[a] Then Gudomeliga Architecten har så undranswärd tilredt wåra Lungor, at theras inra hölors brynens widd, är så stor at the kunna rymma innom then samma många resor mera luft än hela kroppens rymd: Ty then lärde Engländaren Doctor Hales har igenom klara Rön pröfwat; at en Menniskas lungors inra brynen utgiöra 41635. quadrat Tum, eller 289. quadrat Fot, hwilken Area är jemlik, til 19. resor Menniskans Krops yttra bryne, som annars räknas wara jemlik til 15. quadrat Fot. Se Vol. 1 af bemälte Doctors Statical Essays andra edition pag. 242.

Doctor Jurin har igenom Försök funnit; at hwar gång man andas, supes in i Lungorne 40. Engelska Cubiska Tum luft, thet jag jemwäl försökt, och funnit at mina Lungor draga in så när 50. Swenska Cubiska Tum hwar andedrägt. Men om man wil allenast räkna 45. Tum, och som thet skier 20. gånger om minuten, så blir thet 900. och 46000 Cubiska Tum om Timen eller 16. Tunnor, 28. kannor Swenskt mål. Jemför Kongl. Swenska Wetenskaps Academiens Handlingar Vol. 1. pag. 387.

[b] Doctor James Keill i thes förträffeliga bok kallad: An Account of Animal Secretion, the quantity of blood in the human Body & muscular Motion, pröfwar thet wädrets kraft at drifwa blodet igenom lungorne, är jemlik till 400. Skålpund eller 1. Skeppund, och när Qwicksilfret står lågt i Wäder-glasen 40. Skålpund mindre, hwaraf man kan sluta, thet inte wara undersamt, at the som hafwa fel på lungorne, äga så stor känning af förändring i Luft-Kretsens tyngd, emedan blodet ej tilbörligen kan circulera, utan samlas i Lungorne, huru skal tå then Luften i rummet af et Skepp, ej allena upfyld med skadelige fuktige dunster, och flera brister på thes naturliga lynne, kunna förmå drifwa in uti stora ådran Aorta 4000. unts blod om Timen? Så mycke som nu therpå felar måste blodet i thes rätta Krets-gång hindras.

[c] Emedan blodet uti then stora ådran Aorta löper med en hastighet, then ther jemlik til 52. Fot på Minuten, och igenom gnidningen emot sidorne af the mindre blodkärilen, men mäst i Lungorne, igenom thes hastiga Krets-gång ernår en ansenlig wärma; så at blodets naturliga wärma är ej långt ifrån en coagulerande grad; til hwilken ock ännu en större grad then stiga skulle, om icke blodets wärma igenom then kalla och friska Luften, som så ofta i Lungorne insupes, ständigt swalkas; så at theraf allena en ansenlig Lungornes nytta nogsamt inhämtas kan. Then lärde Doctor Boerhave har igenom Försök å daga lagt, huru ganska skadeligit thet är Menniskans hälsa, at andas uti mycke warm Luft, samt bewist; at som blodet undfår uti Lungan sin största grad af wärma, förmedelst thes stora hastighet och gnidning emot Lungans käril, så blir blodet och therstädes aldramäst igenom then friska Luften swalkad. Hwarom förtienar läsas Doctor Boerhaves Elementa Chymiæ, Tom. I. pag. 275. til 278 och Tom. II. pag. 378.

[d] Äfwen som Elden brinner bäst när then får sin föda, at torr och ren Luft, så mår ock Menniskan aldrig bättre än tå hon andas ren Luft. Hwarom kan läsas med mera min Konst at lefwa under watn, then andra uplagan trykt år 1741.

[e] Ingen lärer wara, som ju har sig thet igenom förfarenheten bekant, at tå han warit stadd uti et igenslutit rum, hwarest många pesoner warit inne; thet han blifwit ängslig, swettats och intet mådt wäl, hwilket ingen ting annat warit orsaken til, än at then igenom så många Lungor qwalmblandade Luften, inte förmådt utpösa tilbörligen Lungan, tå blodet måste stockas i then samma och thes rätta Krets-gång hindra: wistandet uti sådane rum, skulle ännu wara olideligare, om icke kläderne dämpade och liksom silade the dunster, som komma ständigt utur wåra kroppar, the ther således mindre orena Luften och giöra then samma otienlig för Andedrägten, än om folket woro nakna. Se Kongl. Swenska Wetenskaps Academiens Handlingar Vol. I. pag. 381. & Seq.

Jag har flere gångor rönt, tå jag uti et Luft Tryck-wärk inneslutit lefwande diur, och uti thes käril intrykt 3. resor mera wäder än thet samma naturligen innehölt, så hafwa icke thesmindre theße diur måst omsider dö i thenna täta Luften, änskönt thet gådt längre ut på tiden, än uti et Luft-tomt rum; nu kan man intet säga at the dödt i brist på wäder, utan man bör tilskrifwa theras död, the skadeliga Swafwelaktiga dunster och Imor som kommit utur theras egna kroppar. loc. cit. p. 382.

[f] Doctor Stephen Hales, har försökt at andas ingen annan Luft än then som kommit utur thes Lungor och warit 522. Cubiska Tum Luft in alles, thenna Luften har han ej längre, och med ganska stor plåga och swårighet, kunna andas in och utur Lungorne 2½. Minut, tå han sedermera befunnit; at af the 522. Tum Luft, 18. Cubiska Tum förlorad all sin utwidgande kraft, eller 1/29. del af all Luften som på then korta tiden gådt in och utur Lungorne, warit förtärd; och at then öfriga luften, emedan then blifwit qwalmblandad, til widare Andedrägt warit aldeles otienlig: Wise af thetta hans försök; at öfwer 5. kannor Luft, som dragits in och utur Lungorne på 2½. Minut, blifwit otienlig til widare Andedrägt: huru kan thet tå wara undersamt at Luften i rummen på Skieppen, blir inficierad, anstucken och förorsakar siukdomar? Hwarest ej allena andedrägten, utan Utdunstningarne af så monga Mennisko kroppar med mera förderfwar Luften. Se pag. 324. af Appendix til II. Vol. af Stephen Haless Statical Essays trykt i London 1733.

[g] Här om kan läsas hwad jag bewist, hände i Dykare Klockan utan Cantiner, i min Konst at lefwa under watn, trykt 1741.

[h] När Amiralen Hosier tillika med 40. Öfwer-Officerare, dödde sotdöd, på första Tägten til America på hans Escader; så kan man lätteligen döma huru många af the gemena tå satt lifwet til.

[i] Doctor Hales Ord uti Vol. II. af hans Statical Essays lyda således härom: "I have been informed by a Person long experienced in maritime affairs, that when the Air between Decks has grown offensive, by the Vapours arising from the Bodies of many Persons, that it has been found of some Benefit towards purifying that Air, to wash the Beams of the Decks with Vinegar, and to sprinkle it about; So that the Sprinkling between Decks might a little refresh the Air; yet where the Stench is great it can be of but little benefit, and only for a short time; nothing but a thorough ventilating Air can than be an effectual cure. Förswenskad lyder således: "Jag har blifwit underrättader, af en Man som ägt långlig Förfarenhet i Sjö-saker, at tå Luften emellan Däcken, blifwit olidelig igenom the qwalmuga dunster af så monga Personers Kroppar, så har man funnit till Luftens renande thet något gagna at twätta Däcken med Winättika, och at stänka Ättikan omkring; så at thenna stänkning med Winättika emellan bielkarne under Däcken, kan litet förfriska Luften likwäl när Stanken är mycken, kan thet litet gagna, och thet allenast för kort tid, ingen ting annat än en aldeles förnyad Luft kan wara et tilräckeligit bot.

[k] Thenna qwalmuga och osunda Luften, förorsakas ej allena igenom Andedräkten af många Personer, utan jemwäl af Proviantens Utdunstningar, antingen han är god eller förskämd, samt watnet i Pump Soten, hwilket altsammans om warma Sommaren, måste nöwändigt förorsaka en ganska osund Luft i Skeppen.

[l] När jag säger at Wäderwäxlings-Machinen fordrar op 36 172. Cubiska fot Luft om Timen, tå är thes storlek allenast calculerad för Örlogs Skepp af 60 Canoner och therunder.

[m] Jacob Bernoulli har uträknat tyngden af hela Luft-kretzen omkring Jorden, och funnit, at then wäl kan skattas til en 66,000,000,000,000.000, eller 66 Tusende Millioner Centener, Se thes Methodum ratiocinandi seu usum Logicæ Tom. II. jemför Kongl. Wetenskaps Academiens Handlingar Vol. I pag. 451.

[n] Otaliga försök intyga at the minsta Luftens partikel äger en förmågo, at emotstå förmedelst sin utwidgande kraft, hela Luft-kretzens Tyngd, som then minsta del theraf ihop packar; Förthenskul är thet omöjeligit, at Luften emellan Däcken på Skeppen, kan drifwas bort utur thet rum then intager, af then yttra Luften; Ty som then inre, är warmare än then som befinner sig öfwer Luckorne och utom Styckportarne, så äger then förra ock en större utwidgande kraft, at emotstå thes inträngande, thet strider ock emot alla rörelsens Lagar, och är lika orimligt at påstå, som om någon wille säga, at then ena Stenen som ligger jemte en annan på en plan, af sig sielf, och utan någon undfången utwärtes kraft, skulle drifwa then andra utur sit rum och läggia sig i ställe. Se andra Tomen af mina trykta Föreläsningar pag. 20 och Noten [s].

[o] Emedan Luften är äfwen så wäl en flytande materia som watnet af 800 resor lättare Art, så kan förmedelst wäderwäxlings Machin, then ther består af twänne stora Luft-Pumpar, then osunda Luften, sammaledes utur Skeppet pumpas, som watnet igenom theß Pump.

[p] Skulle wäl något Läke-medel i Werlden finnas, som kunde bota, hwad Sextio Cubiska for osund Luft kan skada, som går på en tima in i en Persons Lungor? Hwem wet icke huru hastigt Menniskorna dö, när Pesten grasserar, och fria Luften är anstucken, som ständigt måste dragas in i Lungan? Hwem wet icke huru mångfaldiga anstickande Siukdommar förorsakas, af den fria Luftens beskaffenhet somliga tider? hwad kan man tå med skäl hafwa at förwänta af en sådan qwalmblandad luft som i Skepps rummen finnes?

[q] Häraf kan lätteligen slutas; huru angelägen thenna Machinens bruk och nyttiande är på Siuk-Skeppen, som följa Flottan och Galère Escaderne, och om Sommaren i Hospitaler och Siuk-Baracker wid Arméen, när intet i the senare, Luften kan förnyas och förfriskas igenom Spis-Elden, monga som i bemälte rum dö, änskönt the hafwa Läkare och theras läkebot, skulle igenom Wäderwäxlings Machinens wärkan behålla lifwet; hwilket en märkwärdig händelse förleden Sommars kan witna: Tå min Broder Capitaine Lieutenanten wid Kongl. Ammiralitetet Daniel Triewald, skulle med en Kreyare föra 200 Man Wargiernings Båtsmän till Flottan, fick han på en enda natt 40 Man siuka, tå han låg wid fiäderholmarne, the ther alla utan Läkare och utan Medicamenter återwunno hälsan, så snart the blefwo flyttade utur Kreyaren, hwarest the lågo under däck, på en öpen Ålands Skuta, ther the finge andas fria Luften.

[r] Uti Hospitalet och Siukas Baracker, får Wäderwäxlings Machinen sit rum på Winden, ifrån then samma går tå et trä rör nåra Tum neder igenom taket af hwart Siukrum, och kan således utdraga, all then osunda luften och Stanken, som the siuka mera skadar, än alla Medicamenter kunna bota, och har therjemte then tilfälliga nyttan; At the som kommit sig något före, kunna taga sig en tienlig motion, tå the arbeta Machinen, allenast the ej therwid förglömma at hålla alla Windsgluggarna öpna medan Machinen arbetas. På Örlogs Skeppen så wäl som Siuk-Skeppen, ställes thenna Machinen på öfwersta Däcket twärt öfwer stor eller någon annan lucka, tå rören som går neder emellan Däcken utdrager then osunda luften, hwilkens rum the friska samma ögneblick opfyller.

[s] Hwem wet icke huru snart bielkar i ohwälfda Källare, plägar rutna af then fuktiga luften, hwilket jemwäl måste ske mera i Skeppen, hwarest watnet i Pump Soten, både af wärma och köld utdunstar, så at jag sedt bielkarna under Däcken så fuktiga, at watnet drupit neder af them på mina kläder.

---

År 1742. then 3. April, har Kongl. Swenska Wetenskaps Academien med nöje låtit sig föreläsa thetta wackra arbete och önskar se thet snart utkomma af trycket.

DANIEL TILAS.

Nu warande Præses.