kallas åtskillnaden i bredden, eller i Poli högden som räknas Norr och Syder.
Differens af Longitudo, kallas åtskillnaden i Längden såsom Öster och Wäster.
Distance, kallas Aflägenheten eller Begrepet emellan orterne, samt Farten af Skieppet.
Descensio. Nederstigande.
Definitio. En tingz omständeliga Beskrifning.
Diameter, kallas en rätt Linea, dragen genom en Cirkel.
Eclipses. Förmörkelser.
Eqval. Lika.
Extrem Conjuncter, kallas närmaste föreningen af Circlarne som de kunna löpa tilsammans.
Extrem Disjuncter, kallas längsta eller det widaste som de kunna blifwa ifrån hwardera afskilde.
Horizonten, Sichtändaren.
Journal, kallas Siö-räkning eller Dag-Bok öfwer en Resa.
Imaginerat. Inbillat.
Latitudo Bredd, kallas ock Poli Högd och räknas Nord och Syder åt.
Longitudo. Längd, som här förstås Öster och Wester åt.
Meridies. Middag.
Meridian Altitudo, af Solen, kallas middagz Högden, eller det Högsta som Solen är i det Dygnet.
Meridianer, kallas alla Nord och Syd Lineorne.
Meridional Differens, åtskillnaden emellan 2ne Meridianer.
Meridional parter, kallas deelar af Meridianerne efter wäxande Graders tiltagande på ömse sidor om Æqvinoctialen.
Magnetical Amplitudo, kallas den Puncten uppå Horizonten af Solens up- och undergång som Compassens-Streek wisar ifrån Ost- eller West Streket.
Nadir, kallas den Puncten som är under oß och emotstående til zenith, eller Tåpp-puncten.
Oppositio. Emotstående.
Operation, utöfning eller tydelig föreställning.
Paralleler af Latitudo, kallas Ost och West Lineorne.
Paralax af Solen, kallas enär Solen wisar sig lägre än hon i sanning är.
Perpendicanor eller Auxiliar, kallas en hielpereda.
Propositio. Föresatz.
Peripheria, kallas den yttersta Kritzen af en Cirkel.
Perpendicular, kallas som är snöre eller trå rärt uti högden.
Paralleler, kallas Lineor som löpa jämt med hwar andra och aldrig mötas.
Problema, kallas en Proposition med der af flytande Fråga, eller med ett ord, ett Frågestycke.
Positio lägenheter. Sättielse.
Qvæstioner. Spörsmål.
Refraction af Solen, kallas enär Solen wisar sig högre än hon i sanning är.
Reale. Wäsentelige.
Solens Declination, kallas Solens böijelse til eller från æqvinoctialen.
Solens Altitudo, kallas Solens högd ifrån Horizonten.
Sphæra. Kloot.
Sinical qvadrant, kallas Rut-Cartan.
Ström-kastning kallas Strömmarnes förledande.
Superficies, kallas Flackhet.
Sectio, kallas Afdelning.
Tropici. Stabraken.
Trigonometrien, kallas Triangel-Räkningen.
Variation af Compassen, kallas Compassens mißwisning.
Vertical, kallas sådane som wisar upåt Tåpp-Puncten såsom Soolwisare.
Zodiaken, den allmänt så kallade Diur-kretzen.
Zenith, kallas Tåpp-Puncten.
Zenith Distans af Sool eller Stiernor, kallas Solenes eller Stiernors Stånd, ifrån Tåpp-Puncten.
| Cap. I. | Folio |
|---|---|
| GEometriska Handgreep af 22. Problemata och der til hörige Reglor med Definitioner jemte 28. Figurer. | |
| Capit. II. | |
| Slätta Trigonometrien med der til höriga Definitioner och Axiomata bestående af 6. Problemata och 4. Casus hwilka handla om åtskillige Qvæstioner jämwäl 10. Figurer | 12 |
| Capit. III. | |
| Tid räkningen begynnes med Åhren, samt Skått-Åhren och sluter med rörlige Helgedagars igenfinnande, bestående af 10. Propositioner | 21 |
| Capit. IV. | |
| De förnämsta Astronomiska och Geographiska Definioner bestående af 26. Propositioner och 11. Figurer. | |
| Definitioner om Sphæra. | 29 |
| Om Werldenes delning och de 4. Elementerne. | 30 |
| Om Æqvatoren. | 31 |
| Om Zodiaken och Linea Eccliptica | 32 |
| Om Solens trädande i hwart tekn. | 35 |
| Om Solens Grad effter Medel låppet. | 36 |
| Solens Declinations-Tafla efter Medel låppet. | 37 |
| Om Horizonten. | 38 |
| Om Meridian. | 39 |
| Om Coluris | 41 |
| Om Azimuth. | 43 |
| Om Polar Circlar. | 45 |
| Om Tropicis | 45 |
| Om Zona | 46 |
| Om Paralleler af Declination och Latitudo | 46 |
| Om Almicanters eller Parallel af Altitudo | 47 |
| Om Latitudo och Longitudo | 47 |
| Om Meridian Altitudo | 48 |
| Om Declination af Sool och Stiernor | 49 |
| Om complement af Altitudo och compl. af Latitudo | 50 |
| Om Differens af Latitudo och Longitudo | 51 |
| Om Amplitudo | 52 |
| Om Clima | 52 |
| Om Sphæra Recta | 54 |
| Om Sphæra Obliqva | 54 |
| Om Sphæra Parallela | 55 |
| Om Eclipses eller Förmörkelser | 56 |
| Om Latitudo af fasta Stiernor | 57 |
| Om Longitudo af fasta Stiernor | 57 |
| Om Stiernors Declination | 57 |
| Om rätta Ascension af Sool och Stiernor | 58 |
| Om Obliqve Ascension och Ascensional Differens | 59 |
| Capit. V. | |
| Bestående af 4ra Propositioner. | |
| Om Siö-Compassen och deß Ålder | 60 |
| Om Magnet-Stenar | 61 |
| Om Ebb och Flood eller Wattu tid Räkning | 65 |
| Om Æqvinoctials-compassen | 74 |
| Om Månans skinande och förachtering | 74 |
| At finna Tiden efter Måne skienet | 75 |
| Capit. VI. | |
| Innehåller 17 Propositioner och 16 Figurer. | |
| At finna Månans Grad effter Medel Loppet | 76 |
| At finna Månans upp- och undergång | 76 |
| Solens Declinations-Tafla ifrån Åhr 1724. til 1743. med deß Bruuk | 78 |
| At förbättra Solens Declination med Tafla der til hörig | 87 |
| Om Paralax med Taflor | 89 |
| Om Refraction med Taflor | 91 |
| Refractions Taflans Bruk utan Paralax | 93 |
| Beskrifning af en Figur hwar effter kan giöras Plain och andra Scalor, Proportional circlar Grad-Ståckar, wäxande Grad-chartor och hwad mera | 95 |
| Tabeller at giöra jämte Diagonal Schalan, Plain och andra Schalor, Proportional Circlar, Grad-Ståckar och wäxande Grad-chartor | 99 |
| Beskrifning och bruket af sådane Instrumenter som brukas til Siös i högdmätande | 101 |
| Om Astrolabium | 102 |
| Om Grad-Ståck | 104 |
| Om Engelska Qvadranten | 107 |
| Om Astronomisk-Ring | 109 |
| Om Geometrisk-Qvadranten | 110 |
| En Tafla när ögat är förhögt ofwan för Horizonten at brukas i högdmätande | 112 |
| At finna Latitudo igenom en Observation och Solen uppå sitt högsta | 112 |
| Dito Solen uppå sitt lägsta | 115 |
| Dito igenom 2ne Observationer uppå sitt lägsta och högsta | 116 |
| At finna Solens högd med en kiäpp | 117 |
| At finna Solens högd med en Pinna och deß Skugga | 118 |
| Taflan af Solens rätta Ascension | 120 |
| Capit. VII. | |
| Innehåller 7. Propositioner och 2. Figurer. | |
| Om Stiernors Substans och rörelser och huru många Constellationer äro | 122 |
| Om Stiernors Magnitudo och Proportion emot Jorden | 126 |
| Stiernors rätta Ascension och Declinations-Taflan | 128 |
| At finna när någon bekant Stierna kommer til Meridian | 130 |
| At finna Tiden af Natten | 131 |
| Om Nocturnalen och deß bruk | 132 |
| Om Högdmätningen af Stiernor | 133 |
| At finna Polus-högd igenom Nord-Stiernan och när den är i Meridian | 136 |
| Capit. VIII. | |
| Innehåller 10 Propositioner jämte 6 Figurer. | |
| Om Compassens variation | 138 |
| Om Azimuth Compassen med deß Beskrifning och bruk | 139 |
| At finna Middagz-Linean på Landet genom Solens skugga | 141 |
| At finna Compassens variation igenom Nord-Stiernan och när Nord-Stiernan är öfwer eller under Polen | 142 |
| At finna Compassens variation igenom Solens högd eller Zenith Distance | 143 |
| At finna Variation igenom Solens up- och undergångz Amplitudo | 144 |
| At finna Variation igenom Azimuth | 146 |
| At finna Variation igenom 2ne Peilningar af Solen | 149 |
| At förbättra deß ärnade cours efter variation med Räkning | 150 |
| At förbättra Courserne efter Variation igenom en dubbel Compass | 151 |
| At förbättra Courserne efter Variation igenom en Tafla som wisar alla ¼, ½, ¾, och alla hela strekens innehåld i Grader och Minuter | 152 |
| At wisa hwarföre Solens Amplitudo måste observeras när understa kanten synes såsom röra Horizonten | 153 |
| Capit. IX. | |
| Innehåller 18 Propositioner jämte 22 Figurer. | |
| Hwad Navigation är, och huru den är fördelt, samt hwad der til hörer, och hwar utaf det har deß understödie | 155 |
| Om Logg och Logg-lina samt der igenom at finna Skeppetz fortgång och Distancer uppå åtskillige sätt | 157 |
| Huru at judicera små Proportioner af Glas til Logg-linans bruk | 161 |
| Bruket af Logg-Taflan och huru den af copieras | 163 |
| Reglor af Latitudo och deß Difference samt i huru många delar Seglation efter jämna Grad-cartan är fördelt | 165 |
| Om Siö-Cartor och deras Namn | 166 |
| At giöra jämna Grad-Cartor och pröfwa om de äro rätt giorda | 168 |
| Bruket af jämna Grad-cartan samt sättia bestick i dem | 170 |
| Pröfwandes jämna Grad-cartor at wara felachtiga igenom Figur | 172 |
| Någre remarcable Påminnelser til unga Siömän | 175 |
| Bruket af Sinical Qvadrant eller Ruut-cartan både effter jämna och wäxande Grad-cartan | 177 |
| De 7 Problemata af rätthörniga Trianglar applicerade til Navigation | 188 |
| Difference af Latitudo och Departure-Taflan med deß bruk | 196 |
| De 4ra Casus i obliqve Trianglarne aplicerade til Seglation och handla om åtskillige Qvæstioner | 207 |
| Om Strömkastning | 210 |
| Igenom Skeppetz fart och peiling at bekomma Distancen från Landet | 214 |
| Om Loverande och flere nyttiga Exemplar | 215 |
| Radix Qvadrata aplicerat til Navigation | 218 |
| Capit. X. | |
| Innehåller 6 Propositioner och 19 Figurer. | |
| Tafla af Latitudo och Longitudo med deß Bruk | 219 |
| Tafla af Meridional-parter i Minuter, och Proportional-parter med deras Bruk | 232 |
| At finna Meridional Differens af Latitudo igenom Räkning | 236 |
| Definitioner om wäxande Grad Cartor | 238 |
| At giöra wäxande Grad Cartor på 2ne sätt | 240 |
| Proportion af Meridian Lineor Geometrice, och huru at giöra Mil-Schalor uppå wäxande Grad Cartor | 243 |
| Bruket af wäxande Grad Cartor | 244 |
| At sättia Bestick i wäxande Grad-Cartor | 247 |
| At finna huru många Mil giöra en Grad af Longitudo i någon Latitudo | 249 |
| Om Differencen af Longitudo | 249 |
| Trigonometrien aplicerat til Seglation efter wäxande Grad-Cartan | 252 |
| Parallel eller Ost och West segling | 257 |
| Seglation efter Medel-Latitudo | 259 |
| Capit. XI. | |
| Innehåller 21 Exemplar, til slut af Seglation | 265 |
| Capit. XII. | |
| Innehåller Beskrifning och bruket af båda Globerne | 274 |
| Capit. XIII. | |
| Innehåller Sphæriska Trigonometrien bestående | |
| Af 6 Problemata i Rätthörniga Trianglar, och 6 i Obliqve med der til hörige Reglor och underwisningar jämte 12 Fig. | 309 |
| Samt de i Navigation brukeliga och nödwändigaste Qvæstioner af Astronomien författade uti 10 Problemata och 9 Figurer | 323 |
| Jämwäl at uträkna Solens sanna Declination, til hwad Åhr, Månad och Dato samt Meridian som hälst man wil | 331 |
| Capit. XIV. | |
| Liten underwisning at giöra Nord och Syd stående Horizontal och Vertical Sool-wisare Geometrice och Arithmetice | 346 |
| Capit. XV. | |
| At hålla Complet Sjö-Räkning eller Journal med deß Beskrifning, jämwäl förbättra sina Bestick effter bästa och säkraste Methode | 349 |
| Capit. XVI. | |
| Förklaring och Bruket öfwer Sinus, Tangens och Logarithimi-Taflor, jämwäl sielfwe Taflorne | 366 |
| En liten tillökning såsom ett Läro-sätt, at der igenom undwika widlöfftigheten, och lindra Ungdomen. |
Thomas von Rajalin: Nödig underrättelse om navigation eller styrmans-kånsten, efter höga wederbörandes befallning beskrifwen på swänska och vthdragen af utländska autorer, jämwäl med nödige figurer förklarat af Thomas Rajalin ...
Johann Ludwig Happenius, Kongl. Ammiralitetz och Blekings provintz boktryckiaren, Carlskrona, 1728. 4to, 18×14,5 cm, (22), 366, (68), (6) s, ill., 17 planscher.
Vice-Amiralen Rosenfeldts navigationslärobok vilken utgavs 1693 ansågs av Amiralitetskollegium som olämplig för nybörjare och Rajalins bok kom att ersätta denna i undervisningen vid navigationsskolan i Karlskrona. Rajalin blev belönad med 1800 Daler Silvermynt vid bokens utgivning.
Transcribed by Lars Bruzelius.
The Maritime History Virtual Archives | Navigation | Search.
Copyright © 2007 Lars Bruzelius.