IV. Stycket.

[pp 42-44] Utdrag af Anmärkningar, gjorde öfver Örlogs Skeppens tackling i England, inlämnade år 1778, af Öfverste Lieutenanten och Riddaren Nordenskjöld.

Alt stående godset är 9 strängt at förhindra sträckning, hvilket ifrån 7 tums tjocklek och däröfver af ärfarenheten funnits starkare och varagtigare, emedan uti et tjockt tråsslagit tougvirke, garnens olika vridning ifrån Centrum, och i samma mån olika utsträckning, förminskar hålligheten.

Sjuttio fyra och sextio fyra Canoneskjepp hafva 10 a 9 par vant til undre masterne; stängerne stärkte med 5 stäng och 3:ne Bram-Barduner på hvar sida; Bogsprötet med 3:ne Vattn- och 4 Bogstag; Dessutom långa master, med en skål på hvardera sidan upifrån aftagande til 4:de vulningen, kårta stänger, och så breda märsar at Bardunerne gå endast fritt: mycket breda röst, fästade til sidan öfver och under med knäet, hvilket alt ger mycken styrka åt tacklingen til at föra segel när nödvändigheten så fordrar.

På det Seglen må hanteras med största lätthet, äro Metall-busningar och Jern-naglar uti brass och fallblåcken, samt äfven til alla fasta skifvor på däck; Blockhusen äro stora, och blåcken i allmänhet väl gjorde. Reftaljorne äro talje-löpare, samt för store brassar, tåppläntor, Boglinor och halsar, taljor tilreds, utsträckte, at kunna öka kraften; Dessutom til alla betydande toug, ståppare, at gjöra deras halning och belägning beqvämlig; samt fall och brassar märkte när Seglen äro hissade, eller Råerne satte Bidivind, til hjelp för gemenskapens omdömme, och at förhindra onödig halning. Alt detta, jämte väl afpassade belägnings och derigenom rymligare halnings ställen, samt redig inskjärning, lättar arbetet och mäst under action, hvarföre ock alt löpande tougvirke är ganska väl fördelt, emellan Hytta, Skants, Kjöl och Back, samt förtjente at beskrifvas; men ock här blefve för vidlöftigt.

Många inrättningar befodra också skyndsamheten i Maneuvern, Såsom: En Rå under Undre-Lääseglet, hvarigenom det kan nyttjas större, och Back-spiran undvikes i Sjön som eljest är i vägen. De hafva äfven små Betingar vid hvarje mast, emellan hvars knektar äro blåckhus som vrida sig efter halnings direction. På Bröstbalkarne af Back och Skants, äro rullar at borttaga gnidningen för löpande tougen som äfven hales i kjölen, samt därstädes öglebultar, at ihaka blåck, hvarigenom desse ändar kunna skjäras, då man vil nyttja mycket folk. Lää-segel-spirorne äro så inrättade at de kunna halas ut ifrån Däck. Bogarne gå öfver Esselhufvudet för om främsta tvärsalningen at lätta Under-råernes brasning. Tougvirkets lösa slående, och fina garn, gjör äfven halningen lätt genom dess smidighet, mindre gnidning, samt undvikande af kinkar och brytning; men Skeppen måste också derigenom hastigare förses med nytt löpande gods.

Engelska skeppen hafva ganska väl tilskurne Segel, af tät och god duk, samt litet ingilade, på det de må stå platta. Tredje Refvet är så långt ner, at Bramstängerne kunna vara strukne i oväder; Äfven är för styrka en söm i midden af hvar Segelsöm, samt Segelgarnet vaxat, i stället för tjerning som ordsakar förståckning. De föra Bramläsegel och Skufblindan Bidivind.

Genom alla dessa ordsaker sammanlagde, samt genom noga undvikande af onödig tyngd i vädret, synes tydligen, at et Engelskt skepp kan, hvad så ofta ärfordras, länge föra, och med möjeligaste lätthet handtera sina Segel; en märkelig förmån, i synnerhet under action, då många gjöromål skola ske, och mycken kraft användas på en gång. Härtil kommer ännu at Flottans Matroser, tagne ifrån Coupvardie Skeppen, tilbringat sin hela lefnad på Sjön, äro gode Sjömän, genom händighet öka sin styrka, se sjelfve, hasta til verkställigheten, blifva väl betalte, samt stå under den strängaste disciplin. Med sådan tackling och sådant folk, kunna de svåraste Maneuvrer värkställas.

Tvänne omständigheter gjöra likväl, at et välseglande skepp, som gjör mästarens namn rycktbart, hvarken kan hinna eller undvika sin fiende. Det ena förhindret är gräs, som snart fäster sig vid skeppens båtten, och det andra, vattnlinjens förändring. Det första förhindret har blifvit hjelpt igenom koppar-förhydning; Äfven igenom nyttjande af en rengjörnings machin, fästade på toma ankare. Åter för at kunna se vattnliniens förändrande och rätta det, har blifvit nytjat smala rör för och ackter, som under vattnlinien, gå upp ifrån skeppets sida och utvisa Skeppets djupgående. Dessa rör tjena äfven at medelst Läderslangor för vattn öfver alt i Skeppet.


Örlogs-mannasällskapets Handlingar.

Första häftet, utgifvit under öfversten af Kongl. Amiralitetet samt Riddaren Välborne Herr Simon Ruuths Præ.sidio. Stockholm,

Tryckt hos Johan A. Carlbohm, 1787.

12mo, (2), 68 s, 3 vikta tabeller.


Transcribed by Lars Bruzelius

Sjöhistoriska Samfundet | The Maritime History Virtual Archives.

Copyright © 1996 Lars Bruzelius.