Wij Christina medh Gudz nåde/ Sweriges/ Göthes/ och Wendes Drottning/ Stoorfurstinna til Finland/ Hertiginna vthi Ehstlandh/ Carelen/ Brehmen/ Verden/ Stettin-Pomern/ Cassuben och Wänden/ Furstinna til Rügen/ Frw öfwer Ingermanlandh och Wißmar. Göre witterligit/ at alldenstund Wij förnimme/ owäsendet i Siöön/ som the Främmande Seglationer och Skeppzfahrt/ in på Wåre vnderhafwande Landh och Rijken/ wärckeligen förhindrar/ ännu icke återwända/ och Wåre trogne Vndersåtares/ serdeles vthi Provincierne Ehst- Lief- och Ingermanlandh/ så och Hertigdömen/ Brehmen/ Pomern och Wißmar/ egne Fahrkoster/ til theres stoore skada och afslagh/ til Wahrurnes vth- och infördzel/ icke tilräckia; Ändoch Wij alle them tilhörige Skepp/ anten the äre vthrijkes bygde/ eller innan föresattan termin, Nembl. then 1. Decemb: A. 1653. af them köpte/ eller ock i bem:te Provincierne vpslagne/ medh lijka frijheet och förmonner/ hwilke inrijkes bygde Skeppen/ vthi alle tillåtelige Hampner i Swerige eller Finlandh niuta/ nådeligen försedt hafwe/ som thet Wårt för thette vthgångne Placat, de dato Stockholm then 15. Novembris, A. 1652/ wijdare vthwijser: Altså hafwe Wij nu/ all olägenheet at förekomma/ och så myckit mehra/ alle Wåre trogne Vndersåtare till Skeppz timmeragiens alfwarlige fortsättiande och egne Skepz förskaffande/ at beweka/ nådeligen Wårt för thette vthgångne Placat, them til godo och större förkofring/ extendera och vthsträckia welat/ således; At alle Wåre trogne Vndersåtares Skepp/ som anten medh 14. Stycken åth minstone/ eller thervthöfwer munterade äre/ eller ju så bygde och timbrade/ at the til thet ringaste 14. Stycken eller mehra/ til sin defension föra kunne/ och anten här i Wårt Rijke/ och ther vnderligggiande [sic] Provincier/ Ehst- Lief- och Ingermanlandh/ jämwäl och Hertigdömen Bremen/ Pomern och Wißmar/ sampt alle andre Hampner eller Orter/ som vnder Wårt Rijke lyda/ af Eek bygde/ vpslagne och vthredde äre och warda/ eller innan förlagdan termin, nembl. then 1. Decembris nu nästkommande/ köpte blifwa/ och af Wåre Vndersåtare allena ägas/ skole här effter/ icke allenast kommandes til Swerige och Finlandh; Vthan ock til alla/ Oß och Chronan tilhörige och ofwan nämbde Provincier/ Ehst- Lief- och Ingermanlandh/ sampt Hertigdömen Brehmen/ Pomern och Wißmar/ vthi alle tillåtelige Hampner/ niuta een Triding lindrigare Tull/ så i in- som vth-förslen/ emoot Främmande Skepp. The andre Swenske och vthi Provincierne bygde/ eller på berörde sätt/ Wåre Vndersåtares egne blifne/ som anten medh mindre thal å Stycken eller Styckeholl äre försedde: Item alle andre Swenske Fahrkoster/ Floijter vthan Stycken/ Skepp/ Boijorter/ Kreijare/ Skutor som i Wårt Rijke och ther til lydande Provincier/ aff Eek äre bygde/ vpslagne och vthredde/ eller innan then 1. Decembris, Anno 1653. nu näst tilstundande/ til Wåre Vndersåtare af Främmande försålde äro/ när the vthi alla tillåtelige Hampner/ så wäl vthi Provincierne Ehst- Lief- och Ingermanland/ jämpte Brehmen/ Pomern och Wißmar/ lossa eller lada/ skole niuta een Siettedeel lindrigare Tull än the Främmande. In Summâ, alla the Skepp och Fahrkoster/ som effter ofwan nämbde Placatz, de dato Stockholm then 15. Novembris Anno 1652/ innehåld/ böre niuta frijheet allenaste i Swerige och Finlandh när the tijt komma eller vthsegla/ skole nu här effter ock i bem:te Provincierne och alla ther vthi belägne Hampnar/ niuta lijka frijheet och förmon såsom här inrijkes i Swerige/ effter samma proportion och lägenheet. Hwilket/ såsom Wij efter mogit betänckiande godt funnit/ och the förrige gifne Privilegier Skeppzfahrten angående/ nådeligen således förwidgat hafwe: Så hafwe Wij ock serdeles Förordning vthi Wåre Licent- och Tullcamrer tillijka stält/ at alle Licent Taxerne/ som för thetta wanlige hafwa warit/ eller här effter inrättas kunne/ skole på ofwanberörde sätt proportionerade/ och thenne Frijheeten genast/ så snart thetta Placat them tilhanda kommer/ i Wärcket stält blijfwa. Här alle som Oß til hörsamheet och lydno förbundne äre/ och för Wår skul wele och skole/ göra och låta/ enkannerligen Wåre Öfwer-Ståthållare/ General Gouverneurer/ Landzhöffdingar/ Tull- och Licent-Förwaltare/ sampt Borgmästare och Rådh i Städerne/ och alle andre som thette widkommer/ sigh hörsamligen hafwe at effterrätta/ icke tilfogandes eller tilfoga låtandes någon här emoot hinder/ meen eller förfång/ hwarken nu eller framdeles. Til yttermehre wisso hafwe Wij medh egen Handh vnderskrifwit/ och witterligen Wårt Secret här nedan före sättia låtit. Gifwit på Wårt Slott Stockholm then 8. Julij, Anno 1653.

Christina

(L. S.)


[Förordning om hel- och halvfrihet för vissa svenska fartyg.]
[Kongl. Tryckeriet], [Stockholm], 1652. 35×[c24] cm, 1 blad.


Transcribed by Lars Bruzelius.


The Maritime History Virtual Archives | Sveriges offentliga tryck | Search.

Copyright © 2007 Lars Bruzelius.