SUMMARIER
Af Kongl. Maij:ts Siö-Reglemente, daterat den 18. Aprill 1741.

CAPUT I:mum.

Om en Örlogs Flåtta och deß fördelningar.

I: Linie de Batailles formerande.

2:o Förnämsta Befehlen wid en Flotta.

CAPUT II:dum

Om högsta anföraren och de andra Flaggmän, Chef Embetetz beskrifning.

1:o Deß förnämsta Ändamål.

2:o Deß skyldighet wid infallande krig.

3:o Försorg om Flåttans tilredning. Creutzare.

4:o Ranger-Ordning. Sein-Bref.

5:o Deras utdelande.

6:o Signal wid Flåttans utgående.

7:o Evolutioner. Rangering en ordre de Bataille.

8:o Krigs-Conseil

9:o Skrift- och- munteliga ordres af Chefen.

10:o Kundskap om fienden. Brandtwachter.

11:o Skieppens skrapande och spolande.

12:o Flåttans sammanhållande.

13:o Signal wid wändning.

14:o Fregatters och Fartygs hållande utom Linien.

15:o Touren wid Officerares commenderande.

16:o Säkerhet wid små Fartygs afsändande.

17:o Hwad Chefen bör undersöka, när någon Officerare commenderas i särskilt förrättning.

18:o Manskapets Exercering. Elds och kruts wårdnad.

19:o Seglens conservation.

20:o Dag- och Natt-skått.

21:o Anckrande och Sein der til.

22:o Anckars lyftande, gående til segels.

23:o Fyrar.

24:o Fält-Seiner. Commando wid Chefens dödzfall.

25:o Hwad i ackttages, när Skiepp komma sammans på någon redd.

26:o Commandets antagande, när Skiepp och Gallerer komma samman i en hamn och redd.

27:o Hwad som acktas wid möten af Crono Skiepp.

28:o Item wid möten af Crono- och Coupvardie-Skiepp. Curialier wid Flåttan uti åthskillige tilfällen.

Fyrar. Honeurs wisande med skått. Salutering.

Chefens wårdande om Manskapets hälsas och kläders conservation.

Förfriskning. Motion för Manskapet i hamn.

Valetudinarier. Medicus. Corps-Kistan.

Jusitiens Handhafwande och skippande.

1:o Under Rätts hållande.

2:o Execution af bemälte Rätts domar.

3:o Öfwer Rätt. Advocat-Fiscal.

4:o Chefens Leuterations rättighet samt mildrande i domar.

5:o Dödsdomars Leutererande.

6:o Siö-Articlarnes upläsande.

Caput III:um

Om Capitainens särskilte Embets Syslor.

1:o Capitainen gifwer förteckning på dem, som ärna sig til Gudz bord; hans öfrige upsyn til Gudsfruchtigt lefwernes befordran.

2:o Förer ett rent commendo och förelyser andra med gode Exempel. Förskaffar godt förtroende emellan Officerare och Gemena.

3:o Tilseer, att frisk luft hålles i Skieppet til Folckets conservation. Har noga tilsyn, hurulunda barlast, krutkistor samt wattuliggare &c. &c. blifwa i deras behörige ställen stufwade.

4:o Efterser beskaffenheten af stående och löpande godset, så wäl som Timmermans tillhörigheterne samt kiöksredskapen. Hwad Capitain åligger, när något utttages för Skiepparen, Constaplen och Timmermännerne hos wederbörande wid wärfwet och Artilleriet, med flere uttagningar efter requisitioner.

5:o Pådrifwer, at alt fullkomligen och i tid kommer om bord på Skieppet. Skieppets Inventarium. Uppbörds och afgångs Journaler.

6:o Bör af Inventarie Personernes Journaler wetta hwad ifrån wärfwet och Artilleriet kommit om bord på Skieppet. Skrifteligit bewis öfwer lefwereringar till quanti- och qualitet.

7:o Inventarie Personernes afgångs Journalers examinerande och Verificerande af Capitainen. Mißbruk förekommande för betiente, som hafwa att beställa med Eqvipage och ammunitions-Persedlars förande om bord.

8:o När Skieppet är tillagat och segelfärdigt, gifwer Capitainen sådant Kongl. Collegio, eller, der han eij wore i Carlscrona, den närmast commenderande Chefen wederbörligen tilkiänna, såsom och om något af wederbörande Equipage- eller Artillerie- och Magazins-Betiente wore eftersatt. Capitainen måste ständigt wara om bord och får ingen natt wara från Skieppet, intil deß det samma wid hemkomsten är i säkerhet på deß ställe förlagt samt krut- och Feuer-wärcks Pärsedlarne i land förde. Huru Capitainen har sig at föreställa, när han har något särdeles wicktigt at förrätta i land.

9:o Proviants intagande samt yngsta Lieutenantens sysla derwid. Inventarie Pärsoners annotations Böckers lefwererande innan Skieppet afseglar.

10:o Capitainen affordrar beskied ifrån Siö-militiæ contoiret, huru mycket och hwad manskap blifwit förordnat til Expedition med deß Skiepp. Manskapets om bord förande med deß Equipage, at man må undwika at söka dem på krogar, kiällare eller i quarteren.

11:o Efterser; at ingen öfwer den förordnade Besättningen intages. Händelser, då sådane tillåtes.

12:o Utser Underbefähl af besättningen, som kunna wisa och handleda de obefarne. Förmåhner för dem, som gifwa i sådan handledning. Answar wid bewis meddelande om Capacite och förhållande til Siöß.

13:o Förseer sig med utdrag af Skiepps och Munsterskrifware Instructionerne, och tilser at de efterlefwas.

14:o Capitainens plicht, när besättningen munstras. Officerares drängars plicht, at giöra gemene mans tienst wid erfordande tilfällen.

15:o Hela besättningens fördelning i 2:ne jämlika Wakter samt i wißa rothar och Fatlag.

16:o Capitainens. Capitan Lieutenantens och Lieutenantens samt Landt-Officerarnes och Under-Officerarnes förhållande/ när det giäller til slags, Aborderingar och äntringar.

17:o Gemena besättningens fördelning wid stycken och handtgewähr &c. kruts längande. Hwad folck derwid brukas, Reservens fördelande.

18:o Wård wid kruts in och uttagande samt öfwer krutdurkarne. Manskapetz fördelningar wid alla påster.

19:o Att Skieppets utredning ei i otid förbrukas.

20:o Annotation öfwer tågwärcke, som under resan inskiäres eller ombytes, likaledes öfwer segel, segelduk, anckrar, draggar och af Timmermans upbörd. &c. &c.

21:o Af Skiepps utredningen må eij något utlånas, utan ordres. Casus, då sådant tillåtes, ersättning in natura af det som lånes.

22:o Förslager wid hwarje weckas slut på consumtion och det, som är i behåld af utredning/ proviant och dricka &c. jämwel på friska och siuka samt döda eller rymda.

23:o Ingen går ifrån Skieppet utom Capitains tilstånd, eller i hans frånwaro, Lieutenantens låf.

24:o Koij kläder fylda med höö och strå få eij föras om bord, för Eldzwåda skull. Tilsyn at folcket förses med hänge mattor.

25:o Qwinfolck få eij följa med Skieppet. Hwilka som tillåtes komma om bord.

26:o På hwad sätt Capitainen har at begå, at Subalterne, när tiden så fordrar, alla skola giöra ett utan afseende på den enas eller andras egenteliga syßa.

27:o Besättningens tilöfwande i hwarjehanda dem tilhörande stycken. Brandare, Äntringar Skiepps klargiöring, emot Fienden. Capitainen anmäler hos Chefen när sådana exerceringar skola företagas.

28:o Huru monga skått som bestås til exercering med stycken samt Musquetterie med löst och skarpt. Underslefs förekommande härwid.

29:o Åthskillige puncter, som tiena Capitainen til efterfölgd, när han antingen angripes af någon fiende eller af storm och owäder.

30:o Capitainen går til Siöß, så snart han fådt sin instruction och ordres.

31:o Hwad som bör i achtagas til at undwika den fara stängerne på Skieppet wid force segels förande stå uthi.

32:o Söker at förbättra Skieppets Seglation. Berättelser om nya Skiepps-Seglation.

33:o Märßsegels refwande hwar afton. Lieutenanternes och styrmännernes bestick. Utkik, Lee-porttalljornes klarhållande.

34:o Besättningens öfwerseende hwar wecka. Rulla på besättningen afgifwes wid hwarje månadz slut. Tilsyn att manskapet håller rent om sig.

35:o Medgifne handpänningar måge eij onödigt angripas.

36:o Hwad acktas bör när Skiepp provianterar eller tager wattn. Irringars förekommande derwid.

37:o Oanständige skiälsord och swordom på manskapet tåles icke; Och må eij manskapet på otilbörligt sätt illa hanteras. Klagomål och deras angifwande.

38:o Siö-Articlarnes upläsande.

39:o Richtighet i mat och dricka. Sättet huru den må erhållas, hwilka som böra wara tilstädes wid kåstens utwägning och utdelning. Medicaments kistan.

40:o Hwad acktas bör när provianten eij räcker til efter spisordningen. Spisning med kort rancon.

41:o Krögeri tillåtes eij på Skeppet. Eij heller må krögerskor fara om bord med små fahrtyg

42:o De siukas wård och skiötzel. Deras kläders och sakers wårdande.

43:o Seglens conservation och wårdande.

44:o Fartygs prajande. Beskiedlighet derwid.

45:o Kiöpmans wahror. Tull och Licens platzer. Visitation.

46:o Capitainens skrifteliga befallningar, när något af inventarie betienter utlefwereras.

47:o Ingen må gå iland, när Skieppet allenast wäntar på wind.

48:o Huru förhållas bör med de dödas qwarlåtenskap på Skieppen.

49:o Capitain betracktar detta Reglemente flitigt samt underrättar Lieutenanterne och andra Officerare om alt det, som på dem ankommer.

50:o Prise-Fahrtyg. Behörig efterlednad af förordningarne om sådane fahrtyg.

51:o Fiendteliga Actioner. Capitainens conduite derwid.

52:o Skiepps och Fahrtygs convoijerande.

53:o Deras förhielpande til destinerad ort.

54:o Capitains skyldighet, när någon olycka timar i Siöen. Hos hwem han bör sådant tilkiänna gifwa.

55:o Förhållandet, när någon aflägen hamn måste sökas: Berättelsers afgifwande derom.

56:o Må intet inlöpa i annar hamn, än den Destinerade, der icke nödfall twingar.

57:o Icke håller til platzer, anstuckne af smittosamma siukdomar. Præcautioner, där sådant nödwändigt skal skie.

58:o De om bord warande Officerarecommunication af Capitainens ordres, til så stor del dem kan angå. Ordres afgifwande ifrån den ena Officeraren til den andra.

59:o Ombyte af Öfwer- och- Under-Officerare; skrifteliga Ordres dertill.

60:o Ungdomens hållande i ständig öfning af wederbörande Under-Officerare.

61:o Skeppers läggande, at det icke ligger androm i wägen i Farwatnet af någon hamn.

62:o Observeras noga alla kommande och gående seglare. Pejlingar på obekanta Reddar.

63:o God Anckar-Grund sökes. Peilingar och plicktningar. Anckartågs förseende.

64:o Huru commendo antagas, när Capitain eller alla Öfwer-Officerare undanskiutes.

65:o Skieppets renhållande, samt

66:o Wåta kläders uphängiande i tort wäder.

67:o Krutets aflefwererande, när expedition ändas.

68:o Seglens förwarande i tort rum, när Skieppet uplägges. Tågwärkes numrerande. Inventarie pärsedlars förwarande.

69:o Capitainens Journals inlefwererande i Kongl. Collegio. Inventarie Pärsoners afgångs Journaler.

70:o Capitain tillåtes, at munteligen eller skrifteligen anbefalla deß underhafwande hwad tid och tilfälle kan föranlåta honom at giöra eller låta; dock at det intet strider emot detta reglemente.

71:o Siö-articlarnes samt ordres och instructioners efterlefnad.

Om
Capitain Lieutenanters och Lieutenanters Skyldighet.

1:o En Capitain Lieutenants qualiteter och tilsyn i Skieppet, att god ordning hålles, såsom ock,

2:o At sann Gudsfrucktan befrämjes.

3:o Ställer sig Siö-Artclarne och Reglementet samt Capitainens Instructioner til efterrättelse.

4:o Acktning på dem, som komma om bord och fara derifrån, Tilsyn, att hwar och en blifwer bemött med den heder, som honom tilkommer, såsom ock at

5:o Proviant och dricka i goda pärsedlar och kiäril blifwa richtigt om bord förde samt i rena och torra skafferier stufwade; Jämwäl at

6:o Besättningen ordenteligen spisas, maten renligen kokas och handteras samt kiökskiärillen hålles snyggas och rena. De siukas Spis kiärills rengiöring af Kockarne.

7:o Inseende öfwer folckets förhållande, så wäl om bord, som i land.

8:o Wackternes sättjande och fördelande på Skieppet besörjer Capitaine Lieutenanten i det, som på honom, såsom Capitainens närmaste subaltern, kan ankomma. Upropar manskapet efter Wackt-taflan.

9:o Tager del med Capitainen i försorgen om friskt wattns tidiga anskaffande och wårdsamma handterande om Skieppsbord; Jämwäl.

10:o Om eldens wårdande.

11:o Biträder, at de siuka wäl skiötas och af Fältskiärarne flitigt betienas samt genom Prophosserne renhålles.

12:o Besättnings manskapets exercerande och förkofring i de dem tilhörige stycken.

13:o Hwad hans skyldighet är, när Capitainen sielf commenderar på Skantzen; Jämwäl

14:o Under fienteliga actioner och entrepriser med Slupar eller båtar, såsom ock

15:o Wid Pacharingar hos Chefen eller andra Flaggmän.

16:o Tilsyn wid Pomparnes pejlande.

17:o Capitaine Lieutenanten samt Lieutenanterne få ej fara någorstädes ifrån Skieppet, utan Capitainens tilstånd.

18:o Huru förhålles med ordres uttagande af Capitainen samt deras meddelande.

19:o Tilsyn i styrandet, loggande och afdriftens beräknande.

20:o Seins giörande, när land, grund och klippor förmärkes.

21:o Capitaine Lieutenanten samt Lieutenanterne hielpas åt, at hålla ricktig Journal ifrån det Skieppet lägges ut och åter inläggas.

En Öfwerstyrmans Giöremål och plikter under påstående Siöresor.

1:o Hans qvaliteter och wettenskap.

2:o Hwad han bör i ackttaga, så snart han blifwer Commenderad på något Skiepp.

3:o Visiterar Rodret och underrättar sig om beskaffenheten af Fingor-linorne, med mera.

4:o Fordrar all styrmans redskapen af skiepparen samt återlefwererar dem wid resans slut.

5:o Med hwad Instrumenter han bör wara försedd.

6:o Bör wara tilstädes när Skieppet ut och inlägges. Besörjer om deß förtöijande på god och ren Anckar-grund. Tager ordres, huru mycket tåg skal utstickas efter wattnets diuplek. Får intet blifwa ifrån Skieppet öfwer natten, utan med wederbörandes tilstånd fara i land och förrätta deß angelägenheter.

7:o Påminner om Wacktrullor. Visiterar Wachthusen [!], at intet Järn kommer när Compasserne. Hans försorg at intet gira ifrån den rätta Coursen samt at Glasen blifwa richtigt wände.

8:o Hurwida Styrmannen har at säija uti seglens förande, jämkande och braßande.

9:o Kryßpeijling. Loggande hwar tima. Loggtaflan. Får intet wara för benägen, at wisa allom deß bestick. Landt-Märkens peijlande.

10:o Styrmannen är förplicktad, at öfwa besättningen och lära dem at kiänna alla stående och Löpande Tackel, umgås med stycken, Comaps-streken och det mera.

11:o Observationer med land peijlingar samt holmars, klippors och hamners aftagande. Anmärkningars ingifwande wid hemkomsten uti Navigations Contoiret.

12:o Journals hållande, och hwad deruti bör införas.

13:o Huru han har sig at förhålla under Bataille.

Medel och Lärstyrmäns skyldighet.

En Medelstyrmans skickelighet. Bör wara för Öfwerstyrmannen, såsom des högra hand. Håller Journal och giör samma slags Observationer, som angående Öfwerstyrmannen förmält är. Lär-Styrmannen bör stedze öfwa sig uti Navigation och Styrmansskapet samt hålla sig Allard och framme wid alla tilfällen.

Om en Inventarie Öfwerskieppares och Inventarie Underskieppares samt Högbåtzmännens giöremål och plickter under påstående Siöresor.

1:o En Öfwerskieppares qvaliteter.

2:o Hwad han bör i achttaga, sedan han blifwit Commenderad; Jämwäl

3:o Sedan Skieppets redskap kommit om Bord.
Förseglade annotation Böcker med öpna ordres.

4:o Stängers och Sahlningars pasßande, innan Skieppet uptacklas.

5:o Efterser och påminner, at all ting kommer på sitt rätta ställe, til förekommande af tidspillan och fåfänga arbeten.

6:o Seglens renliga handterande.

7:o Anhåller hos Equipage Contoiret, om utredningen til den förestående Siö-Expeditionen. Hwilka han har att underrätta, huru och hwarest all ting äro sorterade och till finnandes.

8:o Tilseer, at icke några med höö och strå fylde säckar smygas om bord. Hängematters utdelande emot qvittence; deras återfordrande.

9:o Rummets ordenteliga stufwande.

10:o Stående godsets ordentelige ansande.

11:o Hwad föranstaltas bör, innan anckar fälles. Jämwäl

12:o När befallning gifs til Anckars lyftande.

13:o Anckarnes upkipande och fast surrande. Tilsyn, at Espingar och Slupar icke illa medfares.

14:o Fördelar Qwarteren i wißa mindre Rotar och blandar manskapet. Underwisar och handleder dem.

15:o Hans Giöremål, när befallning gifs til seglens refwande. Item.

16:o Innan mörckt blifwer om aftonen.

17:o Bör wara behielpelig til manskapets öfwande i Skiepps arbeten. Tilseer, at manskapet icke få tilfällen, at häfwa sig i wrår och wincklar, til at lättjas och såfwa, i synnerhet med wåta kläder och i solskin, hwarigenom siukdomar gemenligen sig inrita.

[1]8:o Tillsyn om alt stående och löpande tågwärcke.

19:o Hans qualiteter och giöremål, när Skieppet giöres klart emot fienden.

20:o Upmuntrar manskapet utan buller till tapperhet samt är sielf med wid Canonerne och hand-gewären.

21:o Påminner om seglens torckande.

22:o Genom hwilka tilses, at Skieppet hålles snygt och rent, så wäl utom som inom Skiepps bord.

23:o Hans wård om de mindre på sidan af Skieppet liggande Fartygen.

24:o All afgångs antecknande i Journalerne.

25:o Är mohn om, at de äldsta, dock brukbara pärsedlar af Equipagen först förbrukas.

26:o Må intet ombyta, sönderskiära eller afkappa några segel eller Tågwärcke utan Capitainens tilstånd.

27:o Icke heller utlåna eller lefwerera af de honom ombetrodde wid Skieppet warande tilhörigheter.

28:o Inventering af Skiepparens upbörd/ när Skieppet skal upläggas.
Skafferiers och Lårors rengiöring efter fulländad resa.

29:o Afgångs Journalens aflefwererande.

Om Underskiepparens skyldighet.

1:o Hans Capacite. Hielper Öfwerskiepparen til at efterse, huru all ting far och hålles i deß rätta skick: har öga på all ting, så neder i Skieppet, som upp i wädret.
Antager sig til efterrättelse, alt hwad som om Öfwerskiepparens plicht är föreskrifwit.

Om Högbåßmäns skyldighet.

1:o Högbåtzmannen bör wara wid alt Skieps arbete den förste til och sidste ifrån.
Hans qvaliteter. Bör kunna något af segelmakeriet.

2:o Har all Espings redskapen om händer. &c.

3:o Har inseende på takling samt segel och Rundholt.

4:o Hwad saker han bör hafwa klara wid ankrarnes fällande och lyftande samt under seglande.

5:o Hans skyldighet, at esomoftast gå upp i märßen och rapportera til Skiepparen.

6:o Hans giöremål wid Skieppets klargiörande emot fienden.

7:o Wisar sig under action oförfärad, drifsam och flitig.

8:o Wid hwilka tilfällen han ställer sig wid hand och siunger upp. Afwärjer sorl och buller ibland folcket.

9:o Inseende wid Skieppets rengiöring.

Om en Inventarie Constapels Giöremål och plickter under påstående Siöresor.

1:o Har alla Amunitions sorter under sin wård och antwardning. Hans qvaliteter och wetenskaper. Förblifwer på Skieppet, sedan krutet är om bord fördt.

2:o Erindrar om alt, som nödigt finnes, då Skieppet bestyckas. Efterseer krutdurckarnes tilstånd.

3:o Hwad honom åligger, när alt det, som hörer Artilleriet til, skal föras om bord.

4:o De angelägnaste Pärsedlar han har om händer.

5:o Får intet tilgripa Utrednings pärsedlarne utan Capitainens tilstånd, icke heller utlåna något utom skrifteliga ordres.

6:o Erindrar om Tygmästarens bewilning på den ingifne requisition af krut til Assignation. Hwad acktas bör, när krutet afhämtas ifrån den anwiste orten.

7:o Bör wara försedd med tilwärckade Carduser och Patroner, så snart kurtet är instufwat. Ingen eld tåles någorstädes i Skieppet, då krut fylles.

8:o Inhämtar Capitainens godtfinnande, hurulunda krutet med Carduserne i kistor och låror måge beqwemligast fördelas och läggas.

9:o Försee Laddetygen. Besörjer, at godt förråd är af förladdnings gods och kaßar, med mera.

10:o Påminner om Manskapets fördelning wid Styckerne och Handtgewehren &c. hwilken Annoteras på en tafla.

11:o Wänjer och inrättar Manskapet at giöra klart Skiepp_ Hwad honom åligger, när dertill befallning gifwes.

12:o Hwad Constapelen först bör efterse, då manskapet skal exerceras med Stycken och handtgewähr. Huru exerceringen sedan företages.

13:o Erindrar, åtminstone hwar månad, om krutets wädrande; hwad då bör i ackttagas.

15:o [!] Huru Archliet bör hållas. Ingen må der inkomma med bart lius eller röka tobak.

16:o Med hwad Instrumenter och annat en Constapel bör wara försedd.

17:o Tillkommer med en del af deß underhafwande wid Anckrarnes lyftande, at wara wid spelet och pådrifwa samt efterse, at alt ordenteligen tilgår med Cabellarium och Anckartågens inwindande. Hwad arbete honom eljest åligger på skantzen.

18:o Går om Aftonen rundt i kring wid alla stycken och portar samt efterser fängkruten och brandtrören, jämwel krutdurckarne och krut-tunnornes stuage. Håller handtgewäret uti beredskap.

19:o Låter esomoftast wädra Förråds Godset.

20:o En Inventarie Constapels egenskaper, när det giäller til slags emot fienden; samt huru han sig då har at förhålla.

21:o Hans giöremål när Expedition är ändad.

22:o I land förer samt numrerar Inventarie Pärsedlarne.

23:o Aflägger behörig redo och räkning för det han under händer haft, så snart Skieppet är uplagdt.

Om Archlie-mästarens skyldighet.

Är den närmaste under Constaplen, hwarföre han ock bör wara skickelig, at företräda Constapelt tienst. Underwisar de okuñige wid arbetens förrättande, i syñerhet när exercering är å färde: eller kruts fyllning, störtning ock Transportering. Tager del uti Constaplens giöremål. Är willig och Allard i befalningars efterkom[m]ande. Förmåner och underwisar Folcket til tro och tapperhet. Får icke anse, om det eller det icke just hörer til hans enkannerliga tienstgiöring.

Om en Inventarie Timmermans skyldighet.

De egenskaper som af en ärfaren Skieps-Timmerman erfordras wid hwarjehanda tilfällen. Bör wara försedd med wärckfat af allahanda wärcktyg; Hwad persedlar Inventarie Timmermannen har under des antwarding; för hwilket han ock kommer at giöra redo och räkenskap.

Under-timmermannen måste hielpa at tilse, at ei något fördärfwas igenom råst, wäta och andra tilfällen.

Hwar aften låter han i den medgifne förseglade afgångs Iournalen annotera all afgång, hwilken Capitainen rerificerar; Börande wid hårdt answar, icke utan Capitainens skrifteliga ordres utlåna det ena eller andra, eho det wara må. Wid fulländad resa, lefwererar Timmermannen ifrån sig all den då i behåll warande upbörden. Des skyldighet wid skeppes utredningens requirerande, uttagande och förwarande om bord.

Hwad han har at sysla under seglande samt Action emot fienden, och när grundskott träffat. Tim[m]ermañens tilsyn, när Skieppet blifwer uplagt.

Om Prophossens giöremål och plikter under påstående Siöresor.

Prophossen på ett Skiepp måste wara en alfwarsam karl, som äger goda krafter, är rörig, waksam och flitig: Honom åligger de brotsliga efter ordres at fängsla och afstraffa. Han bör ock tilse, at dricks- och koke-kiärillen hållas rena. Jämwäl tilkommer honom insee[n]de uppå siukwachterne, at de siuke wäl af them skiötte warda, och när någon af the gemena dör, gifwer han Lieutenanten det wid handen: warande ock des plickt at swepa den döda på det sätt, som honom föreskrifwes; När och hwaräst han eljest måste wara tilstädes, samt det mera som til des efterseende hörer.


[Rajalin, Thomas]: Summarier af Kongl. maij:ts siö-reglemente, daterat den 18. aprill 1741.
[1741]. 4to, [16] s.
Övriga ingående delar är:
Underrättelse om en siö-capitains embets delar och plikter wid expeditioner til siös.
Underrättelse om en öfwer-styrmans giöremål och plickter, under påstående siö-resor.
Underrättelse om en inventarie öfwer-skieppares och inventarie under-skieppares samt högbåtsmannens giöremål och plikter nnder [!] påstående siö-resor.
Underrättelse om en inventarie constapels giöremål och plikter under påstående siö-resor.
Om inventarie timmermäns skyldighet.
Underrättelse om prophossens giöremål och plikter, under påstående siö-resor.


Transcribed by Lars Bruzelius.


The Maritime History Virtual Archives | Personnel | Search.

Copyright © 2007 Lars Bruzelius.