"Placat om Ölenningarnas Seglation", 1637.

Wij Christina medh Gudz Nåde Sweriges/ Göthes och Wändes Uthkorade Drottning och Arffurstinna/ Storfurstinna til Finland/ Hertiginna vthi Estland och Carelen/ Fröken vthöfwer Ingermanneland/ &c. Göre witterligit/ at oß är förekommit/ huruledes wåre Vndersåthere på Öland/ icke allenast the Sochner norr på landet/ som för thetta på särdeles wilkor aff wår Sal. käre Herrfader (Christeligh och Höghprijseligh i Åminnelse) ähre benådde medh Special tillåtelse/ at segla med Steen- och trälast vthrikes/ vthan ock en hoop andre här och där på Landet boendes/ vnderstå sigh medh allehanda Wahrur/ vthan åthskildnat/ at segla på vthländske Siöstäder/ vnder hwariehanda frijheetz prætext, wår Stad Calmar til storrt hinder och affsaknad i theß näring och tilwäxt. Så emedan sådant löper twert emot vthgångne handels Ordinancien, Calmare Stadz wälfångne Privilegier, och i synnerheet then stadga wij sidst hafwe låtit aff trycket vthgå öfwer Seglatzen och tullarne/ och förthenskul sådant mißbruuk icke står til at lyda. Ty wele wij til thes förekommande här medh och i krafft aff thetta wår Konungzlighe rescript, strengeligen hafwa förbudet/ at ingen som på Öland boor/ antingen på norre eller södre Mothet/ ehoo han ock wara kan/ eller hwad friheet han kunde hafwa at förebära/ skal fördrista sigh/ här effter at löpa vthrijkes med någhot Skepp/ skuta eller fahrkost/ mindre eller större/ ehwad godz han kan hafwa at medhfahra/ widh förlust aff sådan fahrkost/ och allan innehafwande last/ vnder Staden Calmar. Men medh the Sochner på norre Ölandz Mothet som Seglatzen för thetta per expreßum är tillåten/ skal blifwa hållet/ effter som be:^te giffne Privilegium i bookstafwen vthwijser/ nemligen at the medh theres innehafwande last skole löpa för redden på Calmar och tilbiuda then Borgerskapet til köps för skäligt wärde. Kunde the tå icke blifwa medh Borskapet ther öfwer eense/ tå måghe the/ sådan Crononens tull är afflagd/ löpa medh theres loffgiffne last Vthrijkes hwart them hälst synes/ och förwända then vthi Penningar/ hwar vppå och sådan Indulgentz förnemlighen är ansedd. Fördristar sigh någhon annorlunda/ och Calmar Stad förbij gångit och oansagt at löpa medh hwariehanda Fahrkost på någhon Vthrykes eller fremmande ort medh sin last/ och blifwer ther medh beslaghen/ skal hafwa förwärkat/ alt thet han således oloflighen vthskeppade/ sampt medh Fahrkosten vnder Calmar Stad. Och på thet alt olofligit langzköp/ som aff sådan Seglatz kunde förorsakas/ destobättre må förekommas och affstyras/ så skole alle the som således hafwa tilstånd at segla/ wara förplichtade vthi återreesan i lijka måtto at löpa medh theres Skutor och fahrkoster på redden för Calmare och ther ansäya sin innehafwande last/ och om the någhor köpenskap hafwe at medhfahra medh straff som förbemält är. Och såsom wij icke mindre mißbruuk befinne at förelöpa och öfwas vthi seglatzen aff the fremmande och Vthländske/ i thet the (til äfwentyrs genom vndersleff medh wåre och Cronones Befalningsmän och Tienare åå Landet/ eller sielfwe Borgerskapet i Staden) understå sigh at löpa medh theras Skutor och Fahrkoster vthi allahanda oloflighe hamnar vnder Staden Calmar/ ther at intagha theres last/ Staden til stoor præjuditz vthi thes wälfångne Privilegier, och werkelighe affsaknad vthi deß handel och Commercier: Altså wele wij och här medh alfwarlighen hafwa förbudit/ at ingen fremmande och Vthrijkes boendes/ skal häreffter fördrista sigh at löpa medh någhon Fahrkost/ mindre eller större/ vthi någhon annan än Stadzens rätta hamn/ til at låssa eller intagha någhon last/ ehwad nampn then och hafwa kunde/ medh förbrytelse aff alt thet han således hafwer at fara medh/ så wäl sielfwa Fahrkosten vnder Staden Calmar som ofwanbe:^te är/ vthan anseende ehwem som ther vthi kunde warå intereßerat: Och skal här medh wår Landzhöffdinge alfwarlighen wara befallat på Magistratens tilbörlighe ansökiande/ at läna handen til execution aff thetta wårt mandat. Der hwar i sin stad som thetta wedhkommer/ hafwer sigh at effterrätta/ vndwijkandes then fahra som på theß öfwerträdande wil fölia. Til yttermehre wisso är thetta medh wårt Secret och wåre sampt Sweriges Rijkes respective Förmyndares och Regerings vnderskrifft bekräfftat. Gifwit på wårt Konungzlighe Slott Stockholm den 13. Aprilis Anno 1637.

Gabriel Oxenstierna Gu-
staffson S.R. Drotz.

Iacobus De la Gardie
S.R. Marsk.

Carl Gyldenhelm
R. Ammiral.

Axel Oxenstierna
S.R. Cantzler.

Gabriel Oxenstierna/ Frijh. til Mörby
och Lindholmen/ S.R. Skattm.

Placat Om Ölenningarnas Seglation.

Placat
Om Ölenningarnas
Seglation.