1522
"Jngen batzman skal fara aff klädommen wtan j haffnenne, Män hwilken thet gör, tha skal han för hwarya reso kastas j wathnith mädh eth rep, och ather draghas op j skipith". [Peder Månsson: Sjökonsulatet (SFSS 43), Ch. 63.]
1535
"Thenn ther och fåfengeliga forsmeder gudz helga nampn szwär vm hans dödh eller pino, kastas j sziön vnder kölän szå offta hann thet gör." [Gustav Vasas sjöartiklar 1535. GIR 1535, p 132]
1536
§ 19 "ingen krigsmand eller landsknægt må komme på kobryggen, når skibet er under sejl uden vor admiral, høvedsmand eller skipper befaler det. Bliver en grebet heri skal manden straffes under kølen nærmeste retsdag". [Dipl. Norw. XVI No. 609, 1536.]
1555
"... Har åter någon gjort sig saker till oväsen eller öfvervåld, binder man ett rep om hans lif och nedsönker honom i vattnet på ena sidan af skeppet, för att, sedan man dragit honom under kölen, hala honom upp på den andra sidan. Därpå lägger man honom, om så är behöfligt för att aflägsna det vatten han insupit i djupet, på rygg eller framstupa, på det att han ej må omkomma genom kväfning. [Olaus Magnus: Historia de gentibus septentrionalibus written around 1530 and published in Rome 1555. Tionde Boken, Sextonde Kapitlet. Om bestraffning af upproriska sjömän.]
1555
According to the Christian III's Articles for the Danish Navy anyone who came to the cowbridge or poop; struck or ... the cook, quarter-master, or "kældersvenner"; enters the "kabyss" should be punished with keelhauling.
1559
En resa under kölen finge enligt 1559 års sjörätt också den göra, som ombord avlossade skott utan hövitsmannens tillstånd.
c1560-1569
Die Strafe wird in Holland zuerst erwähnt in einer Schiffsordnung. One who throws food overboard shall be "onder den kiele deurstricken" or uses a naked light shall be "drie mael onder den kiele deurgetoghen worden". [Parma: Ordonnancie ende Artykelbrief]
1561
According to Frederik II's sø a hired mate (sailing master) who proved to be useless should be keelhauled three times.
1570
1570 års sjöartiklar:

"Den som släpper eld i skeppet, kabyssen, krutet eller annorstädes, och skada uppkommer, miste livet utan alla nåder; den som utan amiralens, hövitsmannens eller skepparens tillstånd begagnar ljus eller eld i skeppet, drages under kölen". [1570 års sjöartiklar]

"Den, som fördobblar sin värja, straffas till livet. Dobbel är alltid och allestädes förbjudet och synnerligen när Guds ord höres eller man eäjest har något synnerligt att beställa, vid straff under kölen": [1570 års sjöartiklar]

Ingen fick ropa eller föra oljud i skeppet, "så att de, som skola regera seglen och skytten, hindras från att höra, vad dem befalles; den sådant oljud för, straffes under kölen", stadgar 1570 års sjöartiklar samt vidare, att den som orenade skeppet eller på något sätt hindrade seglens manövring skulle kastas i vattnet och dragas under kölen.

1595
"niemandt sall vermoghen int ruym, scheepsbottelerye oft cruytcamer te gaen ..., dan met consent van den schipper oft sturluyden, op pene van gekielt te worden." [de Jonge: Opk. (1595). Vol. I, p 209.]
1613
"... deß hohen Bootsmans Geselle aber und der Koch seynd wieder auff des Schiff Mittelburg geführt und daselbst dreymal unter dem Schiff durchgezogen, nachmals auff alle Schiff herumbgeführet und von allem Schiffsvolck vor dem Mastbaum übel geprügelt worden, der Oberbalbier mit den zweyen unterbalbieren und dem eynen Schiffsgesellen seynd dreymal unter dem Schiff durchgezogen und hernach mit einem Messer durch die Hand an den Mastbaum geschlagen worden, da er sich denn selbst hat müssen durchreissen." [Schellenberg: Eylffter Schiffart ander Theil, 1613. pp 33-34]
1626
The Dutch term "keel-hawl" is used in John Smith's "An Accidence, or the Path-way to Experience".
1627
The term "kielhalen" is used in the Netherlands.
1631-1634
Ur Holmrättens dombok 1631-1634: Amiralitetsrätten:
1634
French sjöartiklar.
1636
"wie sonder 's avondts aen boort te keeren, den gheheelen nacht aen Landt blijft, sal metter daet gekielt werden." [groot placaatboek, vervattende de Placaten, Ordonnantien ende Edicten can de Staten Generael der Vereenighde Nederlanden, ... C. Cau, S. van Leeuwen & J. van der Linden, 's Gravenhage & Amsterdam, 1658-1796. 9 vols. Vol. 2 (1636), p 190.]
1644
1664 års sjöartiklar:
1662
"Wer einen Officier schlägt, oder den Schiff Capitain, der muß sonder Gnad dreymahl unten durch das Schiff, und so mann ihn nit wohl tieff sincken lässet, daß er mit dem Kopf nit an die Kill oder Grund des Schiffs anstösset, so muß er sich todt stossen; sonderlich ist der Provoß privilegiret, und wer sich an dem vergreiffet, ist es am Land, so har er die Hand verlohren; Ists in der See, so hängt mann ihm etlich Gewicht-Stein an die Füsse, und bindet Ihm einem Schwammen mit Oel gefüllet auf einem Arm, damit er dock etwas Luft haben kann, und weil mann weis, wie viel Schuh tief das Schiff im Wasser gehet, lässet man Ihn auf einer Seiten in die Sincken, und auf der andern Seiten hohlet mann Ihn wider herfür, und solches zum drittenmahl." [Saar: Ostind. Kriegs-Dienst, 1662. p 6]
1704
Wenn aber das Verbrechen groß, und bey nahe das Leben verwürckt ist, so werden die Verbrecher gekielhaelt, das ist, unter dem Schiffe weggezogen, welches nechst der Todes-Straffe die härteste ist, und geschiehet auff folgende Weise: Den Verbrecher macht man ein Seil um den Leib, sein Gesicht und die Ohren aber verbindet man ihme mit einem Schwamm, der in Oehl geträncket, damit ihme kein Wasser in Mund, Nasen und Ohren lauffe, darauff wird ihme an den in der Mitte seines Leibes befestigten starken Gürtel oder Seil, Gewicht angehenget, ein ander strack Seil unter das Schiff durchgezogen, daran er mit dem Gürtel fest gemacht, auf der einem Seite des Schiffs hinaus in See gestürtzt, unter dem Schiff weg- und auf der andern Seite wieder in dasselbe gezogen wird; daß man ihn aber Gewicht anhänget, geschiehet deßhalber, damit er desto ehe sincken, und an der Kiehl oder Schärffe des Schiffes im Durchziehen nicht anstossen möge, denn er anderts den Kopff leicht verliehren könte. [J.W. Vogel: Ost-Indianische Reise-Beschreibung, 1704. Vorbericht, p 11]
1744
"Wanneer iemant ... zig verstouten mogte ..., al was het ook de waarde van een stuyver, iemand af te nemen ..., de zelve zal voor de eerste maal driemaal gekielt en met twee hondert slagen voor de mast gelaarst ... werden." [Nederlaandsch-Indisch Plakaatboek, 1602-1811. J.A. van der Chijs, Batavia & s' Gravenhage, 1885-1900. 17 Vols. Vol. 5 (1744), p 129.]
1745
The Regulations and Instructions Relating to His Majesty's Service at Sea of 1745 it was regulated that no captain should be able to sentence/inflict more severe punishments than 12 lashes.
1755
Keelhauling was official abolished in Sweden after having been out of practise since c1690.
1797
An article in Blackwood's Magazine 1821 may be interpreted as the punishment was abolished in Britain in 1797 after having been out of practise for long.
1797
According to Lescallier keelhauling is no longer used in France.
1827
The punishment was abolished in Denmark.
1848
The punishment was abolished in France.
1853
The punishment was abolished in The Netherlands [Kluge has 1855] after having been practised up to c1830.
Keelhauling was considered second to death penalty [Denmark 1758 and The Netherlands 1624].

Två av de mera hårda straffen, "att dragas under kölen" och "att springa rå", finns upptagna i 1685 års sjöartiklar [Karl XI], men de synas icke ha tillämpats någon längre tid. Enligt ett kungl. brev av den 16 december 1688 utbyttes sålunda råspringningen mot gatlopp, och den andra av dessa båda bestraffningsformer har säkerligen kommit ur bruk inom örlogsflottan vid ungefär samma tidpunkt.

Runt delinkventens midja fastgjordes ena ändan av vid vardera storrånocken genom stjärtblock löpande gölingar, en av dem manad under fartygsbotten. Delinkventen belastades med en tyngd, vanligen en handspak av järn eller dyligt. Han upphissades i den göling, som gick direkt till en av storrånockarna. Därefter firades samma göling, och den under fartygsbotten manade halades, så att den bestraffade efter dragning under kölen kom upp vid fartygets andra sida. Han hissades därefter upp under rånocken, Vid passagen av kölen inträffade ofta att delinkventen fick lemmar krossade eller nacken bruten. Straffet var sålunda att betrakta i det närmaste som dödsstraff.

Bestraffningen att springa rå torde ha tillämpats inom vår örlogsflotta till fram emot sanare delen, möjligen slutet av 1700-talet och tillgick enligt följande. Delinkventen fastbands med sitsen till en träspak, som i hanfot var fästad vid ena ändan av en göing, löpande genom stjärtblock vid den ena storrånocken. Hans armar, sträckta uppåt, surrades vid gölingen. Vid has ena lår fästes en tyngd och vid det andra en smäcker inhalningslina. Mannen hissades nu upp under storrånocken, varvid en på gölingen anbragt kloss förhindrade att hans fingrar kom i beknip i gölingsblocket. Så losskastades gölingen, mannen försvann under vattenytan och inhalades därefter med hjälp av den smäckra linan.

Keelhauling is not mentioned in Peder Månsson's primary source Il Consolato del mare which is believed to have been written by Cà da Mosto [143-1488].

Ducking from the yard arm seems to be a more common practise than keelhauling in Britain and Falconer says that it is a French practise and takes his description from Aubin (1702). According to The Narrative of William Spavens , which were published in 1796 but written already in c1760, keelhauling was not practised in the Royal Navy.

Referring to Volksleven VII (1900) and Reue des traditions populaires XVI (1901), Henningsen mentions that Flemish fishermen offered to be voluntary keelhauled in the honour of the Lord, Holy Virgin or a Saint as a votive gift after having been saved from shipwreck or other dangers at sea.

Transcribed by Lars Bruzelius

Sjöhistoriska Samfundet | The Maritime History Virtual Archives top-page.

Copyright © 1997 Lars Bruzelius.