Kongl. Maj:ts Nådiga Reglemente, för Swenska Handels-Sjöfarten under Krigstider UK Office for Library and Information Networking national centre, network information support, library community, awareness, research, information services,public library networking, bibliographic management, distributed library systems, metadata, resource discovery, conferences,lectures, workshops 062 061(410) ... ...Lars Bruzelius http://www.bath.ac.uk/ http://www.ukoln.ac.uk/ 2001-07-18 text/html 14 Kbytes

Kongl. Maj:ts
Nådiga
REGLEMENTE,
För
Swenska Handels-Sjöfarten under Krigstider;
Gifwet S:t Petersburg den 23 December 1800.


Cum Gratia & Privilegio S:æ R:æ Maj:tis.


STOCKHOLM, Tryckt i Kongl. Tryckeriet, 1801.


WI GUSTAF ADOLPH med Guds Nåde, Sweriges, Göthes och Wendes Konung &c. &c. &c. Arfwinge til Dannemark och Norrige, Hertig til Schleßwig, Hollstein, Stormarn och Ditmarsen, Grefwe til Oldenburg och Delmenhorst &c. &c. Göre weterligt: at då sednare tiders händelser lemnat erfarenhet af det twång och den osäkerhet, som warit Neutrala Handeln och Sjöfarten hinderlig eller skadelig, så hafwa Wi til fredande af Wåre Undersåtares rättigheter, samt til stadgande af wißa grunder i ämnen af en erkänd och allmän wigt, i Nåder funnit för godt at utfärda et bestämdt Reglemente för Wårt Rikes Sjöfart. Det har icke kunnat undfalla Oß, at, wid upkommande Krig, de Magter, som deruti ej deltaga, äga en naturlig rättighet at ostördt idka sin Sjöfart och Handel; samt at sådant bör wara en ofelbar fölgd af den fullkomliga sielfständighet hwarje Regering tilkommer. Denna rättighet, ofta i utöfning bestridd, ehuru i des allmänna fordran altid erkänd, medförer likwäl förbindelsen at emot de Krigförande Magterne iakttaga en fullkomlig likhet, så at den ena icke gynnas til den andras förfång; samt at noga upfylla de förbindelser, hwilke genom erkände Tractater eller Författningar äro faststälde. Iakttagandet af deße erkände, samt genom allmänt antagne grunder, eller enskilda Tractater, Neutraliteten ålagde förbindelser och skyldigheter, är så mycket mera owilkorligt, som desförutan alt anspråk på Neutralitetens fördelar förfaller; och Sjöfarten utsättes för olägenheter och hinder, altid skadelige, ofta ledande til de swåraste fölgder. Wi förklare således, at de rättigheter och förbindelser, som åtfölja en Swensk, Laglig och Neutral Sjöfart, äro följande:

§. 1

Skepp, som skall erkännas för Swenskt, bör wara bygdt i Swerige eller i något af de derunder lydande Länder, eller strandadt på Swensk kust, samt derstädes lagligen försåldt; eller köpt i fremmande Land, samt sedermera wederbörligen naturaliseradt. Är sådant köp skedt uti Krigförande Land, anses det lagligt och bindande, då det blifwit afslutadt Tre månader innan Krigets utbrott. Men som naturalisation af Skepp, hwilka sålunda äro inköpte, men sedermera af de Krigförande Magternes Kapare blifwit upbragte, gifwit anledning til flere olägenheter; så kommer Naturalisation hädanefter icke at i Krigstider tillåtas för de Fartyg, som tilhört någon af de Krigförande Magterne eller deras Undersåtare; då deremot de Skepp, som innan Krigets utbrott erhållit Naturalisation, skola såsom Swenska och Neutrala anses.

§. 2.

Skepparen skal om bord wara försedd med behöriga Skeppshandlingar. Deße äro, enär SKeppet går utom Östersjön och Sundet, följande nemligen: Bilbref, Mätare-Bref, Fribref, Turkiskt och Latinskt Paß, Magistratens Last-Certificat, Folk-Paß, Afskrift af Redare-Eden, Certepartiet egenhändigt underskrifwit af Befraktare, Skeppare och Skepps-Clarerare, Manifest, likaledes egenhändigt undertecknadt af förenämnde Personer, på Last och Frakt, samt Sundhets Paß, der sådant fordras. Skulle åter Skeppets destination och fart icke sträckas längre än til Östersjön och Sundet, då har Skepparen ej af nöden at förskaffa sig Turkiskt och Latinskt Paß men alla öfriga nu föreskrefna Documenter skola ofelbart hos honom finnas.

§. 3.

Skepparen åligger, at i Swensk Hamn förse sig med förenämnde Papper: och måga ej Skepps-Documenter utfärdas för Skepp, som icke ligger i Swensk Hamn; undantagandes i det enda fall, då igenom wåda eller wåld Fartyget förlorat sina documenter, hwilka då kunna förnyas, enär Skepparen, genast wid ankomsten til Hamn, gjort wederbörligen styrkt och wid anfordran beedigad förklaring öfwer en sådan händelse.

§. 4.

Ej må Skeppare äga oriktiga eller dubbla Skepps-Documenter och Connoissementer. Likaledes ware honom alfwarligen förbudit, at wid något tilfälle, eller under hwad förewändning som helst, hißa Utländsk Flagga.

§. 5.

Skeppare och hälften af Besättningen skola wara Swenske Undersåtare, så wida Skepp och Gods må kunna såsom Swenske och Neutrale anses.

§. 6.

Skeppare äro wid answar pligtige, at i öpna Sjön styra den kosa, hwarpå Skepps-handlingarne lyda.

§. 7.

Skepparne på de Fartyg, som til fientelig Ort äro ämnade, skola, wid strängaste answar och oundwikeligt straff för Öfwerträdaren, wara förbundne at icke föra Contraband. Men för at undwika all förtydning eller orätt begrep i anseende til det, hwilket bör såsom Contraband anses eller icke; förklare Wi härmedelst, at med Contraband förstås följande waror, nemligen: Canoner, Mörsare, Eldgewär, Pistoler, Bomber, Granater, Kulor af alla slag, Bößor, Flintor, Luntor, Krut, Saltpeter, Swafwel, Harnesk, Spjut, Wärjor, Gehäng, Patronkök, Sadlar och Betsel; med undantag likwäl af det som kan wara nödigt til Skeppets och Besättningens bewäring. Alla andra Waror, hwilka här ej upräknade äro, må icke såsom Contraband anses, och kunna följakteligen obehindradt öfweralt föras och afyttras.

§. 8.

Ej må Swensk Undersåte wäpna eller utrusta Skepp, at nyttjas til Kaperier emot någon af de Krigförande Magterne, deras Undersåtare och Egendom.

§. 9.

Icke heller må Skeppare, utan oemotståndeligt twång, och deremot gjord formelig Protest, låta nyttja sig och det honom uplåtne Fartyg, at för någon af de Krigförande Magterne transportera Troupper eller här ofwan upräknade Krigsförnödenheter.

§. 10.

Då Skepparen går utan beskydd af bewäpnad Convoy, och i öpna Sjön träffas af någon Krigförande Magts Örlogs-Skepp eller Kapare, som wilja honom visitera, skal han sådant ej wägra eller derifrån söka sig undandraga, utan är han pligtig at sina Skepps-handlingar ärligen och utan swek upwisa; warandes det i sådan händelse Skepparen och Besättningen strängeligen förbudit, at undanhålla något skeppet angående document, ännu mindre, at under präjningen eller visitation kasta något Papper öfwer bord.

§. 11.

När åter Skepparen segla under betäckning af bewäpnad Convoy, förswinner werkan af nästföregående §. och har Skepparen då endast och allenast at ställa sig til noga efterlefnad Convoy-Chefens Signaler och Ordres; til hwilken ända han, så wida möjeligt är, sig ifrån Convoyen icke får aflägsna.

§. 12.

Ej må Skeppare söka intränga uti bloquerad Hamn, sedan han af den som förer befälet wid bloqueringen, blifwit om tilståndet behörigen underrättad. Til undwikande af förtydning, samt för at wederbörligen bestämma hwilken Hamn bör anses bloquerad, förklare Wi, at dermed endast bör förstås den Hamn, som af et antal qwarliggande och tilräckeligen nära stationerade Skepp, är så inspärrad, at inlöpandet i samma Hamn icke utan ögonskenlig fara kan äfwentyras.

§. 13.

Blifwer Swenskt Skepp upbragt, bör Skeppare, i den Hamn dit hans Fartyg införes, til Swenske Consuln eller Vice-Consuln, om sådan på stället finnes, men i annat fall, til den Swenske Consul, i hwars District samma Hamn är belägen, inlemna en fullständig och wederbörligen styrkt Berättelse, rörande alla omständigheter och förloppet af den skedde upbringningen.

§. 14.

Enär Skepparen behörigen iakttager hwad således är stadgadt, bör han, efter Tractater och allmänna Folkrätten, njuta til godo en fri och obehindrad Sjöfart. Derest han då af någon warder förolämpad, må han förwänta, at af Wåre å Utländske Orter warande Ministrar, Agenter och Consuler blifwa på det kraftigaste biträdd och understödd i alt hwad han rättmätigt kan yrka och påstå; men den som deremot åsidosätter hwad nu blifwit föreskrifwit, skylle sig sielf för den olägenhet som derpå följa kan, utan at kunna göra sig förhoppning om Wårt Nådiga hägn och beskydd.

§. 15.

Jemlikt Wårt tilförne utfärdade Förbud, tillåtes icke någon Fremmande Nations Kapare, at utom för sjönöd, inlöpa i Swensk Hamn, eller sina priser der införa. Likaledes ware det Wåre Undersåtare förbudit, at af någon Fremmande Kapare, som för ofwannämnde orsak fått inlöpa, tilhandla sig Fartyg eller upbragt Gods, af hwad namn det wara må.

Detta Wårt Nådiga Förordnande och Reglemente, skal, på det ingen okunnighet om des lydelse må kunna förebäras, öfweralt der nödigt pröfwas, allmänt och kunnigt göras. Det alle som wederbör, hafwa sig hörsammeligen at efterrätta. Til yttermera wißo hafwe Wi detta med Egen Hand underskrifwit och med Wårt Kongl. Sigill bekräfta låtit. S:t Petersburg den 23 December 1800.

GUSTAF ADOLPH.

(L.S.)

C. B. Zibet.


Kongl. Maj:ts Nådiga Reglemente, för Swenska Handels-Sjöfarten under Krigstider.
Stockholm. Tryckt i Kongl. Tryckeriet, 1801. 4to, [8] pp.


Transcribed by Lars Bruzelius.


Sjöhistoriska Samfundet | The Maritime History Virtual Archives | Maritime_history | Search.

Copyright © 2009 Lars Bruzelius.