Kort
RELATION
om Descenten som skedde på Seland den 25 Julii, Anno 1700.


SEdan som Hans May:t resolverat at giöra twän[n]e descenter på Seeland/ en wid Kögerbuckt/ och den andra emillan Skogzhufwud och Helsingöhr; och den Engelske samt Hållänske Am[m]iralerne consenterat, at facilitera den samma med deras Skiepp och Fregatter, så anbefalte Hans K: M:t den 18 Julii Gen: Lieutenanten och Gouverneuren Herr Baron Rhenschiöld at föra commendo och direction wid den descenten i Kiögerbockt/ men Hans Excell:ce Ammiral Generalen Herr Grefwe Wachtmeister at föra commendo och Gen: Majoren Herr Stuart at föra directionen wid den descenten emellan Skogzhufwud och Helsingöhr: Men effter som winden war altijd contrair för Transport-Skieppen/ som lågo i Ystad/ at föra Trouperne til Kögerbuckt; Ty förandrades den desseinen, så at samma descenten sattes tilbaka/ och den först nämbde allenast för sig gick. Det detacherades fördenskull ifrån Flåttan 19 större och smärre Skepp/ som ginge til Landz-Crona at embarquera Manskap och alla requisiter; så wore och till den ändan 100 st. stoora Skånske Båtar upbudade. Den 22. war en stoor Storm/ som förhindrade embarqueringen, så at den ey för sig gick förän den 23. Den 24 afgick H:s Kongl. May:t/ uti egen hög Perßon/ med debarquementet från Landz-Crona; deßlikes ock detachementet af Flotta[n]/ som descenten sustinera skulle/ commenderat af Ammiralen Herr Baron Ankarstierna, pågifwit Signal ifrån Kiöpenhambns redd/ och skiedde conjunctionen mitt för Ween/ med en tienlig Sudwäst Wind; så at descenten ännu den Natten hade kunnat skiee/ om icke Winden då strax hade wändt sig emot uti Norden; hwarföre hela Transporten måste om Natten gå til Anckars/ och sedan Dagen derefter den 25 lovera sig alt under Seeländska Wallen högre och högre upp/ hwarest man såg alla till Landstijgande tienlige Orter/ som särdeles wid Tegelbruket och wid Runstige Krog/ wara med Retrenchementer och Batterier samt Trouper och Folck wäl försedde; ty Gen: Majoren Stuart Recognoscerade först alla Platzar så hembligen som möyeligit war/ och/ sedan han den Orten funnit/ hwarest nu descenten skiedd är/ nembl. wid Wäderqwarnen och Wåhlkasten/ som liggia emellan Krågerupz Herregård och Toberupzby/ lät han offenteligen recognoscera alla de andra Orterne/ och med Styrmän looda och pegla Diupet under Landet; hwaraf de Danske så blefwe förledde/ at de Troupper, som camperade wid rätta Landstigningen/ woro neder marcherade, och man fandt deras Läger heelt toma. De Danske som sågo fahran för ögonen/ sånde 12 af deras Fregatter under Seeländska Wallen/ at ruinera wåra små Transport-Fahrkostar; hwaraf de detacherade Skieppen obligerades at rangera sig; men den Engelske Esquadren, som låg qwahr på Kiöpenhamns redd/ chargerade Fregatterne så a propos/ at de måste wända om och gå in i sit förra ställe; Sedan sig det nu stillat/ och heela Flåttan sig åter samblat utan för Runstige Krog/ giorde det ett sådant anseende/ som de hade ärnat där landstiga/ hwarföre också alla Danska Trouper (som bestodo uti 3 Esquadroner til Häst och en hop med Footfolk/ hwilka man ey räckna kunde/ efter som de altid höllo sig baak om Retrenchementen, Häckarna och Skougen) sig där samblat hade; så gingo alla de stoora Skieppen 8 till tahlet och 4 Fregatter samt Bombarder-Skeppe[n] genaste wägen åt Wäderqwarnen/ men Chalouperne, Eßpingarne och Båtarne/ som hade Manskapet inne/ gingo bättre på Wänster och Under Landet. Fienden/ som såg sig wara förledd/ fölgde wähl efter/ men måste giöra de stoora touren omkring Wijcken åth Nywadh/ kom så seent// at der ey war en man på rätta debarquementstället/ då Skeppen kommo dit; doch samlade de sig efter handen baak om några Stengiärdzlegårdar och Retrenchement som där woro.

Sedan de stoore Skeppen hade lagdt sig i ordning/ til at soustenera descenten, gafz ett Signal af 8 skått; hwarpå sig debarquementet annalckade/ och rangerades utan för Skeppen ut af Hans May:t sielf uppå högra flygelen/ samt Hans Exell: Am[m]iral Generalen Wachtmeister och General Majorerne Posse och Stuart, men på wänstra Flygelen af Hr. Gen. Lieut. Rhenschiöld/ effter den ordre de Battaille som Gen. Majoren Stuart, uppå Hans Kongl. May:tz allernådigste godtfin[n]ande/ upsatt; och blef dem hwar sin platz til attaquera utwist/ effter det han tilförende recognoscerat hade; således/ at första Battaillonen af Guardet, commenderad af Öfwerstel. Palmquist, gick ytterst på högra handen och skulle attaquera Högden/ där Wäderqwarnen stod; den andra Battaillonen, com[m]enderad af Maioren Numers, gick ytterst på wänstra Flygelen/ och skulle i Flanquen anfalla en retrencherad Högd ofwan för den steeniga Stranden; den tredie Battaillonen af Gardet, com[m]enderad af Capit. Ehrensteen/ gick på högre Flygelen näst innan den första/ och skulle giöra sig mestare af en Högd/ hwarpå stod ett Huus; den fierde Battaillonen war af Öfwerste Faltzburgz Regimente utur Malmö/ commenderad af Öfwerstel. Buchwald/ gick på wänstra Flygelen/ näst inom andra Battaillonen af Guardet, och skulle attaquera Högden/ som Wåhlkasten stod på. Altså bestod den första descenten af deße 4 Battailloner, hwarthera af dem således fördelt/ at Granadiererne gingo främst i de smärsta Båtarna/ på dem folgde Spanska Ryttarne/ förde af Matroser, derefter en Plotton Musqueterare uti några Chalouper, på hwilka fölgde Souteneurerne, och sedan kom grosten af Battaillonen uti Eßpingar/ som med Stycken försedde woro/ så och andra Eßpingar med Regimentz Stycken inne/ hwilke lades på Flyglarne af Battailonen, och änteligen fölgde en hoop Båtar med Fasciner, Sköflar/ Spadar och andra Wärcktyg.

Sedan detta alt war så rangerat, gafs Signaln til attaquen, i det at röda Flaggor hißades upp på Storstången af Ammirals-Skeppen;

Fienden hade imedlertid fått rådrum at finna sig inn/ och bordera sine linier, hwilken och under rangeringen som offtast både med Canoner och Musqueter på oß hälsade; men den starcka Canoneringen af Skieppen obligerade både Cavalleriet och Infanteriet at hålla sig förtäckte; och/ då Cavalleriet ibland nödgades passera decouvert, convoyerades de med så många Canonskått/ at man dem knapt såg för Jorden som kring dem flög. Majoren Numers war först utsprungen med sin Battailon, och måste än utur Watnet/ innan han kom i Land/ chargera Fiendens Cavallerie, som på stranden mot honom ryckte/ och wähl längre hade resisterat, om intet Granadiererne dem så a propos chargerat hade/ at de nödgades retirera sig uppå Högden baak om Retrenchementet; men Granadiererne förfölgde dem/ gingo i Flanquen af Retrenchementet, attaquerade Cavalleriet och brachte dem i flychten; de blefwo wäl åter af dem anfalne/ men som Souteneurerne imedlertid woro tilkomne; ty wistes Cavalleriet af på samma maneer som förr/ då och heela Battailonen war i Land och/ i en öfwermåtta[n] geswindighet formerat, marcherade upp/ och occuperade sin anwijste Post. De andra Batailonerne kommo alt efter hand i Land/ och oachtat Fienden utur sit Retrenchemente sig både med Canoner och Mousqueter höra lät/ så manquerade dock ingen deras sit anwiste rum/ utan intogo/ sedan Fienden pousserat war/ hwardera sin Högd; posterade sig först derpå/ och avancerade sedan så långdt fram/ at ett Campement för 8 Batailoner der baak om formerat är. De af Manskap ledige Båtar fördes strax tilbaka till Orlogz Skeppen och embarquerade der Uplandz Regimentet commenderat af Baron Öfwersten Leve, samt Calmare Regimentet/ commenderat af Öfwersten Diurkloo/ hwilke sammaledes Landstego på samma ställe/ där de förre 4 Batailonerne upsprungit hade/ hwilka de ock efterfölgde/ och posterade sig på Högden/ och började straxt sig at retranchera; warandes nu Lägret heelt slutit/ så at man deruti kan afbijda Cavalleriets Transport; som nu företages. Uppå Wår sijda äro fåå belfne och blesserade; af Officerarne hafwer allenast General Majoren Stuart fått ett Musqueteskått på wänstra Låret; men som Kulan råkat på några saker han hade i Byxsäcken/ giorde hon allenast en starck Contusion, hwilket skedde i det han hade tagit med sig Öfwersten Leven och 50 af Uplänningarne/ til at razera ett Fiendens Batterie; Af de commenderade blef en dödskuten och 5 blesserade.


Kort Relation om Descenten som skedde på Seland den 25 Julii, Anno 1700.


Transcribed by Lars Bruzelius.


Sjöhistoriska Samfundet | The Maritime History Virtual Archives | Naval History | Search.

Copyright © 2010 Lars Bruzelius.