Om centro gravitatis uti et Skep, ock om des fördelaktigare ställe, i anseende til skeppetsfart.

Af
Gilbert Scheldon,
Skeps-Bygmästare.

Centrum gravitatis uti et skep hålles före aldrig kunna blifwa bekant, lika som centrum gravitatis hos en del warit aldeles förnekat; men de klara ock öfwertygeliga prof man har, at et skep så wäl som alla andra flytande kroppar ock tyngder äger sit centrum gravitatis, intygar, at de senares mening såsom twärt emot naturen, förtiänar icke någon wederläggning. Herr Commercie-Rådet Polhem har uti des otryckta Tractat eller Manuscript 5 Capitlet angående Equilibrium ock jämnwigten i watnet, icke mindre tydeligen än den berömmelige Frantzosen Paul Hoste uti sin upläggning kallad Theorie de la Construction ock första delen andra Capitlet widlyfteligen gifwit öfwertygelse om sanningen ock wißheten af centrum gravitatis; Men at utsättia punkten ock stället hwarest skeppets centrum gravitatis eller des tyngds medel-punkt af längd, bredd och diuplek sammanstöta, är ännu obekant, ock satt mångom i mycket hufwudbry ock arbete.

På bredden är den altid gifwen efter medel-linien af stäfwarne ock kölen, emedan skeppet är til sin kropp lika på bägge sidor, men til längden är denne punkt åter föränderlig ock förflytter sitt ställe efter skeppets undra skapnad i watnet ock des rätta bärnings-ställe, om hwilket fram bättre skal widare röras. Dock är på diupleken aldramäst obekant ock swårast at kunna säga stället af centrum gravitatis, emedan alt för många omständigheter äro i wägen som det hindra, såsom utom sielfwa skeppets skapnad, innan redan, amunition, provianten, besättningen ock barlasten, som alt har sina owißa ställen ock kommer nu högre nu lägre ock fordras at wara nu här nu där i skeppet, förutan det at barlasten kan dels bestå af järn, dels sten som har mer ock mindre tyngd ock rymd med sig, hwilket alt förflytter centrum gravitatis i högden eller diupleken, samt förorsakar, at en skeps-byggemästare ej kan punctuelt utsättia denna prick, hwaruppå en så stor ock irregulaire kropp med sina tyngder ock skapnader sammanstöta at ifrån alla sidor göra en jämnwigts-punkt, fast han dock bör någorlunda äga kunskapen ock weta fördelarne, icke allenast af skeppets centrum gravitatis ock des undantryckta wattuhålas centrum gravitatis, utan jämwäl af den delen på skeppet som är under watu brynen, aldenstund han wid ritningars anläggande, bör deras beskaffenhet noga öfwerwäga ock i akt taga, huru de lämpa sig til hwarannan at de hwarken komma förnär tilhopa, eller blifwa för långt åtskilda.

För öfrigit beror det på en erfaren Siöman at så rätta ock lämpa sit skeps barlast, watn ock proviants persedlar, som skeppets manierande fordrar ock tål, på det centrum gravitatis ej må komma förhögt, hwaraf skeppet blifwer rankt, icke heller genom öfwerflödig barlast, förlågt, som gör skeppet förstyft, wret ock ohandterligit, ty på lika sätt som et skarpt skep, kan göras styft ock et flackt wret-skep, både makeligit ock rankt, så kan ock et wäl skapat skep göras både rankt ock wret, utan at skeps-byggemästaren därtil kan wara orsaken: Men på det den öfra tyngden ej må komma at råda öfwer undra kroppen, så är det ibland annat ock et skäl hwarföre jag tagit bestyckningen til grund wid hela tyngdens uträkning.

Eljest har jag funnit at centrum gravitatis uti et skeps längd eller jämwigts-punkten, säkrast står at utröna genom modellers lastning ock wägning på följande sätt.

Uti modellet insättes emellan bägge stäfwarna en balk af järn eller trä, så skarp på underkanten som en pyndare-stång; noga paßandes at samma balk, som fästes wäl i stäfwarne, kommer mitt uti medel-linien af modellet; ock på balken har man en järn-ögla eller hake som kan flyttas fram ock tilbakas.

När nu modellet således är tilredt, sättes det i watnmåttet ock lastas til watn-linien på samma sätt, som förut är omtalt, då man wil utforska des tyngd ock rymd, ock sedan lyftes det up med öglan som kan flyttias akter eller förut på balken, alt som man sielf åstundar, in til des man träffar des jämwigts-punkt, då öglan wisar stället af centrum gravitatis uti skeppets längd.

Denna jämwigts-punkt, som på föregående sätt kan utfinnas, är wid många tilfällen högstnödig at hafwa kunskap om, samt ibland de angelägnaste delar en skeps-byggemästare bör erfara, aldenstund masternas ställande på et skep, samt mitt skeps spants-stället eller skeppets största bredd ock bärning tillika med hela skapnaden under watn bör därefter rättas ock handleda hwarandra, efter som eljest det förorsakar en alt för stor ändring til hinder uti skeppets fart ock segling, hwarom jag nu kommer at tala.

Hwad altså skeppets fart i siön angår, så har min Sal. Fader i sin tid därpå giordt åtskilliga rön ock försök, dem jag sedermera efter honom med särdeles nöje fullfölgt, ock därwid icke heller underlåtit at nyttia Herr Commercie-Rådet Polhems upfundne berömlige machine ock med hwilken til at wisa huru skeps-bygnaden befordras kan.

Herr Commercie-Rådet gifwer anledning til åtskillige försök genom denna machin, bestående at en sådan ränna, til 3. 5 eller 6. famnars längd, som Herr Commercie-Rådet den uti sitt manuscript beskrifwit; Wid berörde mine försök, dem jag på åtskilligt sätt omwäxlat med särskilte modeller af olika skapnader, har jag funnit märkeliga skilnader, emellan 2:ne Skep af lika längd, bredd ock diuplek samt til sine kroppar lika stora ock af enahanda wigt, på det sättet, nemligen, at stället af största bredden ock bärningen sattes på det ena mer förut än på det andra, hwarefter Skeppets undra dels skapnad i watnet lämpades, at det blef mera skarpt ock spißigare akter än det andra, som åter war mera skarpt ock spißigt för, hwarmedelst jämnwigts-punkten på bägge blifwer olika ock förflytter sitt stånd således, at des ställe på den förra blifwer förligare, ock på den senare akterligare, i anseende hwartil det röntes, at det som war skarpast akter ock fylligast förr ock hade bärningen eller jämwigts-punkten bättre förut, hade större fart ock smidigare lopp än det andra, samt fölgagteligen seglar ock styr bättre, så at däraf ofelbart röntes, at Skeppens mer eller mindre fart, härrörer däraf, at ju förr ock med mindre möda et Skep kan med sin bog fördela, udantrycka, rymma ock utspänna watnet til sin största widd ock bredd, at obehindrat lämna rum för Skeppets krop til genomlöpande, ock ju mindre tid ock rum watnet har at trycka på des sidor, ock ju förr watnet kommer til at taga af, efter utspänningen eller får flyta tilsammans efter Skeppets undanlöpande, ju större segling ock fart bekommer det, emedan watnets långsamma utspänning, längre warande tryckning, ock kortare aflop eller aftagande oundwikeligen hindrar des lop, som liusligen genom Figur. 1:ma ock 2:da Tab. V. af watn-linier betydes.

Figuren N:o 1. ock 2. är 2:ne watn-linior eller et Skeps genomskärning parallel med den watn-linien som wisar Skeppets diupgående ock bägge de förra lägre ned än den senare.

A. Akterstäfwen ock B. Förstäfwen, gör medel-linien.

A. D. B. är lägre under watnet än A. C. B. C. D. E 1. 2. 3. mitt Skeps spantens ställe.

Af deße genomskärningar synes hwadan det kommer, at det ena Skeppet seglar ock har bättre fart än et annat, ock härrörer däraf, at bröstet eller bogen B. G. K. ock B. J. M. är bärigare ock fylligare än B. 5. 8. ock B. 7. D., ty watnets udanrymmande, fördelande ock största utspänning sker så mycket förr ock hastigare från B. til K. ock B. til M. än från B. til 8. ock B. til D., som skilnaden är emellan K. 8. ock M. D.; Ty så länge watnet är uti utfläckning ock undantryckning, så länge hindrar ock trycker det emot Skeppets lop, men sedan lämnar det Skeppet i friare lop och ej längre det med sin tyngd beswärar, än tils det åter börjar taga utaf ock flyta tilsammans, som här sker wid L. 9: 12. 10. hwarifrån det synes, intet widare tynga ock beswära Skeppet, hwilket, at watnet ju förr des häldre kommer at småningom löpa af, som wid L. ock 12. wises, så at watnet lämnas rent ock fritt lopp til Rodret, som sker så mycket förr på Linien A.F.L. ock A.H. 12. än på Linien A. 4. 9. ock A. 6. 10., den skilnaden emellan L. 9. ock 10. 12. utwisar för et Skep, som skal äga god fart, är högst nödwändigt; warandes jämwäl däraf at sluta, at et Skep som har des mitt Skieps flack ock bredd, samt jämwigts-punkt förligare, samt fylligare för ock skarpare achter, som Linien A.F.C.G.B. och A.H.D.J.B., äger ock behåller långt större ock starkare fart samt fordrar mindre kraft at bringas genom Siön än et Skep, som har sit mitt Skeps flack ock jämwigts-punkt mera akterlig, som Linien A. 4. C. 5. B ock A. 6. 10. 7. B. beteknar. Äfwenledes styra de Skeppen bättre som äro skarpa ock hafwa smidiga, håliga watn-linier, emedan sådane Linier göra stort ock rent lopp för watnet til Rodret, som af sidan N:o 2. på Figuren skönias kan, hwarest A.O. är Rodret som ligger öfwer at wända om styrbord, då Anglerna O.A.H; O.A.Q; O.A.R, och O.A.F. äro större ock gifwa renare lopp til Rodret, än som Anglerna O.A.6; O.A.P; O.A.S. och O.A.4., hwilka alla icke tillåta så mycket komma til rodret som de förra, ock hwarmedelst äfwen watnet faller mera twärs til rodret, som förhindrar farten i wänningen ock förorsakar afdrift, samt lämnar gärna swåra wirflar ock swall akterut, lika som äfwen på de Skep, som äro af fyllig ranson eller platta watnspeglar, hwaraf mycket dödt watn intet gierna undwikes til hinder af Skeppets fart, så at i anseende til förenämde omständigheter det oförnekeligen följer, at et Skep som styr wäl, seglar wäl: hwilket på skapuaden [sic] ankommer, som alt ifrån Skeps-byggnadens begynnelse jämwäl warit många omwäxlingar underkastadt.

Den lärda Loccenius håller fast före, i anledning af de orden: Råder öfwer Fiskarna i Hafwet: af första Capit. 28. v. i första Moses Bok, at skeps-byggeriet gådt i swang alt ifrån werldenes skapelse, emedan härskande ock rådande öfwer Fiskarne, som han anförer utom Skep ock Fartyg synes warit omöjeligit: Om man nu skulle kunna jämföra de slags Skeppen ock Fartygen med de senare tiders, så är jag säker at de uti intet annat liknade hwarannan, än allenast däruti, at de bägge kunna flyta på watnet.

Nicolas Wittsen håller äfwen före uti des på trycket utgångne Tractat kallad Scheeps-Bouw, at Skepsfarten warit för Noæ tid, ock därjämte beskrifwer huru den efter Noæ tid blifwit widare fortsatt, samt wisar med Kopparstycken, hwad för slags underlige fartyg Hedningarna brukt, som akter woro mycket fylliga, samt spißiga för, ock hade flacket på halfwa längden: Intet Roder utan i det ställe, bruktes en art af korta åror neml., en på hwardera sidan med breda ock korta blad at styra, då man ock kastade sina ankrar ock draggar akter öfwer, som äfwen finnes beskrifwit i Apostla Gierningarnes 27. Capitel 20. versen, då Apostelen Paulus råkade wid Ön Melite uti siönöd med et skep, hwilket man slutar warit stort ock ansenligit til följe af berättelsen, om det Gods ock Redskap samt änteligen hela Lasten, som den dagen efter den andra kastades ut, at därmed lätta skeppet, såsom ock at 276. siälar wore om bord, ock säges at de, af fruktan til at komma på grund om natten, kastade 4. Ankare ut öfwer bak skeppet, hwaraf slutas at skeppet haft des ankrar achter ock således warit bärigare akter än för, som alt i de senare tider af efterkommanderna blifwit förändrat, sedan den någorlunda lämpat skapnaden efter Siöfoglar ock Fiskar, hwilka man finner huru underligen den stora naturens Mästare gifwit den ena Fisken mera förmån ock wißa egenskaper än den andra, dels til at kunna simma ock fara qwikt ock snält efter födan, andra åter at därmed kunna wärja sig för sin fiende ock så widare, så at man ser, at alla de fiskar som äga de snällaste farten ock bestå af Fen ock Fiällfisk, äro fylligast för ock smalare akter, samt gemenligen långa ock smala, ock äga sin bredd när wid tredie delen, hwarifrån sidan småningom tager af inom halfwa des längd ock slutar sig spiß åt stierten ock har et rundt hufwud, såsom Delphin, Makrillen ock Gäddan etc. af hwilka man finner huru Gäddan när hon gifwer allenast et slag med Fenar ock Stiert, kan utan widare rörelse af samma fart, fara som en pil långa stycket, hwilket man skäligen må tilskrifwa des krops smidiga skapnad.

Ock at de som lagdt sig på denna Mechaniska wetenskapen, hafwa alt mer ock mer i de senare tider sådant eftersinnat samt noga i akt tagit, det har jag först funnit af de ritningar, som min Sal. Farfar här i Swerige för 80. år sedan giordt ock bygdt skiepp efter, på hwilket största bredden eller flaket war på 7/16 delar af Skeppets längd för ifrån, i anseende hwartil, jämwigts-punkten kom något litet för om Skeppets halfwa längd; Sedan har man ock i de nyligare tider det ännu mera flött förut, nemligen til ⅔ ock 3/8 delar för ifrån, hwilket senare är fuller det tiänligaste, då jämwigts-punkten blifwer ännu förligare om skeppets halfwa längd, ungefär 1/12 del. Ock ehuruwäl det synes som skulle denne punkt ej wara tilräckelig, at stå emot den tryckning ock kraften som winden, seglen ock taklingen under seglande fordrar, så wäl som ankrarnes tyngd, hwilket alt trycker på fördelen af skeppet; Så är dock at märka, det alla skep i anseende til denna omständigheten samt förstyrning ock wänning skul, äro akter- eller styr-lastade til 1. 1½ ock 2. fot, alt efter omständigheterna som skeppet under seglandet tryckes neder med fördelen ock windens mindre eller mera kraft twingar skeppet, då berörde jämwigts-punkt äfwen flyttar sit ställe förut, efter som bröstets eller bogens skapnad öfwer watnet är bärigare ock gifwer större kropp samt mera motstånd i watnet än den öfrige delen af skeppet, så at kölen ändå icke kommer parallel med watn-linien, utan lämnar likafullt qwikt watn til rodret.

På lika sätt befinnes ock det bredden, om den är större eller mindre, äfwen är orsaken til skeppens mer eller mindre fart, och synes som den däraf flytande nytta af Förfäderna förr warit upfunnen, än den öfriga skapnaden, som näst förut omtaltes, emedan deras skep ock fartyg alla haft en ansenlig längd emot bredden, så at 0.25. del af längden til bredden har hos alla siömagter en lång tid warit brukelig, in til des Frankriket ock England på 1700. talet efter hand ökte des bredd, ock sammandrog, under-watn skapnaden, med mera skarp akter ock för, som äfwen hos oß sedermera så märkelig tiltagit, at nu som oftast brukas 0:27 eller 0.273. delar, hwilket är uti den aldrahögsta grad för skep som skola wara goda seglare och manerliga siöskep, aldenstund watnets undanrödjande sker mycket lättare ock har mindre utspänning för et långt ock smalare skeps-genomlöpande, än för et kortare ock bredare, som gör mera motstånd, efter som det har större quantitet af watn at fördela under des seglande; I anseende hwartil jag håller före at 0:266. eller 4/15 bredd är beqwämare at bruka för goda seglare, än då 0:27. eller 0:28. bredd af längden tages.

Deße med de flere ofwan förmälte omständigheter som genom en långwarande öfning blifwit uparbetade, medelst en ren botn, lång ock smidig skapnad, befordrat besynnerligen skeppens lopp ock fart i siön; Det kommer nu an på hwars ock ens behag, men i synnerhet tilhörer det dem, som lägga sig på skeps-byggerie wetenskapen, at häraf göra widare försök ock ställa detta wid hwarjehanda tilfällen i wärket, som i fall han icke wil äfwentyra et alt för stort Capital för Cronan, bäst låter sig göra genom Modeller, då han skal finna at man med deße förut omtalte Machiner ock försök, skal icke allenast kunna utröna ännu flere skeps-förmåner, utan jämwäl erhålla ett tilräckeligit begrep, huru ock på hwad sätt det ena med det andra förhåller sig uti sielfwa wäsendet.

För min den må jag wäl tilstå at jag alt ifrån min barndom af min Sal. Fader haft så pålitelig ock tilräckelig underwisning, som intet många af mina wederlikar, jämte mig kan säga sig hafwa haft, med den möda ock tid jag anwändt på Modellers handterande ock arbete, har först satt rätta wärdet på hwad jag af min Fader lärdt, ock kan nu Gudi lof, kasta af sig god frucht, ock den som wil härwid lägga handen, lärer tillika med mig aldrig ångra tiden ock mödan som därpå anwändes.

At widare yttra mig, om skeppens fart, så har jag främst i början häraf sagt, at skep i ock för sig sielf är en död kropp, som icke utan en lefwande kraft af wädret kan ställas i rörelse, i anseende hwartil, när en skeps-byggemästare behörligen sammansatt en skeps-bygnad, det wil ankomma på en god ock erfaren Takel-mästare, som lämpar des wingar, segel ock takling til den proportion som skeppets kropp fordrar, så at det ena med det andra må swara emot hwart annat.

Och enär bägge hafwa giordt efter största öfwertygelse samt bästa erfarenhet sit til, så beror skeppets fart ibland ofta på hwad Kölherre skeppet får; Ty lika som et lat skep kan genom des handtering med lastens stufwande, ock taklingens förfarande bringas til bättre segling; Så kan ock et af en Skeps-byggemästare til seglande wäl bygdt skep med en ringa ting twingas ock bindas, så, at det kommer at förlora sin fart ock naturliga böjelse, samt uti siön häfwer ock bryter samt liksom arbetar emot sig sielf, hwarföre fordras at et skeps Kiöl-Herre, är en god Siöman, som förstår sig på, at genom Skeppets warsamma manierande kunna söka ock finna hwaruti Skeppets seglande beror, så at det på et eller annat sätt ej må blifwa som sagt är, trykt, twungit ock bundit, utan lika som med fria tömmar få utöfwa ock utspänna sina ägande naturliga egenskaper.

Således kan en som bygger, den som taklar ock den som forer [sic] et Skep, alla tre äfwen wara orsaken til, at et Skep, betages den fart, som det eljest kunnat äga, om konstens ock wetenskapens wärkställande i sin högd af alla 3:ne på en gång sammanstött, dock likwäl med den skilnad, at hwad de 2:ne senare i deras wärk försedt sig uti, kan genast förbättras ock til rätta ställas; men hwad Mästaren som bygger Skeppet, förgår sig uti, så at det antingen wanskapas, eller har brist på de dygder det bör äga, det kan sedermera aldrig förbättras eller hielpas, sedan Skeppet en gång är färdigt ock det behåller den en gång undfångne skapnaden, hwarföre jag råder at en Skeps-byggmästare efter egit godt tycke icke ändrar andras ritningar eller sielf upsätter någon at bygga efter, om han ej förut är säker om de fel han menar förtiäna ändring ock förbättring, samt undersökt ock betänkt hwar ock en Lineas egenskap, nytta, tiänst ock innehåld som förut sagt är, efter som han är sin Principal answarig för slika oboteliga fel, som därigenom kunna hända, så framt han eljest haft fria händer wid ritningens upsättjande, skapnaden ock sielfwa byggnadens fullbordande.


Gilbert Scheldon: Om centro gravitatis uti et Skep, ock om des fördelaktigare ställe, i anseende til skeppetsfart.
Svenska Vetenskapsakatemiens Handlingar Tom XVI, Stockholm, 1742. pp 81-92.


Transcribed by Lars Bruzelius


The Maritime History Virtual Archives | Shipbuilding | Search.

Copyright © 2005 Lars Bruzelius.