Kongl. Maj:ts
Befallningshafwandes
öfwer
Blekinge Län
Kungörelse,
innefattande
Hamn-Ordning för Sölvesborgs Stad.


Carlshamn. Tryckt hos J.M. Stenbeck, 1843.


§. 1. Hamnmästaren, som, på förslag af Hamn-Directionen, af Magistraten antages och förses med deß förordnande att tills widare tjensten bestrida, njuter i och för denna sin tjenstebefattning det beskydd, som bestämmes i Kongl. Förklaringen den 23 Mars 1807.

§. 2. Hwar och en sjöledes ankommande skeppare bör, sedan han på Tullkammaren gifwit sin ankomst tillkänna, genast anmäla sig hos Hamnmästaren, som det åligger att anwisa fartyg: a) det ställe de å redden wid ankomsten böra intaga, b) hwarest de wid bryggan i och för loßning eller lastning må lägga till, och c) der de sedermera å redden skola utlägga.

§. 3. Mom. 1. Alla de, som skepp eller fartyg föra, förbjudes att utkasta mer eller mindre af sin ballast eller annat, som förorsakar uppgrundning i och utanföre inloppen till farleden i hamnen eller på redden, utan bör sådant föras och läggas på de ställen nära wid hamnen eller sjön, som af Hamnmästaren dertill utses; den häremot bryter ware fallen till ett wite af 33 R:dr 16 sk.

Mom. 2. När loßning af ballast, stenkol, tegel eller annat, hwaraf spillning kan äga rum förekommer, hwarom anmälan göres hos Hamnmästaren, som anwisar hwar en sådan loßning får ske, bör en presenning eller trädränna af tillräcklig storlek emellan fartyget och land eller pråm fästas, så att något af det som loßas icke faller i sjön, wid enahanda bot som i näst föregående moment är stadgadt.

§. 4. Mom. 1. All ankommande ballast tillfaller staden och anwändes efter Hamnmästarens förordnande med undantag: a) När någon i staden bosatt dertill styrker sig wara ägare samt af äganderätten will sig begagna, och b) När den befinnes i fartyg som inlupit för att reparera och derföre efter Hamnmästarens anwisning densamma upplägger, för att wid afseglingen återtaga.

Mom. 2. Den som utan Hamnmästarens tillstånd tillgriper upplagd ballast ware förfallen till 10 R:der wite och deßutom skyldig återställa hwad han olofligen tillgripit eller ock ägaren derföre förnöja.

Mom. 3. Skeppare som är i behof af ballast, skall, med undantag af de som föra stadens fartyg, derom anmäla sig hos Hamnmästaren som på reqvirentens bekostnad sådan anskaffar genom båtkarlar eller wagnmän emot betalning efter taxa.

§. 5. Mom. 1. Eho, som från staden utför samt uti hamn och wikar wid skeppsbron eller andra bryggor utkastar skräde, orenlighet eller gödsel, litet eller mycket, erlägge derföre nu faststäldt wite af Tio R:dr.

Mom. 2. Begås slik förbrytelse från fartyg, ware densamma på enahanda sätt ansedd.

§. 6. Sker någon skada af försummelse eller wårdslöshet wid in- eller utsegling å pråm eller brobyggande, utgifwer den felande från 5 till 20 R:dr wite efter omständigheterne och ersätte derjemte all uppkommande skada.

§. 7. Mom. 1. Fartyg, som loßa eller lasta wid stadens bryggor, skola hafwa sina ankare lagde inom relingen, underrårne toppade och jagerbomen inhalad, samt wara försedde med frihult af tåg så länge de qwarligga på de af Hamnmästaren anwista ställen.

Mom. 2. Utan särskilt tillstånd af Hamnmästaren, må fartyg icke ligga wid brygga längre tid än som fordras för loßning eller lastning, hwilket efter deras drägtighet bestämmes, dock högst till Sex löpande arbetsdagar.

Mom. 3. Begagnar någon den honom enligt föregående Moment anwisade plats längre tid än Hamnmästaren honom föreskrifwit, erlägge 2 R:dr witesbot för hwarje öfwerskjutande dag.

§. 8. Mom. 1. Å Fartyg, som till stadens inre hamn kommit eller till bro lagt, får, så länge det der förblifwer, någon eldning icke werkställas och tändt ljus eller lampa endast uti lyckta begagnas till Cajutans upplysning; den häremot bryter ware förfallen till 10 R:dr wite och ersätte all uppkommande skada.

Mom. 2. Tobaksrökning om bord, under det Fartyg ligger wid bron, ware förbuden wid 2 R:dr witesbot.

§. 9. Mom. 1. Under det Fartyg ligger wid bro eller brygga, får detsamma ej skrapas, tjäras eller utwändigt målas, utan skall sådant wid 6 R:dr 32 sk. wite ske på Hamnmästarens anwisning i hamnen, der det ej är hinderligt för andra fartyg.

Mom. 2. Wid bot af 2 R:dr och skadeersättning efter lag, må ingen på annat ställe än den i närheten af skeppsbron belägne holme, koka beck, tjära, olja eller annat dylikt.

Mom. 3. Ingen får på Skeppsbron hugga wed eller timmer wid 3 R:dr 16 sk. wite.

Mom. 4. Wid 10 R:dr wite är det hwar och en förbudet, att, wid loßning eller lastning af waror med hästar eller wagnar begifwa sig på den befintliga trädbron; Och må ingen wid enahanda answar samt särskild skadeersättning fastgöra fartyg eller lastbåtar wid de trädräcken som finnas å yttra sidan af stenbron.

§. 10. Mom. 1. Inga waror af hwad namn och beskaffenhet de wara må få längre än ett dygn blifwa qwarliggande på skeppsbron utan Hamnmästarens tillåtelse. Skepparen må ej lägga sin last så att den blifwer i wägen för en annan som på samma gång är under loßning eller lastning. Tomfat och sådane waror som fordra större utrymme, böra från broen genast bortföras på rymlig plan, som Hamnmästaren anwisar, så att de ej blifwa i wägen för de trafiquerande. Från förstnämnde waror undantages dock allt det gods, som skall undergå röjning, om hwars borttransporterande Tullkammaren förordnar.

Mom. 2. Upplag af wed, bräder och timmer på bron får wid 5 R:dr wite icke äga rum.

Mom. 3. Skulle någon af Stadens Innewånare behöfwa plats för uppsköljning af färggods, läder eller andra skinnwaror samt twätt m.m., anmäle sådant hos Hamnmästaren, som dertill anwisar för tillfället ledigt ställe.

Mom. 4. De som under winter- eller wårtiden wilja begagna plats på land för båtar, anmäle sig för erhållandet af sådan plats jemwäl hos Hamnmästaren.

§. 11. Mom. 1. Skeppare som will begagna hamn öfwer wintren för sitt fartyg, bör anmäla sig hos Hamnmästaren, för att få plats anwisad och hwarwid iakttages, att icke mer än lämpligt antal fartyg fastgöres wid samma duc d'albe. Ej må någon tillåtas att fartyg wid skeppsbron öfwer wintren förtöja.

Mom. 2. Wid förtöjningar för twå eller flere ankar bör iakttagas, det ankarne äro försedde med så pålitige bojrep att desamma, i händelse tågen springa, kunna återlyftas och icke qwarlemnas till reddens osäkerhet för andra fartyg som deraf kunna få skamfilade ankartåg.

Mom. 3. Hwarje fartyg, som ligger på redden för ankar, äger rätt att hafwa ända fast i närmaste duc d'albe, men skepparen bör alltid hafwa folk om bord, som noga iakttaga tågens loßande wid andra fartygs in- och utsegling.

Förbrytelse emot denna §. ware belagd med 6 R:dr 32 sk. wite, samt skyldighet att ersätta skadan.

§. 12. Åwerkan å stadens broar, hammarband, stenquaier och duc d'alber m.m., belägges med Sex R:dr 32 sk. witesbot, utom skadeersättning.

§. 13. När fartyg till staden från utrikes ort ankommer, skall Hamnmästaren genast gå om bord, och innan någon af besättningen tillåtes gemenskap med land, i hela besättningens närwaro efterfråga, huruwida på fartyget finnes någon med venerisk sjukdom eller farsot behäftad person. Finnes någon smittad, åligger det Hamnmästaren, att genast förbjuda all communication med land wid 25 R:dr wite samt anmäla förhållandet hos Borgmästaren, den der tillkommer att widtaga de ytterligare åtgärder, hwartill anledning är för handen.

§. 14. Öfwer alla inkommande och afgående fartyg skall Hamnmästaren föra Journal, utwisande ankomst och afgångsdagen, fartygens och skepparens namn, fartygens lästetal m.m.; samt beträffande utländska fartyg, hwilken Nation de tillhöra. Denna Journal, som bör wara ren och tydlig och för Borgmästaren tillgänglig, inlemnar Hamnmästaren efter hwarje års slut till Hamn-Directionen, att der granskas och förwaras.

§. 15. Hamn-Directionen, som består af en Ordförande samt fyra Ledamöter, deraf 2:ne Handlande och 2:ne Handtwerksborgare, wäljes wid allmän Rådstuga af stadens röstägande Innewånare och har sig uppdraget hufwudsakliga tillsynen och wården af stadens broar, duc d'alber och öfrige till hamnen hörande byggnader samt deras widmakthållande, likasom granskningen af Hamnmästarens Journal och Hamncaßans räkenskaper.

§. 16. Wid behof af muddring samt då reparation af bro eller duc d'albe tarfwas, gör Hamnmästaren derom skriftlig anmälan hos Hamn-Directionen.

§. 17. I alla de fall, der wite i denna kungörelse äro utsatte, ware wite fördubbladt då förbrytelse förnyas af den som tillförene för enahanda förbrytelse dömd blifwit.

§. 18. Alla förbrytelser som i denna kungörelse omförmäles, böra af Magistraten genast upptagas och afgöras, samt derifrån såsom andra polismål fullföljas.

§. 19. Det är Hamn-Directionens åliggande att förse Hamnmästaren med tillräckligt antal tryckte Exemplar af denna kungörelse, samt Hamnmästaren att deraf, emot den afgift, Directionen bestämmer, tillhandahålla ankommande skeppare och båtförare hwardera ett exemplar, på det deßa ej må förebära okunnighet om deß innehåll.

§. 20. Som den speciela tillsynen öfwer stadens hamnar och broar utöfwas af behörigen antagen Hamnmästare, hwilken i sin tjenstebefattning lyder under Magistraten, åligger nämnde tjensteman att rätta sig företeende oordningar samt å ort och ställe som wederbör, angifwa hwad denna kungörelse såsom förbrytelse anser, hwarförutan ej mindre Police-Betjeningen än äfwen Stadsfiskalen anbefallas att öfwer efterlefnaden af denna kungörelse, i hwad på dem ankommer, hålla noga tillsyn samt angifwa och på föreskrifwet sätt beifra förbrytelser deremot.

§. 21. Alla de witen denna kungörese bestämmer äro Konungens ensak, deraf angifwaren erhåller hälften.

Denna kungörelse kommer att lända til ofelbar efterrättelse intilldeß omständigheterne föranleda, att ändring deruti widtaga. Carlskrona Lands-Canzli den 8 April 1843.

O. NAUKHOFF.

G. Trägårdh.


Kongl. Maj:ts Befallningshafwandes öfwer Blekinge Län Kungörelse, innefattande Hamn-Ordning för Sölvesborgs Stad.
Carlshamn. Tryckt hos J.M. Stenbeck, 1843. 18,5 cm, [8] pp.


Transcribed by Lars Bruzelius.


Sjöhistoriska Samfundet | The Maritime History Virtual Archives | Harbours | Search.

Copyright © 2009 Lars Bruzelius.