Läsaren måste här intet tänckia/ att man honom denna Kånst bara medh skrifwande kan i Hufwudet intryckia/ att han intet mehra skall behöfwa/ uthan allenast gå till Boken/ och lära där uhr giöra Skiep. En sådan galen Mening måste han intet hafwa/ ty Skepp och Krig uhr Boken att byggia och föhra lärer slätt lyckas. Men här fodras att han skall sökia begynnelsen här till hoos wackra Mästare/ och medh Yxan/ Bilan/ Linan och Regeln lära sielfwa Wärket/ ty en godh Skepz Byggmästare lärer wisa i Arbetet/ dhet alldrig någon i Werlden kan få uthtryckeligen på Papperet uthföra som sig bör; Men det är till att beklaga/ att störste dehlen/ som sigh på Siö-Staten läggia/ de mena deß Timerage intet wara så mycket angelägen/ man kan wäl ändå giöra sin Herre Tiänst. Jagh bekiänner det/ i anseende till Courage, Förstånd af Seglationen och ett försichtigt Commando, som Siöslag måst fordra/ sedan man och är försedd med goda Skiep. Läsaren före sigh lijkwäl till Sinnes/ att ehuru Fächtningen består af tappert Modh och Siöfahren Försichtigheet/ lijkwäl försäkrar iagh honom/ att han icke kan kalla sig helt och hållet en Siö-Soldat/ om han icke Byggeriet/ Taclage, Styrmanskapet och Seglationen uhr Grunden förstår/ hwilka ära sådana Ting/ att uthom deß lyckelige Wärckan han alldrig kan få Occasion att effterkomma sin Herres Ordres. Besynnerlig emedan Wädret och Seglen alltijdh begynna den första Swårigheeten/ och är beklageligit/ att ehuru alla Ammaralitetet alltijd består af månge 1000 redelige och tappre Officerare, att där ibland sällan finnes öfwer en Mästare och några få Officerare, som Skiep-Byggeriet medh deß Tillhör förstå. Hwar af lätteligen står till att döma/ hwad Tiänst dhen Herren lijkwäl skulle hafwa/ om alla/ som en redelig Båtsmans Nampn bära/ något och så där af förstode/ Byggemästaren wore dhet een stoor Lißa/ Hielp och Oplyßning.
Jagh hafwer af Ungdomen sökt genom detta Handtwärck att tiäna mitt Fädernesland/ därföre och straxt lärt migh denne edle Wettskapen/ men såsom iagh genom Gudz den Högstes tillskyndan/ och Höga Öfwerheetens nådige Behag är brukat till annat/ har iag det samma sedermehra måst öfwergifwa/ doch i ställe därföre Läsaren hwad som föllier till en god Underrättelse här medh lembna welat.
Bediandes eder alla/ som Eder Konungs Tienst och Fäderneslandens Förswar åstunda/ att I edra Barm till Siö-Staten flijtigt hålla/ låtandes dem det alldrig af galen Enda begynna; i det i låta dem först lära segla/ och sedan timbra. Lär honom först timbra och sedan segla/ så får man Hugnad där af; Ty såsom Timringen fodrar Ungdoms Öfning/ och har någon Swårheet medh sigh/ altså lärer man effter Frijheet och för mycken Roo man genom seglande bekommer/ sällan sedan gå ttll [sic] Arbete igen/ och det som tröttesammare är emoot något roligare uthwällia.
Transcribed by Lars Bruzelius
Sjöhistoriska Samfundet | The Maritime History Virtual Archives | Shipbuilding | Rålamb: Skeps Byggerij, 1691.
Copyright © 1997 Lars Bruzelius.