Fredrik Henrik af Chapman (1721-1808)

Swedish Vice-Admiral and naval architect.

1721 September 9
Born in Göteborg [Gothenburg] as the son of Thomas Chapman, the Superintendent of the Royal Dockyard there and his wife, the daughter of an English master-shipwright.
1738
Apprentice at the naval shipyard in Gothenburg.
1741-1743
Worked at shipyards in London.
1744
Established a shipyard in Gothenburg together with the merchant Peter Bagge for the purpose of repairing and outfitting the ships of the East India Company.
1750-1752
Studies in matemathics first at Lund and later for Fredrik Palmqvist in Stockholm.
1752-1756
Studieresa till England, Frankrike och Holland.
1758
Inspected the shipbuilding timber forests in the County of Västerbooten and Finland during the winter.
1760-1762
Transferred to Stralsund after the outbreak of war with Prussia in 1758. Here he designed four types of vessels for the shallow waters of the Pommeranian coast. The new types of ships were named udema, pojama, turuma, and hemmema after Finnish counties Uudenmaa, Pohjanmaa, Turunmaa and Häeenmaa.
1762-1764
Sveaborg.
1764
Överskeppsbyggmästare vid arméns flotta.
1764 [?]
Begärde avsked.
1768
Published Architectura navalis mercatoria.
1772
Adlad af Chapman.
1775
Published Tractat om Skepps-Byggeriet.
1776
Överstelöjtnant vid amiralitetet.
1781
Chef för skeppsbyggeriet i Karlskrona.
1783
Varvsamiral vid örlogsflottan med konteramirals titel.
1791
Vice-Admiral.
1793
Retired.
1808 August 19
Deceased in Carlskrona.

International contacts

Under sin studieresa i Sverige 1793 (?) besökte den danske skeppsbyggmästaren Frantz Christopher Henrik Hohlenberg (1765-1804) Stockholm och Karlskrona. Under uppehållet i den senare staden lärde Hohlenberg känna af Chapman. Om mötet med denne skriver Hohenberg i en rapport till det danska amiralitet:
… hos admiralen af Chapmann har jeg mødt den modtagelse, Jeg ventede hos en mand af så høje kundskaber, der føler, at videnskaberne forener alle nationer, eller at de, som dyrker den, kun udgøre een og samme

Danske Orlogsskibe I, p 56.

Chapman kom att utöva stort inflytande över flera av den tidens främsta skeppsbyggmästare i Danmark. Den politiska situationen vid den tiden tillät dock praktiskt taget aldrig danska studieresor till Sverige.

I Henrik Gerners efterlämnade arkiv återfinnes översättningar och avskrifter av alla Chapmans verk. I Gerners ägo fanns också åtskilliga svenska skeppsritningar. Å andra sidan finns endast få ritningar av danskt ursprung i det bevarade Chapmanarkivet. [Danske Orlogsskibe I, p 47.]

Tractatet

I inledningen till Tractatet ställde Chapman upp fem egenskaper som han ansåg ett godt skepp borde äga. [Tractat om skeppbyggeriet, p (8).] Den engelska översättningen är praktiskt taget ordagrann och förekom första gången 1820 i Inmans översättning av Tractatet. [Här citerad från Pearse.]
  1. That a ship with a certain draught of water, should be able to contain and carry a determinate lading.
  2. That it should have a sufficient and also determinate stability.
  3. That it should be easy at sea, or its rolling and pitching not too quick.
  4. That it should sail well before the wind, and close to the wind, and work well to windward.
  5. That it should not be too ardent, and yet come easily about.
Man kan misstänka att Chapman har lånat denna lista över egenskaper från någon annan av tidens stora författare på området. Chapman anklagades i Sverige bl a för att sprida Duhamels villosatser. [Sheldon (?)] I den tyska översättningen från 1791 av Duhamel's verk finner vi: [H.L. Duhamel du Monceau: Anfangsgründe der Schiffbaukunst, 1791. p 175.]

Mungo Murray gjorde 1754 en förkortad översättning av Duhamel du Monceaus bok, med tanke på att Chapman kan ha haft kontakt med Mungo Murray under sin vistelse i England kan det vara intressant att studera Mungo Murrays version av denna passage. [Mungo Murray: A Treatise on Ship-Building, 1765. p II:46.]

Chapman's Library

The Chapman Archives

I Chapmansamlingen finns ritningar till bl a en engelsk medelhavsfarare på 340 ton vid namn Thames samt en fransk kapare om 372 ton. Den senare ritningen är försedd med anteckningen
London, March 8th 17 49/50. The Liss, Privateer of St Malloes, who in this last Warr had taken many prizes from the English, was taken by an English Ship of Warr by over bearing her with carrying sail in a gale of Wind . . .
En annan ("sheer draught") av Thames, vilken publicerades i MM april 1937, innhavdes en gång i tiden av Charnock. Denna ritning skiljer sig obetydligt från Chapmans ritning/offset av samma fartyg. I Mungo Murrays bok finns en tabell till Thames, vilken överensstämmer med Liss och överensstämmer perfekt med ritningen i Chapmanarkivet. En annan intressant iaktagelse är att tre av planscherna i Murrays bok är signerade med F. Chapman, vilket åsyftar tecknaren.

Chapmans' Works


Updated 1999-06-01 by Lars Bruzelius.


Sjöhistoriska Samfundet | The Maritime History Virtual Archives | Biography | Search.

Copyright © 1996 Lars Bruzelius.