Tafl. B.

Slup Fig. K. är en Slup till at roo i diupt Watn/ är 33. Foot lång öfwer Stammen/ aff 4. pahr Åhror/ och kunna 6. à 8. Personer hafwa dheras beqwemligheet till at sittia.

Deß bredd Mittskepps är 1/5 deel aff heela Längden/ märck linean A är altijd underste kant aff Köln/ Medel-linean aff Bredden.

Lin. B. är Wat-Linan/ faller något diupare än som förr är lärdt.

Lin. C. faller lijka med den förra akter/ men stijger högre föruth.

Högd aff Bredden reser sig ock högre föruth än på den Figuren förr är omtahlt/ begynnandes at resa der som Prickningen synes/ hwar aff han blijr så mycket skarpare.

Lin. D. eller Tullbole är lijka som den förra.

Lin E. är Gillingen theßlijkes som förr är lärdt.

Lin. F. Fallet aff Bakstammen är såsom den förre/ doch observerandes här deß Proportion.

Lin. G Framstamens fall stijger åter mer under.

Lin. H. Bred-Linan är som tillförende/ och wijsar dehlningen aff Benckar/ och emellan Benckarna huru Timbren lägges uth med hwar andra.

De twå smala wägare aff 1. Tum tiock som löpa öfwer Laskarna eller ändarna på Timbren synas äfwen wäl. Mitt uthi synes emellan Benckarna infälte stackota Bräder som kipes in/ och är en Gång at kunna gå på. Eller och kan man läggia ett Bräde ända uthöfwer alla Bänckarna till at gå långz effter.

Mittskepps Spantet som är och altijd med wanlige märcke + beteknat/ sättes här mitt uthi.

Lin. I. är Ki&mtilde;ingz Linian/ hon reses framme mycket högre än den andra/ emedan Mittskieps Flakket/ flyttes nu så mycket längre akter.

Spantet det yttersta är Mittskieps på båda sijdor/ Bakbols sidan wijsar Timrerna och Plankorna/ ändarne aff Wägare/ och Berghultet såsom det wore affskurit twert af. Märck här är åter genom Kopparstickarens feel/ Bakbord tagit för Styrbord/ så at det Spantet som här står Bakbord/ dhet borde stå på Styrbordz sijdan.

Benckarna beteknat med L. Bakbols sijdan wijsar dhe 2. Skarpa Spanter beteknade medh dheras Bokstäfwer på Köln hwar dhe böre stå.

Akter sees de Skarpa Spanter M. som äro beteknade med deras Nummer på Köln 1. och 2. halfwa Spegeln.

Märck Ki&mtilde;ingz Linan är Fundamentet till at swepa uth alla Spanter/ och sökia hwar deras ihåll och skarplek under begynnes.

Spanterna seer Läsaren aff Rijtningen/ men Centrum E brukas uti Mittskeps Spantet/ som för lärdt/ Item Centrum G. sweper heelt uthföre ifrån Högd och Bredz Linan.

Centrum F. brukas intet/ i ställe för den raka Linan/ som går ifrån Öfwerkant aff Köln till Ki&mtilde;ingen sättes ett Centrum oppe uthi Medel-Linan bemärckes P.

Fig. 2.

Engelsk
Barch.
Är en Engelsk Barch eller Galleya/ tienar bara till at roo moot eller med Ström/ har 42. Foot öfwer Stammen/ men de finnas der öfwer 8. Foot/ denna är 7. fot bred/ och roes med 5. paar Åhrar.

Här märcker Läsaren at han måste känna igen eller minnas alla förra Nampnen/ och arbetas sedan som förz är lärdt. Watt-Linan akter lägges något högre/ at hon blijr något diupare/ som sees aff Figuren.

Lin. C. eller högd aff bredden eller Berghultet är Relingen/ och löper heel akter uth/ lägges låg föruth.

Lin. D. räcker intet länger än till Kanten.

Lin. E. theßlijkes/ reses högt akter/ som Rijtningen wijsar/ Akterstammen faller här mehr in än på de andra. Framstammen faller in hela bredden.

Mittskepps Flacket stijger här längre akter än för/ så at deß Spant står 3/5 delar ifrån Framstammens Perpendicular.

Spanten swepes som näst tillförende/ intet brukandes Swepet F. tagandes ett Centrum som P. men längre som det synes på Rijtningen. X. är Kölswinet och Y. är en Bänck som löper ända öfwer alla Benkarna/ som näst för sades.

Fig. 3.

Werij. Är en Engelsk Weij aff 18. Foot/ brukas mäst i Engeland/ för Strömmen och slätt Watn till 6. Personer och 2. som roo/ är 3. Foot och 9. Tum bred/ Akterstammen 2½ Foot hög/ deß underfall tages effter förriga Proportioner, underfall för/ är hela bredden/ hög 2. foot Fra&mtilde;an/ sta&mtilde;en giöres medh en rätt Linea/ högden mitt uthi är en Foot 8. Tum. I. är Bakbordet som står akter i Båten at luta Ryggen emoot/ och kan fällas tillbakas med Gångiern/ hafwandes och 2. långa Hakar/ som hålla honom oppe när man wil brukan. Åhrarna dher till giöras som förr lärdt är.

Fig. 4.

Rorskulle Är en Rorskulle aff 19. Footz Längd/ 3. Foot 8. Tum bred/ för 10 Personer/ Stamarna äro akter och för höga 2. Foot 9. Tum. Högd mitt uthi är 18. Tum hwilket alt på desse bägge Båtar/ räknas ifrån under kant aff Köln/ Fallen aff Stammarna är en fierdedeels Cirkel.

Fig 5.

Slup. Är en Slup som här mäst brukas aff 28. foot/ 6. Foot bred/ deß största bredd ligger akter/ som Figuren wijsar/ Akterstammen är 4. Foot hög/ Förstammen är 4. Foot 9. Tum. Underfall aff Förstammen är 3. Foot/ Högden mitt uthi är 3 Foot/ Bäncken ock halffbred medh hwad mehra synes bäst aff sielfwa Rijtningen/ hafwandes 6. Roddare/ 8 Sittare.

Fig. 6.

Hållensk
Skepps-
Äsping.
Är en Hållensk eller Skepps Äsping/ 20 Foot lång/ 6. Foot bred/ Akterstammen är 4. Foot 6. tum högh/ Framstammen är 5. Foot 6. tum/ Underfall akter 14. tum/ Underfall för 3. foot 4. tum/ och som synes uthi halfwa bredden/ och på Spanterna bekommer han en flak Båtten för och akter som sees aff Rijtningen.

Åke Classon Rålamb: Skeps Byggerij eller Adelig Öfnings Tionde Tom.
Niclas Wankijfs Tryckerij, Stockholm, 1691.

Transcribed by Lars Bruzelius


Sjöhistoriska Samfundet | The Maritime History Virtual Archives | Shipbuilding | Rålamb: Skeps Byggerij, 1691.

Copyright © 1997 Lars Bruzelius.