Tryckt
uthi
STOCKHOLM/
Hoos HENRICH Keyser/ Kongl. May:tz och Ups. Acad. Booktryckare
M. DC. XCIII.
MEd det iag migh föresätter in för Eders Hög-Grefl. Excell:tz detta Wärcket i underdånighet frambära/ infaller en serdeles discurs som wed paß 12 Åhr sedan/ Eders Hög-Grefl. Excell:tz öfwer sitt egit Bord märckeligen utföra månde/ i det/ när några då Närwarandes talte om åthskilliga lärda Män/ som i Werlden hafwa warit/ och i synnerheet om dhe senaste förträffelige Philosophis, Eders Hög-Grefl. Excell:tz sig då med deße Orden uthlät/ at twenne besynnerliga Ting wore/ hwarigenom en Menniskia kunde sig förwärffwa ett odödligt Nampn och Låford/ Nembl. det ena med ett rart ock skarpsinnigt Förstånd/ samt härlige och nyttige Bökkers skrifwande/ hwar igenom Werlden uthi alla goda Konster och Wetenskaper kunde blifwa uplyst; Det andra med manlige och tapre bedriffter/ och stora Sakers uthförande til det gemena bästas opkomst/ Wällgång och Stadfästelse. Så emedan bägge deße Gåfwor här flyta aff en Ende-Kiälla/ om är den Ewiga Liusens och Krafftenes Gud/ hwilken der igenom sitt Nampn stort giör uthi alla Land/ ty plägar och gemenligen hoos sådane stora wäldige Heroër finnas/ icke allenast ett högt uplyst och skarpsinnigt Förstånd för dem sielfwa/ uthan och föllier der hoos en serdeles ynnest och æstimation emoot dem/ hoos hwilka de finna Wijsdoms och Förståndz-Gåfwan wara ett fullkomligit ock wittert Förråd: och kan man intet/ uthan största obillighet/ härjemte förtijga/ huruledes Eders Höggrefl. Excell:tz sielff jemte sina så många märckeliga bedriffter/ dem iagh alt för ringa är at beskrifwa/ emedan de sig sielfwa nogsamt uthi detta/ så wäl/ som fierran Konungarijken uthbredt och beprißliga giordt/ jembwäl och altijd låtit påskijna en serdeles Gunst emoot Studier och Bokeliga Konster/ så at Eders Excell:tz de samma icke allenast sielff/ så wijda des höga Stånd och och [sic] Embetes Syslor kunnat tillåta/ med all Flijt och Alffwar idkadt/ uthan och dragit en serdeles Zele och Rijt/ huru de samma aff andra måtte blifwa fortsatte/ och derjempte på det högsta befordrat de Personer/ som wed dem uthi någon måtto sig bruka låtit; Til Proof der aff hafwer Eders Hög-Grefl. Excell:tz warit den första/ som bestält och inrättat under Hans Kongl. May:tz Ammiralitet en Navigations- sampt Artollerie Schola, och der til Procurerat och uthwärckat nödige Medel och Inkomster; Jembwäl och hafwer Eders Excell:tz serdeles låtit sig wahra angelägit om alla Sweriges Rijkes Siö-Custers affpeylande/ eller accurate Siö-Corts förfärdigande/ hwilka för detta aldrig warit påtänckt eller begynt/ föruthan hwad Rättheet och Warsamheet Eders Hög-Grefl. Excell:tz brukar emot förra Tijder wed Skepzbyggerijet/ sampt andra wichtige Sakers/ som här förbijgås/ inrättande och förbättrande/ hwilket alt nogsampt betyga/ hwad för stoor Zele och åhåga/ Eders Hög-Grefl. Excell:tz drager om Hans Kongl. May:tz och Rijkes Wällfärd/ som serdeles Ammiralitetetz Wälstånd. Således hafwa jämwäl i fordom Tijder och gambla berömligaste Heroër sigh bewijstat; Alexander Magnus älskade Studier så högt/ at han Homeri Skriffter icke allenast wakandes flijtigt läste/ uthan och såfwandes hade dem altijdh jempte sin Wärja under Hufwudet/ Julius Cæsar, som war en så oförlijklig Stridz-Herre/ hade sin största Lust aff Studier och Wetenskaper/ så at han uti sitt Läger läste/ skref/ studerade/ ja mitt uti sielfwa Slachtningen och drabbande med Fienden kunde förnöya sig med Astronomiske speculationer, derföre och uthi hans Triumphs Celebrerande/ sedan han hade öfwerwunnit Pompeium, bleff han affmålat/ ståendes öfwer Jordennes Kretz/ hållandes i högra Handen ett Swärd/ och uthi den wänstra en Book/ med den Öfwerskrifft; Ex utroque Cæsar, skattandes han det för intet mindre Ähra at wara/ som han i Sanning war/ en högwijs och makelös uplyst Philosophus och Orator, än det han war en så Tapper och Segersam Krigz-Hielte. Men så torde och wäl finnas sådanna til/ som hafwa en annan Mening härom/ och hålla de för orimligit för en Soldat/ at wara studerat, och i Bookliga Konster wäl öfwat/ menandes honom intet anstå något annat än kunna wäl sina exercitier, och hafwa ett Tappert och oförskräckt Mod emoot Fienden/ men bruka Pennan och blädra i Böcker/ hålla dhe för wara sig helt oanständigt; så må man bekänna/ at det fuller för en Soldat mindre Heder är/ at wahra uthi sin egentliga Profession oförfahren och oskickelig/ än om han intet kunde läsa i Book/ och at han uthan studier ändå wäl kan uthföra sitt Embete/ der på man hafwer många wackra Prof och Exempel, icke des mindre så är det nogsampt aff dhe förnembsta och förståndigaste Krigzmän gillat och erkändt/ at det en braff och Tapper Soldat intet minder anstår att wara lärd/ än elliest wähl skickat och Civilicerat, och att det fast mehra bör lända honom til Heder och Beröm/ när han kan låta see jempte sin Tappre Conduite, jembwähl en Snällhet uti sin Esprit. Således hafwer vice Ammiralen, Wälborne Herr WERNER von ROSENFELDT uti deße fredlige Tijdher intet kunnat wara fåfäng/ uthan diverterat sigh medh några nyttige Tractaters ihopsättiande/ som Eders Hög-Grefl. Excell:tz för detta mestedelen wähl sedt/ och tillijka medh det Högl. Kongl. Ammiralitetz Collegium approberat, såsom i synnerheet den han författat öfwer Navigationen, och för godt och nyttigt befunnit/ at den i Trycket uthgå låta. Och som förbemelte Herr Vice Ammiral migh/ såsom den utaff Hans Kongl. May:tt och Eders Hög-Grefl. Excell:tz/ samt det Kongl. Ammiralitetz Collegio pålagt är/ att hafwa medh Ammiralitetz Navigations Scholan Opsicht/ bemelte Tractaat öfwerdragit/ och Hans Kongl. May:tt i Nåder hafwer förundt til des i Trycket opläggiande nödige Medel/ ty hafwer iagh intet kunnat aflåta den samma til Ungdommens Nytta och underwijsning genom Trycket framställa. Hwarföre såsom Eders Hög-Grefl. Excell:tz förnemsta Uphofwet är til hela dhet Wärcket medh Navigations-Contoiret och Scholan, och i synnerheet mig owärdig/ så mycken Hög Gunst och Bewågenheet bewijst/ som iagh intet kan uthi Lijfz-Tijden afftiena/ uthan allenast ödmiukeligen betrachta och berömma; Hafwer dhenna Navigations-Book på Swenska beskrifwen Eders Hög-Grefl. Excell:tz iagh här medh ödmiukeligen dedicerat och tilskrifwit/ medh ödmiukaste begiäran och tilförsicht/ det Eders Hög-Grefl. Excell:tz Hög-Gunstigst tächtes hafwa Henne/ jempte migh uthi Eders Hög-Grefl. Excell:tz Höga Gunst och bewågenheet städze recommenderat; Såsom iagh framgent in til min Död är/ och oföranderligen lefwer.
Eders Hög-Grefl. Excell:tz
Hörsamste
och
Ödmiukaste Tienare
P. GJEDDA
Autoris Breff till Styrmans Capiteinen och Directeuren PETTER Gjedda/ warder här i stället för Förtalet infattat/ effter som der uti nästan samma Mening innehålles.
Edel och Manhafftig Hr. Capitein.
SÅsom Herr Capiteinen uthi sitt senaste aff den 20 Novemb. änteligen der på yrckia månde/ at den aff mig affattade Navigations Tractaten måtte extraderat/ oc ju förr/ ju heller til Trycket befordrat blifwa/ serdeles som det Högl. Kongl. Ammiralitetz Collegium för nödigt funnit/ den samma til den Nya Ammiralitetz Navigations Scholans Nytta/ och Ungdomens underwißning att aftryckia låta; Hafwandes och Hans Kongl. May:t til den ändan nödiga förlags Medell Allernådigst tilordnat; Altså hafwer sådan åfwanbemelte Tractat Jagh här med Herr Capiteinen öfwerdraga welat/ hwilken Han och i mitt Huus i CarlsCrona hafwer att affordra/ och Honom til den usum, som den reda destinerat är/ anwända; Förmodandes det H:r Capit. lärer draga den behörige försorg/ det han någorlunda må wäl blifwa oplagd/ och/ så myckit möyeligit/ för Tryckfeel och andra fauter acktat och emenderat. Allenast ett infaller/ som och bör ihågkommas/ at wijdh slijke Böckers opläggiande plägar wara wanligit att præsigera något Företaal/ så wäl om Orsaken/ hwarföre man sådant skrifwit/ såsom och/ om sielfwa Materiens Innehåld/ etc. så att en Läsare må deruthaff i en snarheet kunna fatta en kort Ideè aff heela Wärcket; Men iagh har dåck sådant hållit för onödigt/ emedan han för inga andra Läsare giord är/ än de som uti Navigations Wetenskapen äro Incipienter eller Lärlingar/ och willia här af taga någon grund och Underrättelse. Och ansedt månge Omdöm[m]en kunde gjöras/ hwarföre Jag så slätt förbij gått alla Trigonometrisk practique, sampt månge andre mere Curieuse än nyttige observationer, hwar aff både Hållenske och andre Navigations Böcker opfylte äro/ så kunna dåck alle som rätteligen förstå Styrmans Praxin, både på länge och korte Farwattn nogsampt see/ att här uthi innehålles alle dhe Reglor och Underwijsningar/ som någonsin til Syrmans-Konsten och stora Siö-Farthen nödige äro/ och aff hwardt och ett Medell-Måttigt nimmert Subjecto begrijpelige wara kunna; Hwar med iag och icke fördenskull förkastar dhe andras/ uthan håller dem för nyttige på sitt sätt/ ändoch iag tilstår migh hafwa nog Tijd och Arbete uti dem i min Ungdom tilbracht/ jembwäl ock uppå långa SiöResor fördt dem til praxin, men befunnit dem föga/ eller sällan til paß komma. Hwarföre emedan minste Dehlen aff dem som göra profession aff Styre-Männ/ sådane Curieusiteter fatta/ eller behöfwa kunna/ har iag med flijt lembnat slijkt uthe/ och allenast blifwit wed det realeste och nyttigaste/ som til sielfwa praxin tiena kan; Sedan och emedan wår Ungdom/ som ärnar begifwa sigh under Ammiralitetz Staten, intet så lätt/ och så snart här hemma kunna lära främmande Språk/ hwarpå Navigations Wetenskapen härtils warit uthgifwen/ och dhe fördenskull resa uth helt olärde/ williandes med ett fatta både Språket och Sciencen uthom Landz/ der dhe dock/ som Förfarenheten uthwijsar/ största Dehlen komma tilbakas lijke kloke/ som de reste uth/ hwar til månge orsaker gifwes uthom Landz; Serdeles för dem/ som intet deß fastare/ och aff Naturen bättre inclinerade/ eller föruth här hemma instruerade äro; Ty händer sig och gemenligen den inconveniencen/ at den uthresande Ungdomen/ kommande uth til Hålland/ och blifwandes i Land/ gifwa sigh til en Mästare at lära Navigationen/ men under det samma/ taga sigh tillfälle til skörachtighet/ och annat enormt Lefwerne/ hwar aff dhe icke allenast kunna mista sin hälsa/ uthan och fördiupa sigh i gäld och skuld/ att dhe omsijder til Ostindien/ såsom försålde/ bortförde blifwa; der nu/ när dhe Theorien, här hemma lärdt/ dhe då kommande uthom Landz/ genast få gifwa sigh på Farthen/ Konsten wijdare at practicera: Ty hafwer iag så myckit mehra nödigt erachtat/ att offerera detta til förbemelte Eder Navigations Schola/ och til den ändan betient migh aff wårt eget Tungomåhl; Kunnandes dhe sedan/ när dhe komma til fara/ altijd lära Språken til/ och det så mycket lättare/ när de först hafwa sielfwa Wetenskapen någorlunda bekant; Härmed Gudi troligen anbefallandes/ förblifwet
Datum Stockholm den
4. Decem. 1692.
H. Capiteinens
Tienstwilligt
WERNER von Rosenfeldt.
EHo sitt Lif och Godz förtror ett swiktand Bräde/
Som snart til Himmelen/ til Afgrunden snart förs/
Rätt såsom Eols Bälg/ och Nereus Swalg rörs/
Bör ha ett större Bröst/ änn den/ som går wijd Träde;
Hälst skal han rätt Ost Wäst kunn segla/ och fritt qwäda
Om Jasons gylne Skinn/ om hwad i Colchos giörs/
Om Härkuls Pelare/ och at man nånsin törs
Charybdin gå förbij han icke Scyllam häder;
At han står wist och fast på hwart han Skieppet styr/
Att hwarken Ebb och Flod/ ehur det stormar/ yr/
Kan föran utur Ledn/ fast for han kring om Wärden/
Thet han dock paßat just/ lik som han det förr teldt
Har i sitt Paße-Cort; slikt alt Hr. ROSENFELDT
På Swänska wiser klart den lust har til Siö-Färden.
NIC. GRISE
QUæ cupis æquoreas pernix remeare per undas,
Curvâque indomitum puppe secare fretum;
Nec modo Codani duo brachia findere cymbâ
Æquoris, arque tuos, Balthice ponte, sinus;
Immensas sed & Oceani tentare procellas,
Cæruleamque tuâ findere nave Tethyn;
Huc ades, ô studiosa cohors, ô Suecia pubes,
Nec patriæ nec Regi inficianda tuo.
O audax, laudata tamen, Neptunia proles,
Vel, si forte placet, Nerea sume patrem,
Huc ades, heic Helice medio regit æquore pinum,
Dirigit & naves heic Cynosura tuas.
Heic bis sena vides curvati lucida signa
Zodiaci; Tropicum cernis utrumque simul.
Heic duo, qui gemino ducuntut ab axe Coluri:
Circulus & duplex inde Polaris erit.
Heic Æquator, & heic qui visum sinit Horizon,
Ipseque, qui mediam monstrat adesse diem.
Quinque dein Zonas, Antoecos & Perioecos,
Atque Paralellos, Antipodasque vides.
Climata mox eernis, nostris numerata ter octo,
Proxima, cum CHARTIS, nautica Pyxis erit:
Elevat inde polum liber hic, docet ordine stellas,
Quas sæpe ante oculos nauta peritus habet.
Hinc benè describit fluxum pontique refluxum,
Inque mari effectum, splendida Luna, tuum.
Omnia ne referam, loca mox metitur: in illo
Omne geographici muneris extat opus.
Quid tibi cum variis, Neptunie Belga, libellis?
Quod Britones, Dani, quod quoque Gallus habet,
Hoc castigatâ docet, en, breviate, volumen:
Est breve, sed brevitas ingeniosa placet.
Mich. Zetrin.
Werner von Rosenfeldt: Navigationen, eller styrmans-konsten, til ungdomens nytta med Kongl. Ammiralitetet Författat aff Vice Ammiralen/
Wällborne Herr Werner von Rosenfeldt/
Och aff det Höglåfl. Kongl. Ammiralitetz Collegio approberat, ...
Henrich Keyser, Stockholm, 1693. 8vo, fp, (12), 106 s, (2) sidor rättelser. 10 delvis vikta planscher. Plansch 9 är dubbelsidig tabell.
Det färdiga manuskriptet med titeln Praxis navigatoria Svecia eller Denn swenska styrmans öfning förelåg redan 1685, men blev liggande hos Kongl. Maj:t under sju år med begäran om tryckning. Bechstadius antyder att Lots-direktören vid Ammiralitetet, Petter Gedda, hade bidragit till utarbetandet av detta verk, något som bekräftas av dennes förord till det samma, samt att han förordat att det skulle tryckas och användas vid navigationsskolan. Gedda och von Rosenfeldt hade tidigare samarbetat vid utarbetandet av "General Hydrographisk Chart-Book öfwer Ostersiön, och Katte-Gatt" vilken kom att trycktes på von Rosenfeldts bekostnad i Amsterdam 1694-1695
CAP. I. | |
---|---|
Om några Wetenskaper/ som föruth til Styrmans-Konstens lärande nödwändigt erfordras. | 1 |
CAP. II. | |
Om Compassen, och des Mißwijsning/ och förgodande. | 9 |
CAP. III. | |
Om PASSCORT. | 15 |
CAP. IV. | |
Om PASSCORTENS Bruk. | 20 |
CAP. V. | |
Om Högdmätningen. | 32 |
CAP. VI. | |
Om at finna ock uthräkna sin Polus-Högd sedan man har tagit Högd aff Sohl och Stierna. | 39 |
CAP. VII. | |
Innehåller några Momenter som böra observeras och i acht tagas med Högd-Mätningen. | 48 |
CAP. VIII. | |
Om några Angelägenheter som och nyttige äre för en Styrman at weta. | 53 |
CAP. IX. | |
Om Tijdräkning/ eller Ebb och Flod. | 59 |
CAP. X. | |
Huu man skal weta at gißa sin Tijd/ eller hwad Klåckan är. | 76 |
CAP. XI. | |
Om Strömkastning. | 85 |
Tabeller. | 89 |
Solens Declinations-Tafla uppå Skått-Åhret Nembligen för Anno 1684/ 1688/ 1692/ 1696. | 89 |
Solens Declinations-Tafla uppå första Åhret efter Skått-Åhret/ Nembl. för Anno 1685/ 1689/ 1693/ 1697. | 90 |
Solens Declinations-Tafla uppå andra Åhret efter Skått-Åhret/ Nembl. för Anno 1686/ 1690/ 1694/ 1698. | 91 |
Solens Declinations-Tafla uppå tredie Åhret efter Skått-Åhret/ Nembl. för Anno 1687/ 1691/ 1695/ 1699. | 92 |
Tafla uthaff Solens Ascentio Recta, eller Solens Tijd effter åhr-Puncten/ uppå Åhr 1685. | 93 |
Föruthan den lilla Taflan fom dinne uppå pag. 45 bijfogas deñe såsom fullkomligare/ om är de förnemsta Stiernornas Declination/ sampt deras Affstånd ifrån Polen/ stält uppå Anno 1685. | 94 |
Tafla uppå hwad Tijdh uthi dhe förnembste Orther eller Hambner i Wäster- och Nordsiön/ effter Månans Ålder och Æquinoctial Compass-Streck/ är högdt Wattn | 96 |
Tafla om åthskillnan emellan Solens och Månens Tijd/ Åhr 1693. | 99 |
Tafla om åthskillnan emellan Solens och Månens Tijd/ Åhr 1694. | 100 |
Tafla om åthskillnan emellan Solens och Månens Tijd/ Åhr 1695. | 101 |
Tafla om åthskillnan emellan Solens och Månens Tijd/ Åhr 1696. | 102 |
Tafla om åthskillnan emellan Solens och Månens Tijd/ Åhr 1697. | 103 |
Tafla om åthskillnan emellan Solens och Månens Tijd/ Åhr 1698. | 104 |
Tafla om åthskillnan emillan Solens och Månens Tijd/ Åhr 1699. | 105 |
Tafla om åthskillnan emellan Solens och Månens Tijd/ Åhr 1700. | 106 |
Een Tafla att wetta hwad Klåckan är/ när man peylar Sohlen på något Compas-Streek. På 50 Graders Parallel> eller Polus-Högd. | Plansch 1 |
Een Tafla att wetta hwad Klåckan är/ när man peylar Sohlen på något Compas-Streek. På 53 Graders Parallel> eller Polus-Högd. | Plansch 2 |
Hydrographisk Wäxande gradcharta af ÖSTERSIÖN och KATTIGAT i lijten form sammandragen af W. v. Rosenfelt & P. Gedda Aª 1692. |
Transcribed by Lars Bruzelius.
The Maritime History Virtual Archives | Medicine | Search.
Copyright © 2007 Lars Bruzelius.