Presidenten i Kongl. KammarRätten, Öfver Amiralen m.m. Grefve J.G. LAGERBJELKES Biographie.


Föddes i Carlscrona 1745 d. 22 Maj. gl. st. Hans Fader var f.d. RiksRådet, R. o. C. af K. Maj:ts Orden, Frih. Axel Lagerbjelke, och Modren Sophia Marg. v. Psilander, dotter af Presid. vid Amir. Frih. G. von Psilander.

1757 antogs han till Cadet vid den då nyl. organiserade CadetCorpsen i Carlscrona, sedan han förut nyttjat privat undervisning i föräldrarnes hus.

1759 började hans tjenstetid, då han detta och de följande bägge åren commenderade till sjöss på Chefskeppen Götha Lejon och Prins Gustaf såsom Lärstyrman, medelstyrman och omsider ensam Adjutant vid Flaffan. Under samma tid bevistade han blockaden af Svinemünde och bombarderingen af staden Collberg. Efter aflagd Sjö-Officers examen, blef han 1762 tjenstgörande Lieutenant vid Örlogsflottan, och seglade 1763 med en till medelhafvet gående fregatt. Återkommen 1765, afseglade han på nytt med Sv. Ostindiska Skeppet Pr. Carl till Canton i China.

Vid hemkomsten till Götheborg 1766 gjorde han tjenst vid Galere-escadren i Stockholm och 1770 befordrades till Capiten och Sjö-Artilleri-Lieutenant vid nämde escader. Utnämdes 1772 till Riddare af K. SvärdsOrden, och biträdde 1773 vid beskickningarne i Marocco och Algier.

1774 blef han Sjö-Artilleri och Bataillons-Major och samma år ÖfversteLieutenant, samt mottog befälet, under Chefens frånvaro, vid den inrättade Stockholms escadern. Sedermera sjelf Chef för Ålands och Södra Finlands roterande Båtsmans Compagnie m.m., förde han 1777 ChefGaleren Seraphim, med hwilken Högstsalig K. GUSTAF III gjorde resan till Pettersburg.

1779 valdes han till Ledamot i en beredning för att undersöka Civil- och Militiæ-Staternes Enke- och PupillCassors tillstånd. Efter utredandet af dem, upgaf han en ny plan till den Allmänna Enke och PupillCassa, som i de förras ställe måste antagas, och blef denna, på calculer grundade plan och derefter författade nya reglemente, af K. Maj:t gillad och faststäld.

1786 erhöll han Öfverste beställning i Armeen, och förestod från 1788–90 Chefsembetet vid Stockholms escadrons station, med åliggande att besörja alla för flottan under kriget erforderlige behof; dess förstärkning med nya fartyg, bygde så väl i Stockholm, som i Norrland och i Calmar-Län, deras klargöring och utredning, samt det för dem nödiga manskapens completterande.

Härtill kommo andre flerårige, oftast lönlöse, bestyr, såsom Directionen vid Allmänna Magazins inrättningen och det mindre discontverket med R. G:s Sedlarne; förvaltning af Lifgardets Barnhus- och kyrkobyggnads Cassor; Ordförande i R. Ständers till Riksgäldens förvaltande förordnade Contoir samt i dertill hörande Verken. 1793 Utnämdes tll Contre Amiral af blå Flaggan, och samma år till Vice Amiral, samt 1794 till Commendeur af K. Svärds-Orden, äfven som kort derefter med St. Korset af samma Orden.

Såsom Vice Ordförande i Stor-Amirals embetet för Armens flotta, beredde och lade han sjelf handen vid upställandet, så väl af ett reglemente för redogörelsen, som ett förnyadt för Sjöärenderne, Signalbref, tactik m.m.

Från 1797 deltog han som Ledamot i K. M:ts tillförordnade Stats-beredning i Dess vigtiga Arbeten; och det var under hans inseende, såsom nu mera Chef för Armeens Flotta i det hela, samt Prdförande i den för dess ärender satta Commitén, som den nya Lotsförordningen, aldeles nya LotsTaxor, samt reglemente för Lotsbetjeningen blefvo utarbetade.

I berdnings-Commitén för K. Krigs-Academien på Carlberg äfven tillförordnad ordförande, författade han sjelf Reglementet, hvilket jemte den föreslagne nya staten af Konungen gillades och bekräftades.

Var sedan Ledamot icke mindre i Directionen öfver denna Inrättning än i Kongl. Allmänn Magazins, samt i Lagutskottet under Riksdagen i Norrköping 1800. Kallades derpå enhälligt af sin Class till fullmägtig i RiksgäldsContoiret och blef 1803 Chef för förvaltningen af Sjöärenderne med Presidents värdighet. 1804 d. 9 Maji valdes han till Ledamot af K. Vetenskaps Academien och dess Mathematiska Class, och till Ordförande under sednare hälften af det följande året, hvarpå detta præsidium nedlades 1806 d. 19 Febr. med ett Tal öfver Annuitets-Läran, åtfölgt af en Afhandling såsom bilaga, kalladt försök till Annuitets Lärans elementariska föreställande, med bifogade Tabeller. *)

1808 Såsom Amiral i Rikets Flottor och 1809 Öfver-Amiral kallades han i nåder till Ledamot först i den förra K. beredningen och sedan i Konungens Conseil, ända till antagandet af den nya Regeringsformen d. 6 Juni.

Detta år uphögdes han också till Grefve. Ändteligen, i följe af Högsta förordnande beständigt sysselsatt med gransknngar af Vexeloperationerne och krigskostnaderne för det gjorda fälttoget, med förslag till utgifternes bestämmande och flottans bemannande m.m. erhöll han 1811 på underdånig begäran transport till Presidents Embetet i Rikets Kammat-Rätt, samt nådigt afsked från innehafde militaire beställningar, och pension af K. Amiral-Krigsmans-Cassan.

Således under hela sin lefnad lika verksam, nitisk, insigtsfull och utan anspråk på stora fördelar, gjorde Presidenten Grefve Lagerbjelke sig högst förtjent af det Allmänna, som förlorade honom d. 8 Oct. 1812, sedan han upnått en ålder af 67 år och 5 månader.

Gift 1775 med Fröken Ulr. Gust. Ehrenhoff, dotter af Presid. och Ridd. C.G. Ehrenhoff, skänktes dem genom detta Äktenskap 7 Barn, af hvilka 5 nu öfverlefvat deras Fader.


*) Till befordrande af Sjökrigs-Vetenskaperne, stiftade han sjelf sedan 1771 det så kallade Örlogs-Manna-Sällskapet.


Kongl. Vetenskaps Academiens Handlingar XXXIII, Stockholm, 1812. pp 293-297.

Transcribed by Lars Bruzelius.


The Maritime History Virtual Archives | Biography | Search.

Copyright © 2006 Lars Bruzelius.