Tryckt uti Schneiders Änckias Officin.
RIksens Höglof. Ständer täckes med Gunst och Bewågenhet anse och emottaga ett Ämne och Grundritning til en Siö-Capitaine, hwars förnämste giöremåhl på det kortaste äro updragne, emedan jag wet at witlyfftigheten har något tröttsamt med sig.
Jag har här med endast på syfftat at gifwa publicum, och dem som äro utom Siö-Staten (ty de innom wärcket hafwa sig sakerne utom deß bekandta) någon idée om de syßlor, som en Siö-Capitaine tilhörer at weta och wara underrättad om, hälst de samma, af alla Embetens förrättningar i Riket äro minst bekandte.
Jag har så mycket mer fördristat mig at här med framkomma, som jag af egen ärfarenhet förwärfwat mig kundskapen, sedan jag nu på 34. åhret har beklädt denna Caracteren och commenderat DefensionsSkepp, under hwilken tid jag 29. Åhr warit Capitaine wid Carls-Crona Ammiralitet.
Riksens Höglofl. Ständer täckes af detta Compendio, Gunst rättwiseligen öfwerwäga, det wida begrepet, af de syßlör som Siömanskapet tilhöra.
Situationen af närwarande tiders Conjuncturer, fordrar någon upmärcksamhet, at sättia Defensionen til Siöß, (hwaraf ett wäl exercerat Manskap är såsom Siälen) i det stånd som Rikets trygg- och säkerhet kräfwer.
Och som jag äfwen wid denne angelägne omständigheten, giör mig försäkradt om wederbörande respectives Herredags Mäns mogna Handanläggning, så sluter jag, med en innerlig, ödmiuck och wördsam önskan, at den store GUden wille wälsigna alla Riksens Höglofl. Ständer berömwärde författningar, under den nu til slut gående Riksdag så at Efterwerlden må af deras arbete få en för Riket nyttig och wälsignadt skiörd.
Förblifwandes med diupaste wördnad
Riksens
Höglofl. Ständers
Stockholm,
d. 3. April.
1739.
Ödmiukaste Tienare
och Medlem
G.F. LEYONANKAR.
1:mo Uti Skepps-Byggeriet.
2:do Uti Skepps-Uptaklingen.
3:tio Uti Artolleriet eller Defensionen.
4:to Uti Styrmans-Konsten eller Navigationen i gemen kallad. och
5:to Uti Hushåldningen.
Uti alla deße delar bör en Siö-Capitaine äga dels en superficiel, och dels en speciel omständelig och grundelig Insickt och Kundskap;
DEnne ädla Wettenskapen eller Architectura Navalis wil wäl af de fleste Siömän anses för en ifrån sielfwa Siömanskapet alien Konst, och är jämwäl wist at han för en Capitaine til Siöß kan wara umbärlig, men enär man betracktar de omständigheter af ett Skepp, som hafwa deras grund i byggnaden, ock äro ganska nödige för en Capitaine som commenderar ett Skepp, at hafwa kundskap om, så håller jag före wara mycket nyttigt och angelägit för en Skepps-Chef, at han uti Skepps-byggeriet har en superficiel kundskap, och det så mycket mer, som där han en gång kan komma til at blifwa en Ledamot uti Ammiralitets-Collegio och skal probera och approbera de rijtningar som Byggmästarne i Collegio ingifwa på de intenderade och anbefalte Nybyggnader, han då må hafwa i det närmaste de begrepper om saken, som kunna leda til den grund hwar på rijtningarnes bepröfwande och stad fästande skola fota sig.
Min tancka är aldeles intet at en Siö-Capitaine eller Officerare skal wara en Skepps-Byggmästare, utan det, är endast min mening at han för det Första bör weta Caractererne och tiensten af alla de Piecer som sittia uti ett Skepp, och för det Andra, bör hafwa sig Skeppets Construction och skapnad något nära bekandt, som uti seglationen och manierandet af Skeppet har en ganska stor influence til Exempel: Hwad är wäl nödwändigare för en som commenderar ett Skepp, än at han wet til sökia och finna Skeppets bästa Seglation, som består ej allenast uti en snäll fahrt, utan jämwäl i beqwämt manierande til lofwa och dräija? Detta alt dependerar til Hufwud omständigheterne af sielfwa Skeppets Construction, (Hwad som på Takellagen ankommer, hwilken altid bör rätta sig efter det förra skal fram bättre omröras. Nu är alla Siöfarande bekandt, at Seglationen af ett Skepp, mången gång kan bestå uti en ganska ringa omständighet, och lickwäl är ingen omständighet så ringa, som icke måste hafwa någon Mathematisk orsak, en sådan orsak kan ofta hafwa deß grund uti sielfwa Skeppets kropp, och kan således ej med något funadment [sic] sökas, om jag ej har mig constructionen af Skeppet, som äfwen wisar mig Masternas stationer, bekandt, ty en annan station för Masterne bör ett Skepp med en Rund Bog och en annan ett Skepp med en skarp Bog hafwa; En annan station bör ett Skepp med bredt och långt Flack, och en annan station ett Skepp med smalare och korttare Flack för sina Mastar hafwa; Äfwen äro Masternes stationer förändring underkastade enär Skeppen falla mer eller mindre öfwer Stäfwen; Det ena Skeppet wil hafwa sina Master perpendiculairt eller i Winckel med wattn Linien eller och wäl mer förut; det andra wil hafwa dem i Winckel med Köhln eller och wäl mer ackter ut: det ena Skeppet måste hafwa sitt Bogspröt mer, ett annat åter minder, eleverat, hwilka förändringar hafwa sina Grunder i Skeppets Construction, och utom en superficiel kundskap i Skepps-Byggeriet i gemen, samt speciel i wißa stycken i synnerhet, kan en Skepps-Chef ej med fundamenter söka Skeppets seglation eller exercera, det som en fullkomlig Siöman räteligen tilhörer.
UTi Skeppz uptakling bör en Officerare som Commenderar ett Skepp, hafwa en tilräckelig kundskap; Här til fordras wäl så mycken eftertanka och öfwerwägande som wid det förra, ty änskiönt til uptakling af Skepp, wißa Tabeller reglor ock proportioner finnas til rättesnören fastställte ock man har sig dem bekanta, samt Skeppet af wederbörande Wärfz-Betienter är därefter uptaklat, och behörigt informerade Skeppare där på Commenderade, så åligger det dock Cheffen, at hafwa där uti någon närmare insickt, såsom at han wet til judicera om Rundholtens ock Seglens swårlek, hwarwid siälfwa Segel-Dukens fastighet ock styrkja förtiänar en ganska stor upmärcksamhet, ty andra rundholt ock Segel tål ett bredare eller smalare Skepp, andra åter ett bredt och långt, eller smalare ock kortare Flack ägande Skepp; Item at han har sig Anckarnes och Tågens swårlek, så til Skeppets, som til deras inbördes proportion bekant, emedan ärfarenheten lärer, huru långt proportionen, så wäl emellan Anckare och deß delar, som emellan Anckarets tyngd och tågets tiocklek, sins emellan varierar, och huru långt Auctorerne som här omskrifwit äro sins emellan skiljacktiga, ock det mäst i hänseende til situationen ock omständigheterne af Landzorterne, ock som Skeppz, Folckz ock Gogz Conservation, ej litet beror på goda Rundholt, Segel, Anckare, Tåg och öfrige tågwircke, så wil jag öfwer hwar persedel särskilt anföra hwad en Cheff af Skeppet, högnödigt wetta ock bemärcka bör, när han til Siöß commenderad warder.
1:mo Hwad Master, Stänger ock Råhr angår, så måste de på det nogaste visiteras om de äro tilförlåtelige, ock under sökas, huru länge de warit wid Skeppet, om de stått under bahr himmel eller legat under tak, som alt gier särskilte reflectioner.
2:do Om Segel-Dukens godhet ock swårhet, står uti en wederbörlig proportion mot Seglens storlek ock den krafft de böra giöra, ty äro de större Seglen på de swåra Skeppen, ej af så god ock swår Duk som swarar emot deras egen widd, (til bredd ock diuplek) ock Skeppets swårlek, så kunna sådane Segel af lättare duk omöijeligen föra en så swår Kropp med en sådan fahrt igenom wattnet, som Segel af swår duk kan giöra, ej håller resistera emot upkommande swåra Stormar, utan blåses bort utur liken, ock Skeppet kan sättias i fahra af undergång, då alt det som förmedelst den lättare Segel-Duken har kunnat i lång tid besparas, med många 1000:de Pro Cent i ett nu förloras.
3:o Om Anckarnes godhet måste Cheffen af Skeppet äfwen hafwa en tilräckelig kundskap, såsom, om de äga en sådan proportion, af Wickt, Lägg, Armar, Flyn ock Stock som wederbör, samt om de äro wäl smidde ock ingalunda gutne.
4:o Måste tilses om Anckare-Tågen med det öfrige Tåg-wircket, warit länge wid Skeppet, ock om Materien kan wara förstockadt, ändskiönt Tågwircket sig siälf kan wara nytt ock aldrig brukat.
Allt detta äro nu omständigheter som en Skeppz-Chef eller Capitaine til Siöß bör wetta, bemärcka, öfwerwäga ock betrackta wid Takellagen.
DEnne wettenskapen har detta för alla de andre förut, at hon är af Inländske Män, på egna principier grundat, så wäl excollerad, at man hos ingen annan Nation finner den kundskapen bättre utarbetad än här i Swerige, hwarföre ock de Swänska hos alla Siömackter hållas för de dugtigaste Constaplar af alla Nationer.
Ock som Artolleriet är en a part Stat, ock denne siencen af särskilte så högre som ringare Officerare, så innom som utom Staten exprofesso tracteras, så kommer det intet på en Skeppz-Cheff an, at äga där uti en så fullständig Theorie, utan allenast en superficiel kundskap, ock en nödig praxin såsom
1:mo At han wet til kunna visitera sina Stycken, om de hafwa fullt Gods, om de äro rena ock ej gladriga.
2:do Om de ligga wäl i deras Tappar och Lådar.
3:tio Om Låderna äro goda ock starcka, samt Rullarne efter Portarne proportionerade, så at Stycket uti Porten kan handteras som wederbör.
4:to Om Styckerne hafwa deras fullkomliga spehlrum/ emellan Portarne ock skiährstockarne.
5:to Om Brokar ock Taljor äro i det stånd som wederbör.
6:to Om alla til Styckorne hörande Instrumentalier ock wärktyg med tilbehör äro i godt stånd.
7:mo Om handgewähret är wäl conditionerat.
8:vo Om Krutet äger sin tilbörliga force.
9:o Om Kuhlor, Stång-Lod, Skråsäckar ock Kappor kunna passera deras Mallar som wederbör, at de ej fastna i Stycket när de skola brukas.
10:mo Om Krut- Durckar- Kistor ock -Lantärnor äro i sådant stånd ock så försedde som wederbör.
När alt sådant med det mehra blifwer bemärckt, samt det i ackt tagit som under den Femte Delen om Hushåldningen widare omröres, så fullgiör en Capitaine til Siöß i denne delen sin skyldighet.
DEnne Wettenskapen är den nödwändigaste delen, ock lika såsom Siälen af Siömanskapet, som en Cheff af ett Skepp ex fundamento aldraoundwikeligast wetta bör: Ty änskiönt han wore den förståndigaste Bygg-Mästare, den snällaste Takel-Mästare, ock den skickeligaste Constapel, men förstodo ej at efter egen observation ock bestick, föra Skeppet igenom Siön, ock med all möjelig försicktighet bringa det til deß föresatta ort, utan måste i dy mål lita på andra allena, så torde det lätteligen hända, at hans kostbara ock oförbätterliga arbete hwartil några åhr upgått, innom några minuter kunde förödas, förloras ock samt honom förgås; Fördenskuld bör det stå fast, at den som ett Skepp är anförtrodt at Commendera, måste grundeligen förstå Styremanskapet, ock wetta at hålla et fundamentalt bestick, samt beßutan noga i ackt taga, alt det som hörer til en Cheffs conduite at förekomma alla mötande swårigheter eller olyckor för Skeppet, så wida den Menniskelige försicktigheten i giörligaste måttan det någonsin uptänckja kan; Ty mycket lättare kan anföraren af ett Skepp umbära Skepps-Byggeriet ock Artolleriet, än at låta som en blindan leda sig af en annan igenom Siön, emedan Skepp, Folck ock Gods, mer åligger anföraren än Styrmannen, såsom den förras subaltern at hafwa i wård, ock om Cheffens hufwud, ej är Styremannens Cardinal-Compass, som med den rätta Magneten är bestruken, ock wisar til sin behöriga Pol, så är mången gång all förbättring af den andra Compassens mißwisning förgiäfwes.
En Capitaine til Siöß eller den som Commenderar ett Skepp, låter wara sig följande Reglor som angå Styremans-Skapet angelägne.
1:o At sondera Capacitéten af sina tilordnade Styrmän.
2:do At wetta huru diupt hans Skepp ackter ock för ligger.
3:tio At bemärkia om Skeppet ligger på sin last, at föra sina Segel som wederbör.
4:to At hielpa Skeppet i swår Siögång, så det ej slingrar sina master eller Stänger öfwer Bord, eller eljest arbetar sig til skada,
5:to At examinera Siö-Cartorne som brukas, om de äro af tilförlåteligaste Auctorer.
6:to At probera Compasserne, ock i ackt taga deras mißwisning.
7:mo At probera Wackt- ock Timme-Glasen, om de äro ricktige.
8:vo At flitigt bruka Loggen, som gier fahrten tilkiänna, samt noga observera windens förändring, til- eller aftagande.
9:o Flitigt tager högden af Solen ock Stiärnor, at finna sin Latitudo.
10:mo At diup- ock Hand-Lod äro med deras Linor i stånd, samt flitigt brukas i tid ock otid, noga antecknandes Diupet ock Bottnen.
11.mo At noga observera ock rätteligen nyttja, så wäl de extraordinaires som de ordinaires Stömmars lopp, ock judicera de förra efter den förut stående winden.
12:mo At så wida det sig giöra låter söka Hambnen, eller öpningen dit man sig ärnar, på deß Poli högd eller Latitudo.
13:o At söka Land-kiänning til höger eller wänster, när man finner sig wara emellan twänne Land.
14:o At ej skona Seglen om dagen, men spara dem om nättren.
15:o At ej låta Skeppet segla förut ock han wara med sitt bestick Ackter ut, utan vise versa så lagandes, at han går med sin gißning fram för Skeppet, när Land skal sökas ock recognoserar, samt derefter judicerar, om det är rådeligit at låta Skeppet komma efter.
16:o At ackta sig för lägerwall, särdeles när storm ock långa mörcka nätter wancka.
17:o At flitigt öfwerlägga ej allenast med Styremannen uti Skeppet, utan jämwäl med andra i sälskap warande Skepp, huru hwar ock en står med sitt bestick, särdeles när man söker Land, och därefter taga de mått som nyttigast äro.
18:o At wäl undersöka Bottnens egenskap, samt Ortens omständighet, där Ebbe ock Flod har sin gång, när man wil gå til Anckars; ock änteligen.
19:o At hålla en accurat Journal med flere små omständigheter, som för widlyftighetens skuld här förbijgås.
Wil man taga Skepps-Oeconomien uti ett widt begrep til alla deß minutieles omständigheter, så blefwe det något för widlöftigt, ock tiänte intet til det som här påsyftas.
Fördenskuld wil jag allenast i korthet beskrifwa de angelägnaste Hushålds-Reglor, som en Capitaine til Siöß har på sitt anförtrodde Skepp at i ackt taga.
Skepps-Hushåldningen består i trenne Hufwudstycken, såsom
1:mo Uti siälfwa Skeppets, så til skråfs som til Takel ock Tygs Conservation och hwad därtil hörer.
2:do Uti Besättningens Conservation ock skiötzel, samt
3:tio Uti Manskapets exercerande ock öfwande i de Stycker som hwar ock en tilhörer.
Först de Omständigheter som höra Timmermañen til, såsom at han
(a) dicktar, drifwer och beckar Skeppet hwar det behöfwes;
(b) dageligen tilser om någon wätska ofwan ifrån sig igenom Däcken eller annorstädes intränger, som kan förorsaka någon röta, til Balkars eller andra delars fördärf.
(c) som oftast visiterar, om någon röta sig yppar som han kan tilkomma, hielpa och bota, at det ej widare om sig fräter.
(d) at han håller Knecktar, kryßhult, och sådant mer i stånd, samt har på slitagen af Trå persedlerne en dagelig tilsyn och hielper hwad hielpas kan, och
(e) om hans inventarii persedler, såsom Beck-dreef, järn- och trä-materialer, proppar, Talgbollar, Bly-lappar med flere under hans wård hörande persedler finnas til qvantité och qualité som wederbör.
För det Andra hörer til Skeppets-conservation de Stycker som på Skepparen ankomma, såsom:
(a) At han dageligen seer efter Slitagen på Segel och Tågwärcke, hielper det som hielp behöfwer och förekommer widare fördärf, igenom Mattor, wuhlningar och klädning med mera:
(b) At Skeppet så innan som utan, samt Mastar, Stänger, Råhr, Block &c. skrapas, tiähras och smörjes, Tågwircket efter nödtorfften i rättan tid tiähras, samt hålles i det stånd som wederbör;
(c) ock om alla utrednings- samt Förråds-persedler, som äro under hans wård, såsom stänger, råhr, tågwircke, Segel med de öfrige (mer än hundrade Sorter andra) persedlar, äro til den quantité och qualité som wederbör.
För det Tredie hörer til Skeppets conservation, hwad som på Constapeln ankommer, såsom at han är försedd med alla de utrednings och Förråds-persedler, så wäl Artolleriet som Archeliet tilhörande, och at de finnas i den myckenhet och godhet, som nödtorften fordrar, när påtränger;
Constapeln bör jämwäl hafwa en dagelig tilsyn på slitagen af de under hans wård hörande persedler.
För det Fierde hörer til Skeppets conservation det som på Styremannen ankommer, såsom at Compasser och Timme-Glas, samt Lod med Lodlijnor och nackterhus, med det mera, äro i godt stånd som wederbör, och ändtel.
För det Femte hörer förnämligast til Skeppets conservation, Capitainens öfwer upsickt på alt detta, och det mera, så at ingen ting må å sido lemnas, af alt det som ett wakande öga tilkommer at bemärcka.
Besättningen eller Manskapet uti ett Skepp conserveras.
1:mo Igenom renlighet och snygghet.
2:do Igenom spisning och upphälle, och
3:tio Igenom tilbörlig skiötzel under åkommande siukdom.
Capitainen eller Cheffen af ett Skepp låter wara sig angelägit för det.
FÖrsta at Skeppet dageligen hålles rent, så ofwan uppå, som emellan däcken, och at ett par gånger i weckan med ättickia stänckes emellan däck, för frisk lufft skuld, äfwen hålles hand öfwer det gemena Manskapet, at de hålla sig så renliga och snygga, som någon sin giörligt är. För det
ANdra hwad Manskapets spisning och uppehälle angår, så sammanlöpa härwid många omständigheter i Hushåldningen, såsom
(a) At den Provianten som ordineras til Besättningen, är god ock kommer ricktigt i skeppet, samt wäl förwaras och i ackt tages.
(b) At han efter Förordningar och ordres rätteligen af Skrifwaren utdelas.
(c) At alla wattnliggare och Faat samt koke- och utspisningskiärel, må wara efter nödtörsten at tilgå, och at de samma hållas rena
(d) At så mycket färskt wattn och wed må wara i Skeppet, som giörligit är och swara kan emot Resans tid, och at med Consumtionen på det sparsammaste förfares, ock sluteligen
(e) At Maten wäl kokas, renligt handteras, och i rättan tid utspisas. För det
TRedie hwad de siukas skiötzel angår, så sträcker sig Capitainens omsorg där hän, at han
(a) Giör sig underkunnog om Medicaments- och Fältskiärs-Kistans tilstånd, samt med des tilbehör;
(b) At de honom tilordnade Fältskiärer så behörigt, säkert och rymligit rum neder i Skeppet, at kunna under Actionen skiöta och bärga de Blesserade, och
c At alla Siuka dagel. visiteras, och af wißa tilförordnade siukwackta[r]e på alt giörl[i]g[i]t sätt skiötas samt at Fäldskiärerne tilhållas flittigt och trogit giöra deras tienst;
Skepps Besättningen hwad de gemena angår, består merendels af följande Manskap
1:mo Volonteurer.
2:do Copvardie Båtsmän.
3:tio Inrollerings Folck.
4:to Indelnings Båtzmän.
5:to Städernes Båtzmän.
6:to Rote Båtzmän och.
7:mo Soldater.
De mästa syßlor som i Skeppet förefalla, äro.
1:mo De som höra under Skepparens inseende.
2:do De som höra under Styrmañens och
3:tio De som höra Under-Constapelns bestyrande.
De förnämsta (at här förtiga de många mindre) syßlor, som höra under Skepparens inseende äro.
(a) At slå Segel under råerne, winda up Anckar, giöra lös Segel ock regera Takel ock Tyg när man går til, ock är under Segels.
(b) At refwa eller förminska Segel, samt wända eller gå öfwer stag när man är i Siön.
(c) At splitza, knopa, märla Segel, giöra Mattor, Sarfwingar, säyßingar, med mehra.
(d) At segla eller ro med Båt eller Slup ock
(e) At beslå Segel ock gå til Anckars, samt bärga ock slå ifrån Segels, när man kommer i Hambn.
De förnämsta syßlor som höra under Styrmannen, äro
At stå til Rohrs ock kasta Lod.
De förnämsta syßlor som höra Constapeln äro följande:
(a) At umgås med Styckerne, som är at ladda, rickta, skiuta, wiska rent, samt surra eller binda fast Styckerne.
(b) At umgås med Handt-Gewähret, ock
(c) At sy Carducer, samt fylla ock störta Krut, med det mera.
Til alla här uptecknade med de flera syßlor, fördelar Capitainen som Commenderar Skeppet, det honom til ordinerade Manskapet, sålunda.
Volonteurerne ock Städernes Byße-Skyttar, med en del af Indelning ock Rote-Båtsmännen, samt Soldaterne lemnas til Constapeln ock fördelas til Styckerne, til Handt-Gewähret och up i Märssarne, samt wid watnbaljorne, tagandes så långt det räcker, Volunteurer til Commendeurer wid de swåraste Styckerne, som bestyra Laddningen, ricktningen ock skiutningen under Actioner, siuka kraßliga ock swaga, lembnas äfwen til Constapeln at brukas wid Krut-Kistorne ock Cardusernes upgifwande.
Några dugtiga Karlar blifwa hos Styrmannen wid Roret.
Den öfriga Besättningen behåller Skepparen wid Takel och Tyg, at regera Seglen, samt förse ock bota hwad som af Takelagen kan sönderskjutit warda, såsom ock annorstädes hwarest Manskap behöfwas.
Utom denne Fördelningen blifwer hela Besättningen på Skeppet uti 2:ne och wäl understundom i 3:ne Quarter til wackthållning fördelt.
Dageligen, när wäderleken det medgifwer, bör Manskapet exerceras så med Styckorne som med Segel-Takel och Tyg, dock på det sättet, at hwar och en af de gemena, kan komma til lära alla de syßlor, som så wäl under Skepparens, som Under-Styr-Mannens och Constaplens bestyrande, exerceras;
Alla Öfwer- och Under-Officerare i Skeppet, warda så wäl til wackthållning, som til deras wißa Poster under Action fördelte, då Timmermännen få deras Post i slag gången at tilse om Skeppet får något Skått under wattnet, hwilket af dem bör botas och hielpas.
Enär en Siö-Capitaine alt detta med de där wid hängande mindre omständigheter, i ackt tager, samt dagel. låter sig upgifwa, åtgångs-Lister af alla Upbördsmän i Skeppet, och tilser at med consumptionen ricktigt tilgår;
Under exercerandet med Segel och Takellagen så wäl som eljest på alt giörligit sätt söker Skeppets bästa Seglation;
Håller sin Journal och i giörligaste måttan efterlefwer Ordres och Instructioner; Observerar Seiner af deß öfwerCommendeur, och håller sin Post, så wäl under Action som eljest; Förer ett nycktert lefwerne ock beskedeligit Commando, samt wijsar sig tapper och frijmodig wid alla tilfällen, så fullgiör han det som af en dugtig och skickelig Siö-Capitaine äskas kan.
Gust. F. Lejonankar: Grundritning til en Sjö Capitaine med de Stycken som honom tilkommer at veta.
Tryckt uti Schneiders Änckias Officin, Stockholm, 1739. -8vo, 32 s.
Transcribed by Lars Bruzelius.
The Maritime History Virtual Archives | Personnel | Search.
Copyright © 2006 Lars Bruzelius.