AF en Öfwer-Styrman uppå ett Örlogs-Skiepp fordras, at han, näst Gudsfruchtan/ är en genomdrifwen och ärfaren Siöman, Nyckter, Wakande, Flitig, Oförtruten, Stadig, Beskiedelig, Oförfärad och Försicktig uti sina förrättningar; Han bör kunna wähl räkna och skrifwa, samt så wähl Theorien af Navigation, som Praxin, tillika med de däraf härflytande och Siöwäsendet tilhörige wettenskaper, så at han wid alla tilfällen sig däraf wet rätteligen betiena. Honom är äfwenwäl nödigt, at hafwa kundskap om Artillerie, Skeppens Tackling, tilrustning, lastande och manierande, med hwad mehra.
2:o Så snart Styrmannen blifwer på något Skiepp commenderad, måste han förfråga sig, där han icke förr med det samma farit, huru det wil wara lastat, enär det seglat och styrt bäst, antingen ackter, för eller jämlastigt, så wäl bijde som vor de wind, uti Håll och Slätt-Siö: jämwäl huru Masters och Stängers stånd warit; och sedam han angifwit sig hos den Capitaine, som skieppet commenderar, bör han dageligen om Bord eftersee/ huru Skieppet Barlastas och Stufwas, i synnerhet uti dricks och andra Skaffarier, hwaröfwer han hwar afton gifwer Capitainen beskied, och inhämtar deß widare ordres, jämwäl efterseer at Skieppets omning är wähl och ordenteligen inrättad, på det, at altid må kunna sees, huru skieppet ligger uppå deß last.
3:o Styrmannen åligger, at noga vistitera Rodret, medan Skieppet är under klargiörandet; huru med finger-Linorne är beskaffat, om de äro förnötte, och påminna samt pådrifwa, at de blifwa bussade, hwartil Timmermannen bör hafwa Bussar uti förråd; ty om finger-Linorne äro förnötte och intet förbättrade, kan Rodret och Stäfwan lida mehn uti Hållsiö, och stor olägenhet förorsakas: giörandes sig jämwäl kunnig, huru med Roderhufwudet och Rorpinnan, Kullerståcken, Drillen, Drill-Tåget, Läwagnen, Swanhalsen, Not-taljorne, Förråds Roderpinnan och Kullerståcken kan wara beskaffat.
4:o Han har af Skiepparen at fordra all Styremans redskapen, hwilken han wid resans slut til Skiepparen åter lefwerar, såsom stående Compasser, Peijl Compass, qwarterglasen, twänne Timmars glas, en timmas glas, en half timmas glas, och ett halft minut glas, hwilka han noga bepröfwar och efterseer, om de äro wähl försedde samt accurate: och där han finner fehlachtighet, så måste sådant straxt af Compass-makaren förbättras, och sedan det är skiedt, tager Styrmannen dem igen och om Skepsbord wäl förwarar, såsom i synnerhet Compasserne, för wattn, råst och järn; Elliest kunna de förleda honom uti cours och distance, samt föra Skiepp och Gods uti största fahra och total undergång. Deßutan har han af Skiepparen at affodra Hand- och diup-loden, Lodlijnor, Trotz och kabbelslagne Lågg-Lijnor, Woit, Lodtalg, Segelduk, Lod-Balja, Nachthusen, Liusstakar eller Lampor, med mehra; hwilket alt han wid resans slut äfwenledes til Skiepparen åter lefwererar; desse Loden förseer Styrmannen wähl med kläde och goda Stroppar, jämwähl sträcker han Lodlijnorne, och accurat upmärker dem efter det allment til Siös brukelige sättet, på det alla må kunna finna sig, at dömma diupleken, enär det lodas, och intet mißtagande förordsakas; Sammaledes måste Styrmannen wähl sträcka Logglinan och den samma tilbruka, hwilken sedan accurat fördelas efter en half minut, eller 30. secunder, som nu är beqwämast, uti hela och halfknopar, med tydeliga och kiänbara märken och knutar, bestående af 46. Engelska fot eller 46. fot 11½ tum Swenska emillan hwar knop/ sedan Linan är wäl torr, hwilket är den säkraste fördelningen och sättet, enär först förelöparen efter Achter-skieppets högd tilgifwes, med mera, som här wid i ackt tagas bör.
5:o Styrmannen bör wara försedd med papper, pennor och bläck, samt med gode accurate så wäl wäxande som i platt lagde Grad-Chartor, Siö-Spegel, Grad och Navigations-Bok med passare, Grad-boge, Grad-ståck, Geometrical quadrant, Planis-scala eller Proportional Circel, jämte goda Circlar med och utan Stift, Equinoctial Compass, fierdedehls Compasser uppå Relingarne, Copel Compass med pinnar, skrif- och Låggtafla samt de flere sådane tilhörigheter.
6:o Hans skyldighet är at wara tilstädes både när Skieppet ut- och inlägges, och draga försorg, at det genom warpande, seglande eller buxerande uppå Strömmar och Redder warder wähl förtöit uppå god och ren Anckargrund; i synnerhet har han at bruka god försicktighet uppå obekanta Redder, däräst han måste plickta rundt omkring Skieppet, åtminstone twå kabbel längder, på det ankartågen icke må taga skada af oren och stenig grund, hwarigenom Skieppen ofta råka i olägenhet; Jämwäl måste han wäl se sig före, at han ei ankrar mitt uti inloppen, hälst däräst något grund är, ei heller uti Trängsel, utan lemnar wähl rum at sticka Tåg, drifwa och gå til segels igen; Theßlikes åligger honom uppå Redder, medan Ankaret faller, at giöra goda och säkra peijlingar, på det, om ankartågen skulle brista och Boijan gå under, at ankaret kan igenom samma peijling åter upfiskas; Elliest har han af Capitainen, Capitaine Lieutenanten eller Lieutenanterne, at taga ordres, huru mycket Tåg utstickas skal efter wattnets diuplek, ortens och wäderlekens beskaffenhet, på det icke tåget uti oträngde måhl kommer at slitas och skamfilas; han bör ock derpå hafwa ett wakande öga, at ankarne hållas klara, antingen igenom Besan, krysseglet eller inhalande; jämwäl efterseer han, at ankartågen altid äro wäl försedde i klysen och för skiägget med goda Sarfwingar, Klädning och Stabbning, theßlikes at uti Blåst och Hållsiö, esomoftast gifwes små sträcker til tågens förfarande uti klysen, på det anckartågen därstädes, nemligen uti klijsen, icke måge skarfwas af det ständiga af- och tilfijlande; Så bör han ock uti Storm påminna om Stängernes och Råernes strykande, samt, efter öfwerstånden Storm, om de sammas uppsättiande; och i anseende til alt detta, måste Styrmannen intet blifwa ifrån skieppet öfwer natten, utan om dagen, med Capitainens, Capitaine Lieutenantens eller Lieutenantens tilstånd, fara i Land och förrätta deß angelägenheter.
7:o Innan Skieppet går til siös påminner Styrmannen om Wackt-Rullorne; och wid tågens inwindande, låter han Medel-Styrmannen stå uppå Backen, at efterse, samt rapportera, hwad och huru det lider med Tågens inwindande, på det seglen derefter kunna tilsättias, brassas och rättas; Imedlertid visiterar Styrmannen alla wachthusen, at intet järn kommer när Compasserne, samt bäddar under den med dref, och låter Lär-Styrmän samt Qwartermästaren giöra klart med Rodret, Drilltåget och Drillen; jämwäl hafwa handlooet med Lijnan tilreds; och enär skieppet är til siös, får Styrmannen af Capitainen wetta hwarut Seglation länder, hwilket han sina Underhafwande communicerar, då Styrmannen sätter coursen efter windens beskaffenhet, samt beflitar sig af yttersta förmågo, at bewaka och förwalta denna deß angelägna tienst, så uti styrande, som seglens handterande och förande, efter som honom, likmätigt Siö-Articlarne, åligger answaret, hwarföre han ei lätteligen bör låta afböija eller afwända sig ifrån sitt fattade Bestick och stälte Cours; Imedlertid seer han flitigt efter man til Rors, at Lärstyrmannen och Qwartermästaren låta styra wist, och intet gira ifrån den rätta eller stälta Coursen, samt at glasen blifwa ricktigt wände; ty elliest blifwer han uti sina bestick och gißningar förledder.
8:o Uti Seglens förande, jämkande och Brassande efter winden, har Styrmannen så wida at säija, at när skieppet är lofgirigt, eller elliest ei wil Lystra Roret och giöra sin skyldighet, som det bör; Så kommer honom til, at hielpa och moderera sådant med Achter- eller Förseglen, til at antingen skiärpa, breda, upbrassa, fyra eller hala, giga eller fälla, såsom och särdeles emot aftonen och om natten, at minska och påöka Seglen, alt som han gissar och tycker sig hafwa Siö och driften wara, aldenstund honom åligger, at ackta sig för Lägerwall, och hellre prisa rumma siön, än fördristigt och utan nöd gifwa sig (särdeles om höstenätterne) in åt landet. Om detta (så framt tiden tillåter) måste dock Styrmannen gifwa först Capitainen, Capitaine Lieutenanten eller Lieutenanten wid handen; Styrmannen äger ock at tilsäija, när tid är wända uti wissa måhl, samt förändra Coursen, jämwäl loda, när af nöden giöres och hans gißning så fordrar.
9:o Så snart skieppet är til siös kommit och Coursen ställes, åligger Styrmannen, at giöra en kryßpeyling, at få sin första station, ifrån hwilken punct han har at regulera sin cours och distance; Så måste han ock ofta i seglande see uppå Compassen, och i deß frånwaro befalla Medel- och Lärstyrmannen, samt Qwartermästaren at giöra det samma; hwilka til honom böra rapportera om alt hwad passerar, på det honom ingen kundskap om alla förelöpande omständigheter må felas, såsom om winden medan han warit frånwarande, har blåst hårdare eller sacktare; om Loggandet, hwilket måste skie, med största för sichtighet hwar timma, undantagandes när man seglar Långs Landet och har Landtmärken uti sichtet, jämwäl om lodandet, öfwer stags gående, ändringen af winden och wäderleken, med hwad mehra; hwilket alt uppå logtaflan annoteras; theßlikes när han har Land i Leé och seglar det långs i Nattetid och mistigt wäder, så måste Coursen ställas ett Compass-strek längre til siös (eller ifrån Landet) än om dagen giöras borde, därigenom at undwika alla olyckeliga händelser, som af många tilstötande händelser förorsakas kunna. Likaledes bör han i seglandet bij de wind, då strömmen och häfningen af Siön har större kraft, bruka achter uppå låringen, sina 4:dels Compasser, därigenom at döma om afdriften; ty stundom kan både strömmen och dyningen wara under Leé Bogen, och då är afdriften mindre; men äro de uppå lofwarts bogen, då är afdriften mera. Lika så är beskaffat med seglande och distancen, hwilken dömmes efter logg, logglijna samt halfwa minut-glaset, med den observance, at enär siön går med skieppet, kastar det logget med skieppet och då blifwer distancen mindre, än den i sanning är; Men går siön eller dyningen emot, så blifwer distancen mehra, än den samma wärkeligen är: hwilka omständigheter Styrmannen måste wähl öfwerwäga och jämka; Widare bör han så ofta tilfälle medgifwer, taga högden af Solen och Stiernor, därigenom at bekomma Latitudinem, jämwähl observera Solens Magnetical Amplitudinem eller Azimut, at såmedelst finna variation, och kunna förbättra Compasserne, samt sättia wachterne efter Solens gång; Elliest så ofta tilfället medgifwer, får ei heller Landtpeylingar försummas, och at aftaga förtonningar, hwarigenom besticket kan förbättras, och Landet en annan gång säkert igienkiännas; Hwarföre Styrmannen wid öfwerwägande af alt föregående, sätter sitt Bestick uti Öster och Nordsiön afton och morgon, men uti Wäster-Siön om Middagen (efter Solens högd är tagen och Latitudo beräknad) hwilket säkrast skie kan, enär det sättes uti wäxande- så wähl som uti jämna Grad-Chartor, hwilket igenom räkning til än mera säkerhet ärhållas kan; Men Styrmannen måste intet wara för benägen eller godwillig at wisa allom deß bestick, efter som igenom sådant gifwes tillfälle til wichtige omdömmen och Critiquer, som kunna förorsaka irringar; besynnerligen om Styremannen är enfaldig och icke fast uti deß wärk och embete; Men skulle Capitainen fordra beskied om besticket, så bör det honom icke förhållas. Ytterligare har Styrmannen at påminna sig, enär han seglar Långs landet, at han esomoftast peijlar något Landtmärke, på det icke mörkt wäder må betaga honom den förmohnen af Landtkiänning, som ofta i största hastighet hända kan; och i sådant fall har han ingen wiß station at fästa sitt bestick efter: utan måste famla uti wädret, och igenom slik försummelse kan försätta både skiepp och folck; tagandes derhos noga i ackt, at enar skieppet förfaller under ett Land, som han intet deß bättre kiänner, han då ei försummar, förr än man seglar derpå an, i synnerhet där det är uppå Lägerwall, giöra en kryßpeiling igenom 2:ne puncter, som han tycker sig kiänna, hwilken peyling gifwer honom en tilförlåtelig underrättelse. Detta kan ock wähl igenom en annan peyling skie, men intet så säkert.
10:o Styrmannen är förplicktad, at öfwa besättningen och lära dem, at känna alla stående och löpande tackel, umgås med stycken, Compass-streken, med hwad mehra; och på det manskapet desto bättre måge lära Compassen, måste Öfwer-Styrmannen låta Medel- och Lär-Styrmannen förfärdiga Compass-skifwor och dela bland Besättningen, en til hwar Rotemästare, hwilken sielf först af Styrmännerne om Compassen underwises, så at den samma sedan kan deß Rotesällar widare deruti lära och öfwa. Deßutan när tiden medgifwer, åligger Styrmannen, at underwisa först och främst Lärstyrmännen, som ock den om Bord warande ungdomen uti Navigation, och de deraf uti Siöwäsendet härflytande nyttige wettenskaper och handgrep.
11:o Öfwer-Styrmannen måste flitigt taga Compassens mißwisning och giöra sina observationer med Landpeylingar, samt Hollmars, Klippors och Hamnars aftagande, såsom ock Landtförtoningar med Compass-streken och distancer; Deßlikes försöka diupleken, grund, ref, anckar-grunder med lodande, med hwad mehra; hwilket han wäl öfwerwägar och examinerar, om alla sådana omständigheter finnas uti Chartan, eller om de äro rätt införde, och där hans observationer icke inträffa med Chartan, eller han intet deraf innehåller, måste han uti sin Charta sådant remarquera och gifwa Capitainen straxt wid handen, hwilka anmärckningar wid hemkomsten, jämte observationerne öfwer Compassens mißwisning, Poli högder och Landt-förtoningar, inlefwereras uti Navigations Contoiret, hwaråst de widare bepröfwas och med andras observationer jämföras, och om så nyttigt finnes, kunnige giöras, androm til efterrättelse.
12:o Styrmannen är skyldig at begynna deß Diarium eller Journal ifrån den tiden Skieppet lägges ut, och sluta den samma, när det lägges in igien, hwilken Journal måste hållas efter den Methode, som Navigations Contoiret warder meddelandes; åliggandes Styrmannen på det högsta at beflita sig, at hålla sin Journal accurat, och däri införa alla observationer, angående Seglens förande, wind och wäderlek, samt Courser, Distancer, afdrifter, mißwisningar, Latitudo, Longitudo, seglens refwande/ refwens uttagande, drifwande, Lodande, Loggande, Skieppsmötande och när han blifwer Land warse, Landkiänningar, Signaler, Öfwer-Stags gående, Salutationer med Skått, ropande och flaggande, fahrtygens af och tilkommande om Bord, in, och utseglande, Proviants, drickas, kruts, wattens och andra dylika Persedlars från- och tilförande, ankarnes lyftande och fällande, samt alle andra omständigheter, arbeten och ändringar, med hwad mehra, som kan wara märckwärdigt, och denne Journal inlefwereras straxt wid hemkomsten uti Navigations Contoiret.
13:o Under Bataille eller fiendtelig Action, har Styrmannen sin påst uppå Skantzen hos Capitainen, och då skal han wisa sig intet mindre tapper än försichtig; hållandes sig wid man til Rors, at så mycket skyndesammare kunna efterkomma, hwad Capitainen eller Hufwud-Officeraren har at befalla; förblifwandes honom trogen wid roderet, när deseinen är at avancera nära in på fienden, eller abordera, och då bör han wisa sin skickelighet, at det skier med den bästa avantagen, som kan åstadkommas; Sammaledes när om lofwen täflas, så ock när rangering och linien skal observeras, tager han noga i ackt Seinerne, som af Ammiralerne och Flaggmännen gifwas, med mehra sådant; Intet mindre wisar han sitt goda manierande och snällhet, då, när skieppet är redlöst skutit, at han då så mycket möijeligit, håller wid seglen, på det intet skieppet mister fahrten, utan kan wända och dräija, till at likafult kunna giöra effect med Styckenen, och at undwika Brandare, hwilka sådant redlöst skiepp gemenligen söka at ansätta; Under sådane tilfällen ricktar Styrmannen stycken uppå skantzen, och brukar hand-gewär, samt efter orternes beskaffenhet drager omsorg med lodande och hwad mehra, som kan förefalla; hwarwid han har Medel- och Lär-Styrmän, samt Qwartermästaren sig til hielp.
MEdel-Styrmän innom skiepsbord ansees, såsom nästa efterträdaren efter Öfwer-Styrmannen, fördenskull bör han wara så skickelig, at han wid Öfwer-Styrmannens dödelige afgång, aller uti hans frånwaro, må kunna företräda deß Tienst, och deßutan wara för Öfwer-Styrmannen, såsom deß högra hand, hwarföre han flitigt efterseer, at alt ordenteligen tilgår, och inrättar samt underwisar de okunnige uti alla förefallande arbeten och tilfällen hafwandes under Actionen emot fienden ett wakande öga öfwer alt, så wäl på Seiner, som annat, och således söker han i detta samt det mera på det giörligaste, at lisa Öfwer-Styrmannen; hwilket äfwen kan skie igenom tidige erhindringar, flitige raporter, waksamhet och oförtrutenhet uti Befallningars efterkommande; ställandes sig stedse til efterrättelse alt hwad om Öfwer-Styrmannens plickt förmält är; deßutan är deß påst, under Action emot fienden, uppå skantzen, förutan, at honom äfwen tilkommer at skiuta med de närstående stycken, ömsom gripa til hand-gewär och lodet, samt warsko man til rors, alt som ortens och tillfällens beskaffenhet det erfordra, och det med enighet och samlad mackt til Kongl. Maj:ts tiensts befordran, såsom en trogen Officerare och Tienare ägnar och bör, utan anseende, at icke alt just hörer til deß egenteliga beställning.
Elliest åligger honom, at såsom en enkannerlig tilhörighet af deß Embete, at hålla Journal och giöra samma slags observationer och anmärckningar, som i föregående Capitel, angående Öfwer-Styrmannen förmält är, hwilken Journal han under resan, så ofta Capitainen det begärar, upwisar, och wid hemkomsten den samma med alt hwad därtil hörer i Navigations Contoiret wid påfordran inlefwererar. Beträffande Lärstyrmannen och deß Tienst, så angår honom alt det samma, som ock nu föreskrifwit är, dock i en lydande ordning under denne, och til den ändan är Lärstyrmannens plikt, at förutan det han med högsta flit bör söka förwärfwa sig en grundelig kundskap och erfarenhet uti alt, som Siöwäsendet tilhörer, bör han i synnerhet, så länge han är wid Styrmans-staten, städse öfwa sig uti Navigationen och Styrmansskapet; hållandes sig allard och framme wid alla tilfällen, så wähl under fientelige Actioner, som elliest då det påfordras; börandes, när han är fri för at warsko man til Rors, lodande och loggande, flitigt och med möijeligaste accuratesse aftaga Landt-förtoningar och göra sig om inloppen underkunnig, med mera.
[Rajalin, Thomas]: Underrättelse om en Öfwer-Styrmans giöremål och plikter, under påstående Siö-resor.
[1741]. 4to, [12] s.
Ingår som del tre i Summarier af kongl. maij:ts siö-reglemente, daterat den 18. aprill 1741.
Transcribed by Lars Bruzelius.
The Maritime History Virtual Archives | Personnel | Search.
Copyright © 2007 Lars Bruzelius.