Ordning och Stadga/
Hwar effter alle the/ som tänkia niuta genomfarten i then nybygde Slysan imellan Södermalm och Staden/ sigh hafwa at effterrätta/ såsom och hwad elliest ther vthinnan bör vthi acht tagit warda.

Först skal witterligit wara i gemeen/ at Slysan fyra reesor om dagen öpnat warder/ om morgonen när klockan är 6. näst för middagen klockan 9. Effter middagen klockan 12. och sedan om Afftonen klockan 3. dock effter som åhrsens tijdh är/ och Slysan brukas kan. På hwilke tijder alle the som genom fara wele/ kunna sigh finna låta/ ofwan eller nedan Slysan/ hwar effter annan såsom the ankomma/ uthan något Buller/ Trängzlo eller Träto/ och emot öpningen på Slysan afläggia för sin Fahrkost hwad wederbör/ effter som här vnder förmäles. Then thet icke gör/ förwänte näste Slysestunden/ och betale tå i tijd/ hwad aff hans Faarkost bör affgåå.

Til thet andra/ skal medh vthgifften för igenomfarandet således förhållit warda: För een stoor Pråm/ Boyort/ Skuta och Fahrkost som olastat igenom drager/ skal gifwas tree marck/ år then samma lastat ökas på hwar Läst ett öre. Item en Fahrkost om fem Läster/ som olastat igenom drager/ gifwer otta öre/ är och then samma lastat/ ökas hwar Läst med ett öre. För en toom Bååt mindre än twå Läster/ gifwes fyra öre/ är han lastat eller halff lastat ökas medh twå öre. Aff en mindre Bååt eller Esping gifwes twå öre/ och för en Julla en öre. För en Flotta aff Wärcke skal aff hwart hwarff gifwas fyra öre/ är then så liten at inge hwarff äre/ uthan allenast stocketals/ gifwe af hwar Stock en Fyrck.

Til thet tridie/ på thet nu Slysan och heela theß Wärk måtte för skada befrijat warda/ skal ingen fördrista sigh at kasta några Steenar/ Gruus eller något annat/ hwad thet wara kan/ i Slysan eller näst utan sielfwa Inloppen/ hwem sådant gör/ böte fyretijo mark/ eller gånge för Kiärran/ at vthföra Orenligheet vthur Staden. I lijka måtto förbiudes at stöta vthi Portarna eller sielfwa Muren medh Bååtshaka eller annat hwast/ eller på annat sätt förderfwa och skämma Murar och Portarna/ widh tree marck straff: Gör någon thet så grofft igenom oförnufftigt farande/ at ther Kännemärcke effter synes/ böte tije marck: Men är skadan så stoor/ at ther måste komma bättring vthi/ wedergälle omkostnaden/ och böte en gång så mycket. Sammaledes skal ingen vnderstå sigh/ när Broon slutes/ effter thet hon vppe warit hafwer/ förr then at påstijga/ än then fullkomligen nederlåtin och tilbörligen sluten är/ ey helller stijga öfwer Slyseportarna medan Broon är uppe/ och thetta widh sex marck straff then ther medh beslagen warder.

Til thet fierde/ warder Slysewachtaren således härigenom frijkallat/ at then honom tilfogar öfwerwåld och slag/ böte fyretijo mark/ och straffas äntå effter som gärningen är grooff til. Hafwer och Slysewachten macht/ at ther någon hampnar widh Slysehufwuderne/ och igenom sitt länge hampnande förhindra fahrten förlåteligen och aff mootwillia/ then sammas Fästa saaklöös at lossa eller affhugga/ och böte för Tredsko sina/ theh sigh så fästat hafwer/ sex mark.

Hoo som hälst i någon aff förtskrefne Puncter brotzligh warder/ skal Slysewachtaren låta honom för rätta fordra/ och ofwanbemälte Straff och Böter afftaga. Och skal ofwanbemälte Uthgiffter och Böter förståndne warda om hwijt Mynt. Datum Stockholm den 28 Septembris åhr 1642.


Ordning och Stadga/ Hwar effter alle the/ som tänkia niuta genomfarten i then nybygde Slysan imellan Södermalm och Staden/ sigh hafwa at effterrätta/ såsom och hwad elliest ther vthinnan bör vthi acht tagit warda.
[Stockholm]. [1642], [1] s.


Transcribed by Lars Bruzelius.


Sjöhistoriska Samfundet | The Maritime History Virtual Archives | Canals | Search.

Copyright © 2009 Lars Bruzelius.