Cum Gratia & Privilegio S:æ R:æ Maj:tis.
STOCKHOLM, Trykt i Kongl. Tryckeriet, 1781.
WI GUSTAF med Guds Nåde Sweriges, Göthes och Wendes Konung &c. &c. &c. Arfwinge til Norrige, samt Hertig til Schleßwig, Hollstein &c. &c. Göre weterligit: at såsom the genom Kongl. Förordningen af then 27 April 1748 och sednare åren utgifne Lots- och Båk-Taxor igenom et ostadigt Mynt-wärde förlorat en wäsendtelig del af theras egenskap och föremål, som å ena sidan är Lots werkets bestånd samt Lotsarnes nödige bärgning, och å then andra, the Siöfarandes skäliga afgift för then säkerhet och förmon Segelfarten genom en nyttig Lots- och Båk-inrättning tilskyndas; Altså hafwe Wi nu mera i nåder funnit godt, at i jämlikhet med Wår Nådiga Förordning under then 27 November 1776 om Mynt- och Penninge-Werket uti Riket, låta utfärda förnyade Lots- och Båt-Taxor, och wid theras författande låtit i akt taga en mera jämn afgift, än förut, af IN- och Utländske Siöfarande, och thet utan annan tilökning å the förra Taxor än hwad Specie Myntets beräkning utgör, och med Lotspenningarnes beskaffenhet, såsom en äldre penninge-ränta, instämmer; hwarwid Wi tillika fäst Wårt Nådiga afseende therå, huru en sådan Lotsarnes skäliga utkomst må wara förenad med theras ständiga öfning och erfarenhet, samt bägge theßa omständigheter uti et oskiljaktigt sammanhang werka til Lots-werkets bestånd och förkofran.
Et så angeläget föremål anse Wi lämpeligast kunna befrämjas, tå wid werkställigheten af theßa förbättrade Lots- och Båk-Taxor följande omständigheter i akt tagas, hwilka Wi altså til underdånig efterlefnad härmed fastställa welat:
Alla fremmande Örlogs- eller Coopvardie, så wäl, som alle til Utrikes Orter seglande och therifrån inkommande Swenske Fartyg, böra wid alla Lots-platser, som the passera, taga Lots, samt Lots- och Båk-penningar efter Taxan erlägga.
Alle Inhemske däckade Fartyg, som segla Inrikes platser emellan, och gå öfwer 6 fot diupt, skola, utan undantg af Egare eller hemort, äfwen taga Lots, samt betala fulla Lots- och Båk penningar efter Taxan: Härunder begripas äfwen the, som befraktas för Kronans räkning; men för Wåra och Kronans egna Fartyg betalas inge Lots- eller Båk-penningar.
Swenske däckade Fartyg, som gå 5 och 6 fot diupt, ega frihet at Inrikes platser emellan segla utan Lots, om the så åstunda, och böra tå erlägga en fierdedel af Lots-penningarne och full Båk-afgift efter Taxan; men så wäl theße, som the i följande §. nämde mindre Fartyg, ehuru the i följe af thenna Wår Nådiga Förordning ej äro förbundne at nyttja Lots, skola likwäl i anledning af Seglations-ordningen then 15 Junii 1774, så ofta the under sin Seglation passerat Öresund eller i Finska wiken Porkala Udd wid inseglandet ifrån öpna Siön taga Lots och betala Lots- och Båkpenningar, intil thes visitation sker, eller Tull-Betient om bord kommer.
The smärre, nemligen til och med 4 fot diupgående Swenske däckade Fartyg, äro ej förbundne at taga Lots, eller Lots- och Båk-afgift erlägga, undantagande i then händelse, som i nästberörde 3. §. omröres, tå the betala som 5 fots diupgående Fartyg; men om, och så ofta the eljest taga Lots, betala the sistnämde afgift: äfwen som ock alle större och mindre Fartyg bör erlägga Lots och Båk-afgift efter diupgåendet, så ofta the betiena sig af Lots, jemwäl tå the gå under annars sköte.
Alle större öpne Skutor och Båtar, som kunna draga 40 famnar Wed efter gamla målet och theröfwer, eller hwad theremot i rymd och tyngd swarar, erägga, tå the icke nyttja Lots En Skilling Specie för hwarje fot af diupgåendet, och half Båk-afgift efter Taxan.
The Öster- och Wästerbotniske samt Wäster Norrländske, och äfwen the i theßa Provincer warande Stapel-Städer och Allmogen therstädes, jemte Städerne Östhammar och Norrtelje, bibehålles tils widare wid friheten ifrån Lots-inrättning och Lots-penningars samt allmänna Båk-afgiftens erläggande i theras egna farwatten; men så wäl theßa Landskapers, som the Finske och Åländske samt Allmogens Fartyg, skola taga Lots och betala Lots samt Båkafgift i alla the Farwatten, ther Lots inrättningen redan är widtagen och Lotsar hållas, som här ofwanföre angående then Inrikes Siöfarten stadgadt är.
Pommerske Fartyg, som altid skola nyttja Lots, betala på Swenska Lots-ställen lika med the Inhemska, som gå på Utrikes Orter, både Lots- och Båk-penningar.
Alle Skepp och Fartyg, som från Nordsiön eller södra delen af Östersiön til Stockholm anlända, eller härifrån til samma farwatn afgå, och therwid nyttja Sandhamns farled, skola utom Lots- och Båk-afgiften för Sandhamns leden, äfwen betala theßa afgifter för leden emellan Landsort och Dalarö: men the, som komma directe ifrån eller afgå directe til Chur- Est- Liff- och Ingermanländska samt Finska Kusterne, eller the Norr therifrån belägna Swenska och Ryska platser, skola wid nyttjandet af Sandhamns wägen, hädanefter, som hittils endast betala Lots- och Bäk-afgift emellan Siön wid Sandhamn och Stockholm.
Om något utlotsadt Fartyg medelst windens förändring nödgas åter söka samma hamn, och Lotsen ännu är om bord, tå skal han lotsa thet i igen utan widare betalning, än för första utlotsningen: Men är Lotsen ifrån Bord och Skeppet icke utur Lotsens sigte, tå bör han inlotsa thet för halfwa Lotspenningarne. I alla sådana fall betalas ingen Lots- och Båk-afgift til Kronan, äfwenledes befrias alla Fartyg, som inom tre dagar efter utseglandet nödgas söka samma eller annan Swensk nödhamn, för all Lots- och Båk-afgift till Kronan; Men til Lotsen betala the thes enskilta Lots-penningar efter Taxan, så ofta the sig af Lots betiena.
Tå Lotsning sker til andra platser, än ther, som Lotsgårdar äro, sker betalningen i porportion af wägens längd, efter hwad Taxan til närmaste Lots-plats utsätter.
Enär något Fartyg gör Signal efter Lots, och han i rättan tid sig inställer, ehuru Skepparen sedan ej nyttjar honom, bör Lotsen therwid undfå sin fulla betalning efter Taxan, men til Kronan erlägges ingen Lots- eller Båk-afgift.
Större Lotspenningar än Taxan utsätter, får ej någon Lots fordra eller begära wid plikt af 3 Riksd. 16 Skil. Specie, angifwarens ensak, tå han första gången thermed beträdes, samt dubbelt så mycket andra gången, och om han tredie gången på lika sätt förbryter sig, blifwer han sin tienst förlustig; men wid the tilfällen, tå i hårdt wäder Fartyget antingen mist mast, rundhålt, segel eller roder, eller eljest råkat i sådan belägenhet, at thet ej kan sielf bringa sig in uti sin rätta farled, samt således finnes i lägerwall, och Lotsen i sådant fall med äfwentyr räddar thet samma; tå är thet honom tillåtit, at för private Fartyg accordera om högre belöning, än Taxan utsätter, dock ej til större summa, än som swarar emot Sex Riksd. för hwarje om bord warande person, hwilken Accords-summa, lika med alla andra Skepps umgälder genast skal betalas, men Lotsen och the som med honom ställa sig i fara, til delnings tilfalla.
Uppå alla så Kronans, som Coopvaerdie-Fartyg, niuta the om bord warande Lotsar hwarthera en gemen mans kost och extra förplägning, så länge the ther qware äro, och thesutom 8 Skillingar Specie för hwar dag Fartyget, emot Lotsens påstående at segla, blifwer stilla liggande, samt en ā twå dagars kost på hemresan. Men tå Lotsen icke niuter then honom tilhöriga kost, bör han i stället undfå på fremmande Fartyg Åtta Skilling Specie om dagen och på et Inhemskt 6 Skillingar för kosten.
Enligt 11. §. i 1696 års Lots Ordning och 2. §. i Kongl. Förordningen om Lots-werket af then 27 April 1748, kommer än widare then wanlige fierdedelen af Lots-penningarne i Stockholms Skären, at innehållas och afdragas.
The Faryg, som ligga öfwer 4 fot, anses för 5 fot, the som ligga öfwer 5. för 6, och så widare i the öfriga fotetalen.
Hwad i thenna Wår Nådiga Förordning stadgas i anseende til Båk-afgiften, rörer endast then genom Kongl. Brefwet af then 31 October 1759 faststälde nya och allmänna Båk-afgiften.
Then som är skyldig at taga Lots, men thet icke gör, böte 25 Riksd. Specie: Upfylle thesutom alla skada, som theraf hända kan.
Then som gör Signal åt Lots, men sedan icke nyttjar honom, plikte 1 Riksd. 32 Skilling. Then åter, som nyttiar, men icke betalar Lotsen, plikte 3 Riksd. 16 Skilling Specie, jemte the afgifter, som igenom föregående 11. §. ålagde äro.
Om Skeppare förtiger rätta fotetalet, och uppgifwer et oriktigt, böte 3 Riksd. för hwar förtegad fot. Finnes åter Lotsen bewisligen hafwa förenat sig med Skepparen, at fördölja rätta fotetalet, plikte dubbelt emot Skepparen.
The Inhemske Siöfarande, som utan nödfall betiena sig af förbudna Lotsleder, och i otillåteliga hamnar inlöpa, böra beläggas med böter af 33 Riksd. 16 Skilling Specie, samt the fremmande och jemwäl Lotsarne sielfwe, om någon af them härtil skulle sakfällas, plikte 50 Riksd. Specie.
The böter, som i förberörde måtto erläggas, skola betalas til treskiftes, emellan Kronan, angifwaren och åklagaren, och i theßa fall tilhörer Kronans andel Amiralitets Inquarterings-Cassan, samt åklagare-andelen then Lots-Betient, hwilken tilhörer at talan föra.
Hwa Wi sålunda i Nåder forordnat, kommer at i akt tagas ifrån och med then 1 nästkommande Julii. Thet alle som wederbör hafwa sig hörsammeligen at efterrätta. Til yttermera wißo hafwe Wi thetta med Egen Hand underskrifwit, och med Wårt Kongl. Sigill bekräfta låtit. Stockholms Slott then 19 April 1781.
GUSTAF.
(LS)
Kongl. Maj:ts Stor Amirals Embetes för Örlogs-Flottan. Kungjörelse! Om en wiß förhögning uti beräknings-sättet af Lots- och Båkmedlen å de Taxor, som genom Trycket blifwit utfärdade d. 10 Februarii 1783. Gifwen Carlskrona d. 31 Dec. 1795.
[Karlskrona]. Tryckt i Kongl. Amiralitets Tryckeriet, 1796. 22 cm, [4] pp.
Transcribed by Lars Bruzelius.
Sjöhistoriska Samfundet | The Maritime History Virtual Archives | Maritime history | Search.
Copyright © 2009 Lars Bruzelius.