Kongl. Maj:ts
Nådige
Reglemente
Angående
De Siöfarandes bibehållande i Swensk tienst/ hwarefter Skeppare och Skeppsfolck/ wid deras Siöresor/ hafwa sig att rätta.
Gifwit Stockholm i Råd-Kammaren den 1. October 1735.


Cum Gratia & Privilegio S:æ R:æ Maj:tis.


STOCKHOLM, uti det Kongl. Tryckeriet uplagdt/


Hos Salig Directeuren,
JOH. HENR, WERNERS Enkia.


WI FRIEDRICH med GUDS Nåde/ Sweriges/ Göthes och Wendes Konung &c. &c. &c. Landt-Grefwe til Heßen &c. &c. &c. Giöre witterligit/ att såsom Oß i underdånighet wid handen gifwes/ huru det Swenske Siöfolket/ som här hemma i Riket till Utrikes fahrt antagne warda/ skola/ enär de till främmande orter ankomma/ ifrån de Swenska Fahrtygen/ som de medfölgt/ ofta bortlöpa/ sig undanhålla och af främmande sig förhyra låta/ hwarmedelst/ som icke allenast Riket kommer at känna brist på befahrit Siöfolk/ utan ock Rederierne/ som till följe af Wåre för detta utfärdade Nådige Förordningar/ böra förse deras Skepp med större delen Swenskt Siöfolk/ så wida de den Swenska Skeppsfriheten skola få till godo niuta/ mycket komma att lida; Altså hafwe Wi/ till förekommande af all sådan olägenhet/ i Nåder för godt funnit at härigenom förordna/ det

1.

ALle Swenske Skeppare/ enär de äro färdige at segla ifrån någon Swensk hamn til utrikes orter med de dem anförtrodde Skepp/ skola här i Stockholm uti Stadsens Handels-Collegio, uti Götheborg wid Wårt Ammiralitet, och i de öfrige Stapelstäderne inför Magistraten, jemte deras Skeppsfolk sig inställa och derstädes noga anteckna låta hwars och ens namn/ hemwist och födelse-ort/ samt om de äro gifte eller ogifte/ jemwäl hwad hwar och en af dem antingen månatligen eller för hela resan uti hyra undfår/ hwilket alt uppå det bewis/ som Skepparen då meddelas/ skal upfördt warda.

2.

WId detta tillfälle skal samtelige Skeppsfolket antydas/ att det deras skyldighet wara skal/ sine Skeppare eller dem/ som i deras ställe komma att Commendera, så wäl som deras Officerare, hwar efter sin ordning lydige wara/ deras befallning och ordres, så wida det angår Skepp och gods/ med tilbörlig hörsamhet efterkomma/ utan ringaste motsträfwighet/ det ware sig till wattn eller Lands/ och dermed framhärda/ så länge som den resan påstår/ jemwäl att hielpa lasta/ styfwa och utloßa Skeppet/ samt kiöhlhala och skrapa det samma både innan och utan/ efter Skepparens befallning/ godset med loßbåtar/ Skeppsbåten eller andra Fartyg/ ifrån den ena eller andra Landet/ samt till och ifrån Skeppet att föra eller bärga/ jemwäl att giöra alt hwad som kan fordras till tienst af Skepp och gods. Och om det så hände/ att Skeppet på den resan någon fiende/ Siöröfware/ eller hwem det wore/ som Skepparen höllo för fiende/ möta skulle/ hwilka på ett eller annat sätt torde söka att bemächtiga sig Skepp eller gods; Så skola de jemte Skepparen äfwenwäl wara förplichtade/ att förswara och afwärja det samma efter yttersta förmågo/ och ingaledes sticka sig utur wägen/ wid straff till giörandes/ enligit Siö-Articlarne, ej heller att de/ utom Skepparens goda wilja någre penningar af honom Utomlands emot det slutne accordet präßa eller begära/ utan skola de wara tilfreds att få hwad som återstår wid deras hemkomst. Icke heller skola de understå sig/ emot Skepparens wilja att gå ifrån Skeppet förr än som resan fulländad är/ emedlertid skal hwar och en af dem wara nögd med sådan Spis och dryck (så wida den samma förswarlig är) som Skepparen för Skeppsfolket skaffa låter; skolandes alla/ som icke laga förfall hafwa/ wid gudstienstens hållande afton och morgon i rättan tid med en gudelig andacht sig infinna/ och alt detta sig till underdånig efterrättelse ställa wid det straff/ som Siölagen innehåller/ till hwilken ända Articlarne i Skeppsmanna Balker för Skeppsfolket en gång om weckan/ när bästa tillfälle gifwes/ skola upläsas.

3.

Skal Skepparen wara förplichtad att hafwa med sig tillbaka det Swenska Skeppsfolket/ som han bortförer/ wid Tiugu Daler Silfwermynts straff för hwar och en som borta blifwer/ så fram Skepparen icke kan bewisa/ att den samma bortrymt och olåfwandes gådt ifrån Skeppet/ på hwilken händelse Skepparen/ om han på någon sådan ort är stadder/ hwarest någon Swensk Agent, Consul eller Commissarius är förordnad/ hafwer om des återställande att söka biträde af bemelte publique Personer.

4.

OCh på det förbemelte Agenter, Consuler eller Commissarier så mycket bättre måge wara om Swenska Siöfolcket underrättade och kunna giöra Skepparne biträde/ så åligger det Skepparne wid för berörde wite/ att så snart de till någon sådan ort ankomma/ med samtelige Siöfolket sig hos merbemelte Agenter, Consuler eller Commissarier inställa och ofwanbemelte förteckning på besättningen upwisa/ och likaledes wid afseglandet låta manskapet derefter öfwerses och förteckningen påskrifwas/ med bewitnande om des upwisning och manskapets beskaffenhet/ för hwilket alt någon särskilt betalning af Skepparen icke fordras och tagas skal.

5.

NÄr Skeppen/ efter fulländade resor/ hemkomma/ skola Skepparne straxt efter deras återkomst/ och wid straff/ som uti 3:die puncten är utsatt/ med samtelige Skeppsfolket sig åter på de här ofwan omförmelte ställen infinna/ då folket efter den medhafwande man-listan skola examineras och upropas/ och i fall en eller annan skulle felas/ åligger det Skepparen att giöra besked/ hwar den samma tagit wägen/ och så framt någon Utomlands olofligen eller på annat sätt skulle hafwa gådt ifrån Skeppet/ derpå laga bewis uptee/ men i widrig händelse plichte som förmält är. Det alle som wederbör hafwe sig hörsammeligen att efterrätta. Till yttermera wißo hafwe Wi detta med egen Hand underskrifwit och med Wårt Kongl. Sigill bekräfta låtit. Stockholm i Råd-Cammaren den 1. Octobr. 1735.

FRIEDRICH.
(LS)


Kongl. Maj:ts Nådige Reglemente angående de Siöfarandes bibehållande i Swensk tienst/ hwarefter Skeppare och Skeppsfolck/ wid deras Siöresor/ hafwa sig att rätta. Gifwit Stockholm i Råd-Kammaren den 1. October 1735.
Stockholm. Joh, Henr. Werners Enkia, [1735]. 20,5 cm, 4to, [8] s.


Transcribed by Lars Bruzelius.


Sjöhistoriska Samfundet | The Maritime History Virtual Archives | Maritime history | Search.

Copyright © 2009 Lars Bruzelius.