EXERCICE
EN GENERAL,
De toutes les Manœvres, qui se
font a la Mer; en toutes les occasions qui se peuvent præsenter; fait par
Lieutnant, General des Armëes Navales du Roy ā bord de l'Eveillé en presence de tous les Officers.
En Havre de Grace. Che Jaques Hubault Imprimeur du Roy & de la ville l'an 1693.
GENERAL
EXERCITIER
Till Siös/
Med alla de brukelige Handgrep af Skepps Arbete som uthi alla Occasioner kunna förfalla/ upsatte och författade af
Mr. CHEVALIER De TOURVILLE,
Lieutnant General af den Franska Siöö Militien, om Bord på Skieppet Eveille uthi samptelige Officerarnes närwaro.
Tryckt uti Havre de grace hoos Jaques Hubault
Konungens och Stadsens Booktryckare/ 1693.


Stockholm/ Tryckt af OLAO ENÆO, 1698.

PREFACE

DEtta Arbetet lärer intet stort För-Tahl behöfwas och särdeles för dhem som förstå Handtwärket och elliest opassionerat dömma wela/ hälst däd sig och sielf recommenderar så wäl för des Nyttigheet som i anseende af Autoren som dåd författat/ warandes elliest ett Compendieust Wärk som har Fundament af god Siömanskap/ och tiänar til öfning ibland Siöfolk/ och i synnerhet för dhe Unga och Nyböriande/ men intet för dhem som tyckia sig at förstååt bättre eller intet behöfwat.

Man har däd på båda Språken welat opläggia/ därföre/ på däd rätta Autorens heder och existimation ey måtte betaas; Sedan och/ är däd giort för deras skuld/ som wela giörg profession til Siöß/ och för experiencen skuld komma at fahra på Frantzöske Flåttar och Skiepp/ at dhe då här af så mycket fogligare och lättare kunna lähra och fatta både Siötermerna och sielfwa Handgrepen hoos dem brukelig/ skulle och hända sig at någon af Fransöske Nationer komma i Tiänst på wår Swänska Flåtta/ så har han och samma gagn der af.

Imedlertijd må däd heeta een Exercitie Book för the Unga som och kan til paß komma för dhe gambla/ och skal Translatorens omaak då som bäst blij löhnt/ när dätta så wähl och Favorabel blijr uptagit och uthtydt/ som han däd af een god intention har giort och ach[e]verat.

NOTA.

ORsaken hwarföre Autoren brukar annat maneer wed Ankar-fällande och Skieps-förtöyande uti Levanten eller Medelhafwet än som uthi Ponenten eller Oceanen är dätta/ at uthi Medelhafwet intet Ebb och Flood går/ som skier i Oceanen eller Wäster Siön; alt derföre och annorlunda med Ankrande och förtöyande förfahras måste/ som uti den. XIII. XIV. XV. XVII. och XX. §. anwijst blifwer. Och emedan såsom uthi Öster Siön och Bält ey häller någon Ebb och Flood är/ så arbetes och practiceres uthi opbeml. Måhl/ lijka så här i Öster-Siön/ som om Medel-Hafwet eller Stratet förmält är.


Premierement.

§. I.

Pour faire vent arriere en appareillant d'un beau temps, il faut dresser la barre du gouvernail, & gouverner en virant sur le Cable, afin que le Navire ne se traverse point, d'un bord ni d'autre.

Silence Matelots!

PIlotes dresse la Barre du Gouvernail.

2. Passe le tourne vire au Cabestan.

3. Passe les barres au Cabestan.

4. Saisissez le tourne vire au Cable en avant des Bittes.

5. Virez deux tours de Cabestan pour roidir le tournevire.

6. Alte au Cabestan.

7. Debossez le Cable en arriere des Bittes.

8. Abossez le Cable en avant des Bittes.

9. Debittez le Cable.

10. Saisessez le Cable & le tournevire avec des gracetes.

11. Virez le Cabestan.

12. Alte le Cabestan.

13. Larguez la fourure du Cable.

14. Virez le Cabestan.

Först.

§. I.

Att göra sig klar til Segels med en god Wind och wackert Wäder/ måste man göra klar Roorpinnan/ til at styra/ medan Ankaret windas/ på det Skeppet icke må gijra från eller till.

Matroser gier Liud!

STyrman gör klar Roorpinnan.

2. Lägger Cabellarium om Spelet.

3. Boomar i Spelet.

4. Seysa Cabellarium fast med Tåget fram om Betingen.

5. Winda ett slag eller tu i Spelet Cablarium styf.

6. Ståå i Spelet.

7. Seysa af Tåget achter om Betingen.

8. Seyß på Tåget fram om Betingen.

9. Kasta Tåget af Betingen.

10. Seysa Cablarium wed Tåget med Seysinger.

11. Winda i Spelet.

12. Stå i Spelet.

13. Tag Klädningen af Tåget.

14. Winda i Spelet.


L'on Vire Toujours pendant que l'onfait les Manœuvres suivantes.

15. Larguez ā babord les bras, & un peu les carguepoints de la Mizane & du petit hunier.

16. Larguez ā Stribord les Boulines, les Bras & un peu des carguepoints de la Mizaine & du petit hûnier.

17. Brassez ā Stribord la Mizaine & le petit hunier, amarez le bras de stribord.

Medan man håller på at wända/ hanteras med Tagel och Tyg som föllier:

15. Löös Brassen om Bagbord/ och fijra något på Gijtågen af Fåckan samt Förmerß-Seglet.

16. Lös-Boglijnor/ och Brassar om styrbord/ och fijra något på Gijgtågen af Fåckan och Förmerß-seglet.

17. Brass an Fåckan och Förmerß-Seglet om Styrbord/ och belägger Styrbords Halsarna.


Matelots des Vergues, Haut.

18. Demarez les garcetes des voiles des bouts de vergue.

19. Largues les, en meme temps, & jette les en avant des voiles.

20. Larguez les carguefond & les cargue boulines du petit hunier.

21. Larguez les rabans du point du petit hunier.

22. Jettez le petit hunier hors la hune.

23. Halez les boulines du petit hunier pour mettre hors la hune.

24. Larguez les points & les boulines du petit hunier.

Matroserna som lyda til Råån/ oppe.

18. Giör löst Råbanden på Seglen/ begynnandes ifrån Rånåckan.

19. Löös dem med det samma och kast dem fram om Seglet.

20. Löös Buuk- och Nockgårdingar på Förmerß Seglet.

21. Löös Beslaglijnan för Merß-skothornen.

22. Kast Förmerß-seglet uhr Merßen.

23. Hal på Förmerß Boglijnor at få Merß-seglet uhr Merßen.

24. Lös Förmerß Skotlijnor och Bog-lijnor.


Matelots des Vergues du petit hunier & de l'Artimon, Bas.

25. Alongez les ecoutes du petit hunier.

26. Bordez le petit hunier.

27. Amarez les ecoutes du petit hunier.

28. Alongez la drisse du petit hunier.

29. Larguez les bras du petit hunier.

30. Hissez le petit hunier.

31. Pesez sur les balancines du petit hunier.

32. Amarez la drisse du petit hunier.

33. Halez la bouline de revers du petit [hu]nier.

34. Amarez les bras & les boulines du petit hunier.

35. Mettez le linguer au Cabestan.

36. Hors du Cabestan.

37. Alonges le garan du Capon.

38. Acrochez le capon ā l'arganeau de l'Ancre.

39. Passez la bosse dan l'arganeau.

40. Caponez l'Ancre ā joindre au boissoir. & halez la bosse de l'ancre en meme temps.

41. Filez le Cable.

42. Amarez le capon ā la bosse.

43. Prenez l'herse.

44. Frappez-le sur la pate de l'ancre.

45. Accrochez-y le (capon) palan.

46. Hissez la pate de l'ancre.

47. Amarez le palanc.

48. Passez la ferrebosse sur la pate de l'ancre.

49. Saisissez la bosse sur la pate de l'ancre.

50. Saisissez l'ancre contre le bord.

51. Prenez l'orin & halez bouee dans le bord.

Matroser bestälte med Förmerß-Seglet och Mesanen/ nedre.

25. Långa fram Förmerß sköten.

26. Hollan Förmerß sköten.

27. Belägg Förmerß skiöten.

28. Långa uth Löparen af Förmerß fallet.

29. Löös Förmerß Brassana.

30. Hissa opp Förmerß seglet.

31. Holl neer (Holl deur) Förmerß seglet.

32. Belägg Förmärß Fallet.

33. Holl på Förmerß Boglinan i Lää eller om Bagbord.

34. Belägg Förmerß Braß så och Boog-Lijnor.

35. Sätt pall i spelet.

36. Op uhr spelet.

37. Lång uth Portyr Lijnan af Ankaret.

38. Haak inn Boohaken uthi Ankar ringen.

39. Stick Fånglinan genom Ringen.

40. Fånga Ankaret med Cranen.

41. Stick tåug.

42. Belägg Fånglijnan.

43. Tag Penterhaaken.

44. Gör fast om flyyt.

45. Haak i Förtaklet.

46. Hissa opp Flyyt.

47. Belägg Takel-Löparen.

48. Tag Rystlinan kring Ankarflyyt.

49. Surra ann/ Ryst an.

50. Belägg och surr wäl Ankaret bordwart.

51. Holl in Boyan och Boyrepet.



Parlez-vous sur toutes les Manœuvres, pour faire servir les voiles vent arriere.

Görer klaar all Tamp och Tyg at sättia Segel til for de Wind.


Silence Matelots!

52. Larguez la bouline de revers du petit hunier.

53. Larguez les bras de Mizaine & du petit hunier ā stribord, & brassez-les ā babord jusques ā ce que les voiles portent.

54. Largues les garcettes de fonds de Mizaine.

55. Laissez tomber les fonds de la Mizaine.

56. Affale les fonds & les cargues boulines.

57. Largues les pointes de la Mizaine.

Skeps-Folck Behöör!

52. Löös Läboglijnan af Förmerß seglet.

53. Loß Focke och Förmerß Brassarne om Styrbord och brassa fult om Bagbord.

54. Gör löös Bukseysingen på Fockan.

55. Låt falla Fockan.

56. Skaka löös Buuk och Nockgårdingar.

57. Löös Knoptageln eller Fockegijgtougen.


Matelots de la Vergue de Mizaine, Bas.
Matelots de la vergue de Mizaine bas.
Lorsque le Navire arrive facilement, on commande de qui suit.

58. Bordez les écoutes de Mizaine ā babord & stribord, ā faire toucher la ralingue au premier auban.

59. Amarez les écoutes.

60. Dressez les vergues.

61. Larguez les cargue fonds, & les cargue-bolin du grand hunier.

62. Largues les rabans de point du grand hunier.

63. Jettez le grand hunier hors la hune.

64. Alongez les écoutes du grand hunier.

65. Larguez les points & les boulines du grand hunier.

66. Bordez le grand hunier.

67. Alongez la drisse du grand hunier

68. Alongez la drisse du grand hunier.

69. Hissez le grand hunier.Amarer les escoûtes

70. Pesez sur le balancines du grand hunier.

71. Amarez la drisse du grand hunier.

Matroser/ som ordinerade til Fockeråån/ om Lääg eller på Decket.
Båßmän til Fåcke-Råån nedre.
Medan Skeppet dräger lätt af/ commenderas såsom föllier.

58. Hollan Fockeskiöten om Baag- och Styr-Bord/ dicht in til Wantet.

59. Belägg Skiöten.

60. Toppa rätt Råån.

61. Löös Stoormerß Buuk- och Nåckgårdingar.

62. Löös up Beslaglijnor på Stoormerß Skott­hör­nen.

63. Kast uth Stormers seglet.

64. Långa fram Stormers skiöten.

65. Löös stoormers skoot-lijnor och Bog-lijnor.

66. Holl före stoor Merßskiöten.

67. Lång fram stoormerß Fallet.

68. Belägg stoormerß skiöten.

69. Hiß opp stoor Merßseglet.

79. Hall igenom stoormerß Topläntor.

71. Belägg stoormerß Fallet.


Matelots de la grande vergue, haut.

72. Larguez les gracetes du fond de la grande voile.

73. Larguez les fonds & les carguebolines de grande voile.

74. Larguez les point de la grande voiles.

75. Affalez les carguebolines de la grande voile.

Matroser til stora Råån/ oppe.

72. Löös Buukseysingen på stoor-Seglet.

73. Löös Nock och Buukgårdingar på stoor-Seglet.

74. Löös stoor Knoptaglen eller Gijgtogn/ Låt falla.

75. Skaak effter Buuk- och Nockgårdingar aff stoor Seglet.


Matelots de la grande voile, bas.

76. Bordes les écoutes de la grande voile faite toucher la ralingue au premier aubans.

77. Amarez les écoutes.

78. Dressez les vergues.

79. Rouëz toutes les Manœuvres.

Matroser til Stoor Råån/ om Lääg.

76. Hollan Stoorskötn at Lijken kom[m]a dicht in til Wantet eller främsta Hufwudtågn.

77. Belägg skiöten.

78. Toppa Råån rätt i kryß.

79. Skiut op Taglen.


§. II.

Parez-vous sur toutes les Manœuvres pour moüiller vent arriere.

Silence Matelots.

ALonges les vargues des basses voiles.

2. Larguez les écoutes de la grande voile.

3. Carguez les pointes en meme temps.

4. Carguez les fonds & les cargueboulines.

5. Amarez toutes les cargues.

§. II.

Holl klar Tamp och Tyg at Ankra för en Wind.

Skepps-Folck gier Liud.

LÅnga uth Gijgtågen til Underseglen.

2. Löös Stoorsköten.

3. Gijg op stoor skothornen med ett.

4. Gijg op stoorseglet/ eller holl på Nock och Bukgårdingar.

5. Belägg alla Gijgtågen.


Matelots des Vergues, haut.

6. Separez-vous bien sur les vergues & sur les marche-pieds.

7. Prenez les garcetes des vergues, & passez les en arriere des voiles.

8. Serres les basses voiles.

Matroser til Råån/ oppe.

6. Fördeler Eder wäl på Råån och Råå-Hästar.

7. Kasta Rååseysingar achter om Seglen.

8. Beslåå Underseglen.


Matelots des Vergues de hunne, haut.

9. Alongez les cargues du petit hunier.

10. Larguez les écoutes du petit hunier.

11. Carguez les points, les fonds & les boulines du petit hunier.

12. Mettez la ralingue dans la hune.

13. Amenez le petit hunier.

14. Amarez les cargues.

15. Serrez le petit hunier.

16. Poussez la barre doucement ā venir au vent.

17. Brassez le grand hunier sur le mast.

Matroser til Merßråna/ oppe.

9. Lång uth Gijtaglen til Förmerß seglet.

10. Löös Förmerß sköten.

11. Gijg före Förmerß Seglet/ eller håll på Förmerß Gijtåg/ Buuk- och Nockgårdingar.

12. Hala Lijket in i Merßen.

13. Stryk Förmerß Seglet.

14. Belägg Gijgtåugen.

15. Beslåå Förmerß Seglet.

16. Föör Rohret sachta i Lää/ at Skeppet kommer bij.

17. Brassa stoor Merßseglet på Mast.


Matelots qui sont sur les Vergues de l'avant & sur le grande, Bas.

18. Largues les cargues d'artimon.

19. Bordez au vent l'écoute d'artimon.

20. Jettez la boüée ā la mer.

21. Larguez la serre-bosse de l'ancre.

22. Moüillez.

23. Filez la cable.

24. Abosse le cable en arriere des bittes.

25. Alongez les cargues du grand hunier.

26. Larguez les écoutes du grand hunier.

27. Carguez le grand hunier.

28. Mettez la ralingue dans la hune.

29. Amenez le grand hunier.

30. Amarez les cargues du grand hunier.

31. Serrez le grand hunier.

Matroser bestälte för Stoor- och För-Råån/ om Lääg.

18. Kast löös Besans Gijtåugen.

19. Holl för Mesans Skötet.

20. Kasta Boyan öfwer Bord.

21. Kast löös Fånglijnan på Ankaret.

22. Låt falla Ankaret.

23. Stick bott/ eller fijr på Tåuget.

24. Seysa Tåget achter om Betingen.

25. Lång uth Mersse Gijtåugen.

26. Kast af stoor Merßskiötn.

27. Gijg op stoor Merßseglet.

28. Tag Lijket eller Seglet in i Merßen.

29. Stryk stoor Merßseglet.

30. Belägg stoor Merß-Gijgtåugen.

31. Beslåå stoor Merßseglet.


Matelots de la Vergue du grand hunier, Bas.

32. Fourez le Cable en avant des bittes.

33. Desabossez le cable.

34. Filez le cable & mettez la fourure hors la coupe-gorge du Navire.

35. Abossez le cable.

36. Carguez l'artimon.

37. Amarez les cargues d'artimon.

Matroser af stoor Merß-Råån/ Nedre.

32. Kläd Tåuget fram för Betingen.

33. Löös Seyß Repen.

34. Fijr uth Tåuget at Klädningen kommer genom Klyset.

35. Seysa wäl Tåget.

36. Gijg op Mesanen.

37. Belägg Mesans-Gijtågen.


Matelots de la Vergue d'Artimon, Bas.

38. Serres l'artimon.

39. Dressez les vergues.

40. Roüez toutes les Manœuvres.

Matroser för Mesans Sprijt/ oppe.

38. Beslåå Mesanen.

39. Toppa Råna rätt i kryß.

40. Skiut op alla Löpar Tågen.


§. III.

Pares-vous sur toutes les Manœuvres pour appareiller De Bouline, & pour abatre ā stribord.

J'ay deja demontre comme on vire le Cable dans le bord, cette maniere ne se demontre pas autrement de bouline que vent arriere c'est pour-quoy je ne le repete point.

§. III.

Står klar med Tamp och Tagel/ at gå til Segels Bij de Wind/ och at falla öfwer Styrbord.

Man haar reda wijst/ huru man windar heem Ankaret/ och såsom der med hanteras lijka så bij- som för de Wind/ derföre warder det och nu intet repeterat.


Silence Matelots!

BRassez les bras de Mizaine & de petit hunier ā babord, & deux de l'arriere ā stribord.

2. Amarez les bras.

Gier Liud Skieps-Folck.

BRaß an Fockan och Förmerß Råån om Bagbord och stora Rååna om Styr-Bord.

2. Belägg Brassana.


Matelots des Vergues, haut.

3. Demarez les garcettes des voiles de toutes les vergues.

4. Largues-les en meme temps & jettez-les en avant des voiles.

Matroser för Rååna. oppe.

3. Löös op alla Rååseysingar/ på alla Rååna.

4. Giör dem löös och kasta dem fram om Seglen.


Matelots de l'Artimon & du bout de grandes Vergues, bas.

5. Largues des cargue fonds & les cargue boulines des huniers.

6. Larguez les rabans des points des hunier.

7. Jettez les huniers hors la hune.

8. Hales les boulines des huniers pour les mettre hors la hune.

9. Larguez les carguepoints des huniers.

10. Alongez les écoutes & les drisses des hunier.

Matroser för Mesanen och Stora Rååna/ om Lääg.

5. Löös Buuk- och Nåckgårdingar för Merß-Seglen.

6. Löös af Beslag-Lijnerna i Mesanen. ["mersen"]

7. Stoot uth Merßseglen.

8. Holl Merßseglen uhr Mersarna med Boglijnorna.

9. Kast löös Mersegijg-Tågen.

10. Långa fram Merßskiöt och Fallen.


Matelots des Vergues de hune, Bas.

11. Bordez les ecoutes des huniers.

12. Amarez les ecoutes des huniers.

13. Larguez les bras des huniers.

14. Hissez les huniers.

15. Pesez sur les balancines des huniers.

16. Amarez les drisses des huniers.

17. Amarez les bras des huniers.

Matroser för Merßrååna/ nedre.

11. Holl före Merßsegel-Skiöten.

12. Belägg Merßskiöten.

13. Löös Merß-Brassana.

14. Hiß op Merß-Seglen.

15. Holl igenom Merßtopläntor.

16. Belägg Merssefallen.

17. Belägg Merß-Brassana.


Pilote, Poslisez la barre du gouvernail.

18. Mettez le linguet au Cabestan.

19. Hors du Cabestan.

20. Halez les bras & la bouline du grand hunier.

21. Amarez les bras & la bouline du grand hunier.

22. Larguez les cargues de l'artimon.

23. Bordez l'ecoute de l'artimon.

24. Amarez l'ecoute de l'artimon.

25. Changez la barre du gouvernail.

26. Saisissez l'ancre contre le bord.

27. Larguez en avant les bras de stribord & brassez-les ā babord.

28. Change la barre du gouvernail.

29. Faites portes les voiles d'avant.

30. Amarez les bras des Vergues de l'avant.

31. Halez la bouline du petit hunier.

32. Amarez la bouline.

33. Larguez les gracettes des fonds des basses voiles.

34. Laissez tomber les fonds & les points des basses voiles.

35. Affalez les fonds & les cargueboulines de basses voiles.

Styrman klara Roor-Pinnan.

18. Sätt Pall i Spelet.

19. Op uhr Spelet.

20. Holl an stoor Merßbras och Booglijn.

21. Belägg stoor Merßbras och Booglijn.

22. Löös Mesans Gijgtågen.

23. Holl före Mesans skiöte i Lää.

24. Belägg Mesans skiöte.

25. Öfwer med Roret.

26. Sätt Ankaret på Bogen.

27. Löös Förbrassana om Styrbord och braß an om Bagbord.

28. Öfwer med Roret.

29. Fylla Förseglen.

30. Belägg Förbrassana.

31. Holl ann Magerman eller Förmerß boglijn.

32. Belägg den samma.

33. Löös Buukseysingarna af Under-Seglen.

34. Låt falla Underseglen.

35. Skaka Stoor- och Fåcke- Buuk och Nock-Gårdingar.


Matelots des grandes Vergues, Bas.

36. Larguez les balancines du vent des basses voiles.

37. Amarez les basses voiles.

38. Amarez les écoutes des basses voiles.

39. Bordez la grande ecoute ā faire toucher la ralingue au premier auban.

40. Amarez la grande ecoute.

41. Halez le bras & les boulines des voiles. d l'arriere.

42. Amarez les bras & les balancines.

43. Tenez les bras des voiles de l'avant, pour faire r'allier le Navire au vent.

44. Amarez les ecoutes de Mizaine.

45. Halez les bras & les boulines de l'avant.

46. Amarez les bras & les boulines.

47. Halez l'ecoüet sous le vent.

48. Roüez toutes les Manœuvres.

Matroser wed Under-Seglen/ nedre.

36. Löös Store- och Focke Toppläntor till Lofwart.

37. Sätt til Halsar.

38. Belägg Smijtorna eller Halsarna.

39. Holl an stoorskötet til Lää Wantet.

40. Belägg stoorskoot.

41. Skärpa braß och Booglijna.

52. Belägg Braß och Boglijnor.

43. Holl med Förbrassarna tills Skeppet lofwar bij.

44. Belägg Fockskotet.

45. Skärpa Förseglen bij de Wind.

46. Belägg Förbrassar och Boglijnor.

47. Holl in Smijtan i Lää.

48. Skiut op alt Löpar-Godz.



§. IV.

Parez-vous sur toutes les Manœuvres pour virer, vent d'avant.

PIlote faites porter plein les voiles.

2. Matelotes d'avant prenez garde ā vous.

3. Pilote pousse toute la barre sous le vent.
A Dieu va.

4. Larguez la bouline de petit hunier.

5. Brassez d'avant le petit hunier.

6. Larguez doucement l'ecoute de mizaine.

7. Brassez sous le vent le petit hunier.

8. Larguez un peu de la bouliue [sic] de mizaine.

9. Changez l'artimon.

10. Larguez les ecoutes de la grandes voile.

11. Levez le lof de la grande voile & de la mizaine en meme temps.

12. Hissez le point de la grande voile.

13. Filez les bras & les boulines des voiles de l'arriere.

14. Changez la barre du gourvernail.

15. Tenez les bras du vent des voiles de l'arriere.

16. Larguez-les doucement.

17. Amarez la grande ecoute ā faire toucher la ralingue au premier auban.

18. Amarez le grande ecoute & l'ecoüet.

19. Avangez les voiles de l'avant.

20. Tenez les bras du vent des voiles de l'avant, pour r'allier le Navire au vent.

21. Largues les doucement.

22. Amurez la mizaine.

23. Amarez l'ecoüet de la mizaine.

24. Bordez l'ecoute.

25. Amarez l'ecoute.

76. Halez les boulines des voiles de l'arriere & les brassez en meme temps.

27. Amarez les bras & les boulines des voiles de l'arriere.

28. Halez les bras & les boulines des voiles de l'avant.

29. Amarez les bras & les boulines.

30. Halez les ecoutes & les boulines dessous le vent.

31. Rouez toutes les Manœuvres.


§. IV.

Görer klart at wända öfwet Staag.

STyrman håll full Segel.

2. Paß op derför.

3. Styrman Roor i Lää/ dicht om Bord/ Reh/ Ree.

4. Löös Magerman eller Förmerß Boglijn.

5. Braß op Förmerzseglet.

6. Fijr lijtet på Fockskiötet.

7. Brasz Förmersz Seglet i Lää.

8. Fijr lijtet på Focke Boglijn.

9. Öfwer med Mesan.

10. Löös Stoorskootet.

11. Stick op stoore- och Focke-Halsar tillijka.

12. Gijg op stoor Skoothornet.

13. Fijr uth Braß- och Boglijnor af Achterseglen/ och låt gåå Achterseglen.

14. Lägg Roret öfwer.

15. Stoppa Achterseglen med Loof-brassana.

16. Fijr af sutjes.

17. Sätt til Hals och Skiöt på Stoorseglet/ så Underlijket råkar Wantet.

18. Belägg stoor Skoot och Smijt.

19. Låt gå Förseglen/ eller hal om Förseglen.

20. Stoppa Förbrassarna til Lofwart/ at Skeppet kommer bij.

21. Fijr af sachta.

22. Sätt til Fockhalsen.

23. Belägg Focksmijtan eller Halsen.

24. Skiöt an Fockan.

25. Belägg Fockskootet.

26. Skärpa Achterseglen/ sätt an Brassar och Booglijnor tillijka.

27. Belägg Brassar och Boglijnor achter.

28. Skärpa Förseglen bij de Wind/ eller halan Förbrassar och Boglijnor.

29. Belägg Brassar och Boglijnor.

30. Holl in det löösa på Smijtor och Boglijnor.

31. Skiut op Taglen.



§. V.

Pares-vous sur toutes les Manœuvres pour virer vent arriere.

Silence Matelots!

PIlote poussez toutes la barre pour arriver.

2. Larguez l'ecoute d'artimon.

3. Carguez l'artimon.

4. Larguez doucement l'ecoute & les bras de dessous le vent ā la grande voile & du grand hunier.

5. Brassez au vent les voiles de l'arriere ā toûjours porter.

6. Larguez les boulines de l'arriere.

7. Levez le lof de la grande voile & poussez l'ecoüet hors.

8. Bordez au vent la grande ecoute.

9. Brassez le grand bras.

10. Dressez les vergues de l'avant.

11. Larguez l'eooute [sic] de mizaine.

12. Larguez l'amure de mizaine & les boulines des voiles d'avant.

13. Bordez la mizaine ā stribord.

14. Amarez l'ecoute de mizaine.

15. Dressez la barre du gouvernail.

16. Larguez les cargues d'artimon.

17. Bordez l'artimon.

18. Amarez l'ecoute d'artimon.

19. Amurez le basses voiles.

20. Amarez les ecoutes des basses voiles.

21. Bordez la grande voile ā faire toucher la ralingue au premier auban.

22. Amarez la grande ecoute.

23. Bordez l'ecoute de mizaine.

24. Amarez l'ecoute de mizaine,

25. Hales les bras & les boulines des voiles de l'arriere.

26. Amarez les bras & les boulines.

27. Tenez les bras du vent des voiles de l'avant, pour faire r'allier navire au vent.

28. Larguez les bras du vent des voiles de l'avant.

29. Halez les bras & les boulines des voiles de l'avant.

30. Amarez les bras & boulines.

31. Halez les ecoutes & les boulines dessous le vent.

32. Rouez toutes les Manœuvres.


§. V.

Görer klart at wända för de Wind om/ eller Rump om.

Skepps-Folck gier Liud.

STyrman drijf Roor til Lofwart om Bord/ at dräga af/ eller duuf op Roor om bord.

2. Löös Mesans-skoot.

3. Gijg op Mesanen.

4. Fijr af stoore- och Merßbraß/ fijra sachta på Stoorskotet samt stoor Merßskotet i Lää.

5. Brassa Achterseglen til Lofwart dock så at de stå fulla.

6. Löös Boglijnor på Achterseglen.

7. Stick op stoorhalsen och stick uth Smijten.

8. Skööt an Stoorskötet til Lofwart.

9. Braß an Stoorbrassen.

10. Hal om Förseglen.

11. Löös Fockskoot.

12. Stick op Fockhalsen och löös Försegels-Boglijnor.

13. Sköt an Fockan om Styrbord.

14. Belägg Fockskoot.

15. Lyfft med Roret.

16. Löös Mesans Gijtågen.

17. Skööt an Mesanen/ eller hal an Mesans Skoot.

18. Belägg Mesans skoot.

19. Sätt til Halsar på Underseglen.

20. Belägg Halsar och Smijtor.

21. Hall an stoor skoot dicht in til Wantet.

22. Belägg stoor skoot.

23. Håll an Fockskoot.

24. Belägg Fockskoot.

25. Skärpa Achterseglen/ sätt an Brassar och Boglijnor.

26. Belägg Brassar och Boglijnor.

27. Stoppa Förbrassarna till Lofwart at Skeppet kommer bij.

28. Loß Förbrassarna til Lofwart.

29. Skärpa Förseglen/ eller hal an Brassar och Boglijnor der för.

30. Belägg Brassar och Boglijnor.

31. Holl in det lösa af Smijtor och Boglijnor i Lää.

32. Skiut op Taglen.


§. VI.

Pour Moüiller de bouline avec les quatre corps de voile.

PArez vous sur toutes vos manœuvres.

2. Larguez les boulines des basses voiles.

3. Larguez les ecoutes des basse voile.

4. Larguez les amures des basse voile.

5. Carguez les points & les cargueboulines des basses voiles.

6. Amarez les cargues.

7. Amarez les balancines.

§. VI.

Til at Ankra när man går med alla Segln bij de Wind.

STåå klaar hwar på sitt Wärck.

2. Löös Boglijnor på Underseglen.

3. Löös-Skooten på Underseglen.

4. Stick- op stoore- och Fockehalsar.

5. Gijg op Underseglen.

6. Belägg Gijtågn.

7. Sätt fast Toppläntor.


Matelots des Vergues, Haut.

8. Separes-vous sur toutes les vergues & sur le marche pieds.

9. Prenez les garcettes & les jettes en arriere des voiles.

10. Serrez les bassez voiles.

11. Pilote poussez toute la barre ā venir au vent.

12. Bordez au vent l'ecoute d'artimon.

13. Larguez les bras des huniers sous le vent.

14. Larguez les boulines des huniers.

15. Brassez les huniers au vent & les mettez sur le Mast.

16. Larguez les ecoutes du petit hunier.

17. Mettez la ralingue dans la hune.

18. Amenez le petit hunier.

19. Amarez les cargues du petit hunier.

20. Serrez le petit hunier.

21. Jettez la boüée ā la mer.

22. Larguez la serre bosse de l'ancre.

23. Moüillez.

24. Filez le Cable.

25. Larguez les ecoutes du grand hunier.

26. Cargnez le grand hunier.

27. Mettez la ralingue dans la hune.

28. Amenez le grand hunier.

29. Amarez les cargues du grand hunier.

30. Serrez le grand hunier.

31. Abosse le Cable.

32. Faites la fourure au cable.

33. Des abossez le cable.

34. Filez le Cable, jusques ā ce que la fourure soit hors la coupegorde du Navire.

35. Abosse le cable.

36. Larguez l'écoute d'artimon.

37. Carguez l'artimon.

38. Amarez les cargues d'artimon.

39. Dressez les vergues.

40. Roüez toutes les Manœuvres.

Op Folck på Rååna.

8. Fördela eder på Rååna och Rååhästerna.

9. Kasta Rååseysingar achter om Seglet.

10. Beslåå Underseglen.

11. Styrman lägg Roor i Lää/ stick op i Winden.

12. Hall dicht an Mesans skootet.

13. Löös stoor- och Förmerß-Boglijnor.

14. Löös Merse-Brassana i Lää.

15. Braß op till Lofwart Merßseglen på Mast.

16. Löös Förmerßskötn.

17. Holl in Underlijket i Merssen.

18. Stryyk (låt löpa) Förmerßseglet.

19. Belägg Förmerß Gijgtåg eller skotlijnor.

20. Beslå Förmerßseglet.

21. Kast Boyan öfwer Bord.

22. Kast löös Fånglijnan på Ankaret.

23. Låt gå Ankaret.

24. Stick bott.

25. Kast af stoor Merßskoten.

26. Gijg före stoor Merßseglet.

27. Holl in Seglet i Merssen med Lijket.

28. Låt löpa neer stoor Merßseglet.

29. Belägg stoor Merß-Skotlijnor eller Gijgtåg.

30. Beslåå stoor Merßseglet.

31. Seysa Tåget.

32. Lägg Klädning på Lijket.

33. Löös Seysingen.

34. Fyyr uth Tåget til des Klädningen kom[m]er utom Klyset och för Skägget af Galeonen.

35. Seysa Tåget igen.

36. Löös Mesans skoot.

37. Gig op Mesanen.

38. Belägg Mesans Gijgtågen.

39. Tåppa Rååna.

40. Skiut op Taglen.


§. VII.

EXPLICATION
Des
Manœuvres cy devant proposées.

IL est ā remarquer, que dans l'exercice, dont nous venons de parler, on ne peut pas toujours apareiller de la meme maniere, par les varietez des temps, qui arrivent ā la Mer, & par les situations des lieux ou on est; nous parlerons des differentes manieres d'apareiller ou de moüiller. Il y a des temps qui ne nous permettent pas d'apareiller avec les huniers, il faut que l'occasion nous fasse retrancher plus ou moins des voiles selon l'vent qu'il fait, l'on apereille queques fois avec le petit hunier seul, & d'autres fois avec la mizaine seul.

Lorsq' un vaisseau est de bout au vent & ā la marée, il faut autant que l'on peut faire abattre le Navire du cote que l'ancre n'est point moüiller afin que l'ancre ayant laissč le fond, le cable en vienne avec plus de facilité & aussi afin que le cable en s'endomage point en passant sous le coupe gorge du Navire.

Il ne faut pas faire voile que l'ancre ne soit caponée, par la difficulté qu'il y auroit ā virer le cable dans le bord, si ce n'est que on y fust contraint par queque terre voisine.

Il est aussi ā remarquer qu'en méme temps que l'on caponne, il est aussi necessaire, de passer la bosse dans l'arganeau, crainte que le capon venant ā rompre l'ancre n'allast une seconde fois au fond, cet accident seroit dangereux si l'on estč proche de terre, outre que l'on pourroit blesser des gens qui seroient autour du cable ou dans la fosse aux Cables.

§. VII.

Förklaring
Öfwer
Föregående Skeps-Werck.

DEt är at märckia at man uthi Commenderingar til Siös och wedh Skepps-Wärck/ som här omtalas/ intet altijdh kan blifwa wid ett och samma Maneer/ för de Färändringar [sic] skull aff Wäder/ Wind och Orternes Lägenhet hända kunna/ och derföre här på åthskilligt sätt blijr anwijst/ huru man wid hwarjehanda tilfällen skal gå til Segels eller til Anckars; Ty Wind och Wäderlek inte altijd lijka tillåter at gå til segels med Merß-Seglen/ uthan det måste skee med mindre eller mehr Segel-låssande/ stundom med Förmerß-Seglet och stundom med Fåckan allena.

Derföre när Skeppet rijder för Winden och Strömen/ måste man göra alt sitt bästa at gijra så uthi Lyfftningen/ at Skeppet faller från Anckaret/ på det at det samma icke allenast så mycket lättare kan windas in/ uthan och Tåget ingen fara löper at fijla och skafwa emot skägget aff Galeonen.

Man måste ey heller göra för mycket Segel för än Anckaret är fångat/ effter det faller swårt at winda in Tåg/ när Skeppet haar fahrt/ uthan det icke trängde at man det göra måste til at passera närliggiande Land/ strand och Grund.

Så är och at i acht taga/ när Anckaret fångas med Bohaken/ at man då och tillijka fångar det medh Portyrlijnan genom Ringen/ om i fall Haken bräckte eller gick aff/ at icke då Anckaret må gå i Grund igen/ som skulle ställa Skeppet i fahra at swäya emot Land eller Grund/ som och Folcket på Decket så wäl som i Tågrummet/ at blij skadat af Tåget.



§. VIII.

De quelle maniere il faut etablir les Cables dans la fosse aux Cables.

LA plus part des jeunes Officers qui vont ā la Mer ne scavent pas de quelle maniare les cables sont etablis dans la fosse aux cables, ils scauront, qu' ordinairement dans les vaisseaux du Roy ā 3 pont, on porte huit cables, dont il y en a trois ensemble espices, deux autres ensemble espices, & un cable de affource, ou encore deux autres cables qui peuvent servir en cas, que la toüée ā 3 cables manquast; les cables qui se mettent ā stribord se roüent ā la droite, & ceux de babord ā la gauche par la situation des bittes, il faut toujours que la grande toüée soit amarée au pied du mast de mizaine, les bouts des autres cables s'amare[n]t ā de bosses qui sont en bas, lors qu'on en peut etre le maitre en haut ce bosses-lā servent ā retenir. La raison, pourquoy une bosse fait plus de force en bas que celle d'en haut, ce'est ā cause que le cable passant par dessus l'ecoutille, cela fait que le ply du cable qui est par dessous le retient de luy-meme & etant aidč par une bosse en arriere, labosse retient avec plus de facilité sans faire beaucoup de force.


§. VIII.

På hwad sätt man måste ordinera at opskiuta Tåugen uthi Tåg-Rummet.

SÅsom största deelen aff de unga Siöö-Officerare intet egenteligen weta/ huruledes de Tågen fara och opskiutas i Tåug-Rummet; så wijses här med/ at gemenligen uthi ett Konungs Skepp aff 3. Deck/ otta swåra Tååg/ böra wara/ hwar af tree Tååg på har andra splitzade/ item twå andra ihopa/ och ett Töy-Tåg för sig sielf; De öfrige twå Tågen och ihoop splissade i förråd/ när något förslijtes eller afgår aff de tree första Tågen/ de Tågen som komma at liggia om Styrbord/ skiutes op på höger/ och de om Bagbord på wänster för Betingen skull/ Ändan af den första Tåågskijfwan måste fästas kring om Fåckmasten/ den audra [sic] widh Seys-Repen i Tågrummet/ hälst när man intet råår medh at seysa dem oppe/ så kan det skee medh desse Seyßrepen ueder [sic] i Cabbel-Rummet. Orsaken hwarföre Seyß-Repen neer under göra bättre Krafft at törna op/ än som der oppe/ är/ at Buchten aff Tåget när den passerar genom Tågrums Luukan/ hielper tillijka at törna och stoppa Tåget/ at det då intet så hårdt ankommer på Seyß-Repet allena.


§. IX.

Difference des bosses ā foüet, ou ā boutons.

IL y a dans le Navire des bosses ā foüet & ā boutons; les bosses ā boutons ne font pas un grand effort, parceque les bosses ā boutons ne faisant pas une demie clef sur le cable, elles sont plus sujettes ā glisser & ā riper, & au contraire celles qui sont ā fouet font une demie clef sur le cable, & le retiennent avec plus de force sans glisser.

§. IX.

Hwad åthskilnad är emellan Seyß-Reep med Stierter/ eller de med Skillt-Knoop.

MAn har Seyßreep till Skepps medh Stierter flätade/ som kallas Swackenhals/ så och Seyßreep med Knoop på ändana; de med Knoop göra intet sådan Krafft at hålla som en Swackenhals/ effter de intet så beskaffade/ at man kan taga ett halfft slag om Tåget/ och derföre lätteligen hurta eller släppa effter/ men medh en Swackenhals håller bättre/ effter man kan der medh göra goda slag om Tåget.


§. X.

De quelle maniere l'on vire un Cable pour le mettre dans le bord.

DAns un beau temps il n'est nas necessaire de croiser les garcettes pour virer en un cable dedans, il suffit de saisir le cable & le tournevire avec le garcettes, mais lorsque le vent refraėchit, il faut croisser les garcettes sur le cable & avec le tournevire, afin que le cable ne puisse glisser; si l'on étoit contraint d'appareiller avec un temps forcé, il faudroit faire un demie clef avec le tournevire sur le cable en autant des bittes que l'on nomme Marguerite, afin que le cable ne put riper, queque fois meme il est necessaire lorsque l'ancre est ā pic de fraper un palanc sur le cable, & meme de prendre l'orin de l'ancre & de le mettre au petit cabestan, afin de faire laisser l'ancre.

§. X.

Huruledes ett Tåug skall windas inn.

UThi wackert Wäder är intet af nöden at kryßa Tågseysingarna/ när man windar in Tåget/ uthan är nog/ at man medh enckla slaag seysar Cabellarium medh Tåget/ men med hårdt blåst/ är nödigt at kryssa Tågseysingana/ på det Tåget intet må slinta igenom; Om man trängde till at gå till segels i hårdt Wäder/ wore rådeligit at seysa Cabellarium medh halfwe slag på swåra Tåget fram om Betingen/ som i Franckrijke kallas Margreta/ till den ändan/ at fästa den samma bättre med Tåget/ och skeer ibland/ at man måste när Anckaret är i lyfftningen eller Tåget op och neer/ sättia en Tallia eller Gijn på Tåget och wäl sielfwa boyrepet kring lilla Spelet/ at hielpa lyffta Anckaret wäl uthur Botnen.


§. XI.

De quelle maniere il faut faire filer un grand Cable dans un grand coup de vent.

LOrsqu'on est obligée de faire filer un cable dans un mauvais temps, il faut faire deux tours de bittes, de crainte, que le cable n'echape ā filer, il faut filer le cable en douceur & tacher de ne point faire traverser le Navire, afin que le Cable venant d'etre abosse ne fasse trop de force sur l'écubier, si l'on ne prenoit cette precaution, il seroit ā craindre, que donant un faut ā l'ancre elle ne vint ā chasser; il arrive souvent, que filant le cable avec force, le feu s'y met, ce pourquoy il faut avoir de l'eau toute pręte pour jetter sur les bittes, l'on met la cheville ā la tete de la bitte, afin que le cable ne passe point en filaut par dessus.

§. XI.

Huru man sticker Bott eller fijrar Tåug uthi hård Blåst.

NÄr man nödgas för hård Blåst skull at fijra tåg eller sticka bott/ så måste läggias twå slag om Betingen/ på det Tåget icke kommer gående/ som sedan är swårt at törna/ och då fijra uth småningen/ at intet Förskeppet kommer at swaya twärt/ och således när Tåget är seysat/ och Skeppet törnar/ at det icke kommer för hårdt an i Klyset/ och om man intet skulle bruka denna försichtigheten/ wore perikel at Skeppet gåfwe en sådan törn på Anckaret/ at det kommer at springa/ och gåå med; Så händer det offta/ at wed hårdt fijrande aff Tåget/ kan Elden komma i Betingen/ derföre rådeligit haa Watn tillreds at slå på; Man har och en Kofoot eller Järnstång genom Betings Poldren/ at icke Tåget slåår sig öfwer när Tååg fijras.


§. XII.

De quelle maniere on refraichit un Cable dans un grand coup devent.

LOrs qu'on veut refraichir une fourure dans un grand coup de vent, il faut larguer les bosses de l'arriere des bittes qui font force, & les abosser toutes malles [molles] & ployées, afin que largunat les bosses de l'avant le cable de luy meme ne file, que la longueur que les bosses de l'arriere ont eté ployées; si l'on ne prenoit point cette occasion, il arriveroit, que le cable, en prendroit plus qu'il n'en faudroit, & quelques fois la fourure du cable s'en iroit coure dehors.

§. XII.

På hwad sätt man ömsar Klädning på Tåget uthi hårdt Wäder.

NÄr man skal ömsa Tågklädning uthi hårdt Wäder/ så måste man göra löös Seyß-Repen/ som hålla achter om Betingen/ och seysa dem i bucht/ och det derföre/ at när Seyßrepen fram om Betingen göras lösa/ Tåget af sig sielf då icke måtte löpa uth längre än buchten aff achtersta Seyßrepen/ der elliest om icke warligit medh omginges/ Tåget för mycket skulle löpa uth och hela Klädningen uthur Klyset.


§. XIII.

De la maniere d'affourcher, dans la Mer de Ponant.

ON affourche selon la marée, c'et-a-dire, que si la marée Est & Oüest, les cables seront Est & Oüest, on ne scauroit ā fourcher autrement, ā cause des grans conrans, la grande afourche est ordinairement de trois cables, & le cable d'affourche d'un, la raison pour laquelle on ne met qu'on cable ā l'ancre d'affourche, c'est afin de pouvoir plus facilement depasser le cable lors qu'il croile, si le cable d'affource etoit de deux cable, il seroit plus difficile ā depasser par la quantité de cable qui resteroit dans le bord.

§. XIII.

Hwad Maneer bruklig at förtöja uthi Oceanen eller Wäster-Siön.

MAn förtöjer effter Ebb- och Flod/ att/ Nembl. när Flodet eller Ebben är Öst eller Wäst/ måste Skeppet förtöjas Ost och Wäst/ och kan intet annorlunda skie för hårda Strömen skull. Dagligs Anckret haar gemenligen sina tree Tåug/ och Töy-Anckret ett. Orsaken hwarföre Töy-Ancret har allenast ett Tåug/ är detta/ at kunna maklig klara Tåugen/ när de genom Skeppens swayande komma i kryß och oklar/ hwilket swårare wore at göra/ om twenne Töytåug wore på hwar andra splissade.


§. XIV.

De la maniere d'affourcher dans les Mers de levant.

DAns les Mers de levant l'on n'affourche pas comme dans celle de ponant, ā cause qu'il n'y a pas de Marée; lorsqu'on est dans une Rade ou le vent d'Est donne, l'on afourche Nord & Sud, afin que les deux cables fassent force en meme temps, au contraire l'on affourchoit Est & Oüest comme le vent, il n'y en auroit qu'un qui seroit force, la grande touče doit etre toujours du cotč, que le vent plus de force.

§. XIV.

Huruledes Skepp förtöjes uthi Straat eller Medel-Hafwet.

UThi Middellanske Siön förtöjer man intet som i Wäster-Siön/ af orsak at der går intet Ebb eller Flood/ när man nu är på en Redd för en Östan Wind/ förtöjer man Rorr [sic] och Söder/ på det båda Tåugen komma tillijka at hålla/ och twert emot om man skulle förtöja Öst och Wäst som Winden då är/ så hade man allenast ett Anckar at rijda före. Dagligs Anckret måste altid fällas dijt åth hwar Siöwinden öpnast blåser in.


§. XV.

Pour affourcher dans une Rade de la Mer Mediterranče, lors qu'on apprehende un grand coup de Vent.

LA grosse Ancre estant moüillče ā l'Est, que je suppose etre le traversier de la Rade. il faut embarquer dans la chalope une ancre ā toüer autant de greslin qu'on peut, & en tenir toujours un bout dans le Vaisseaux; voulant donc affourcher Nord & Sud, comme il convient par le vent d'Est, il faut porter l'ancre ā touer en Sud' Est aussi loin que l'on pourra, afin que venant ā virer dans le bord, on puisse s'approcher pour virer l'ancre d'affourche, au sud de la premiere ancre mouillče, si au contraire on portoit l'ancre ā toüer en Sud de la premiere grande ancre mouillče, on ne pourroit virer le Navire si ā pic, que les deux ancres puissent etre Nord & Sud, il se trouveroit, que l'ancre d'affourche ne seroit plus qu'au Sur-Oüest de la grande an cre [sic]; de cette maniere l'on seroitmal affourchč.

§. XV.

Att förtöija på en Redd i Medel-Hafwet när man förnimmer hårdt Wäder å färde.

NÄr man nu ligger för dagligs Anckret/ och befinner Siööwinden eller den slemmaste på Reddan wara Östan/ så måste Hwarp-Anckret i Espingen med så många Kabblar och Portlijnor som ryms/ och altijd behålla änden af Hwarpet i Skeppet/ williandes nu förtöija Söder och Norr/ som sig bör med en Östan Wind/ så måste Warp-Anckret föras Söd-Ost hän så långt man kan/ på det/ när man kommer at winna an/ at Skeppet kan bringas til fälla Töyanckret Söder ifrån der första fälta Anckret/ der elliest om Hwarp-Anckret fördes rätt Söder åth ifrån Dagligs Anckret/ man intet skulle winna Skeppet så högt opp/ at bägge Anckren låge Söder och Norr från hwar andra/ utan Töyanckret kommo at liggia Sydwest ifrån det första stora Anckret/ och wore således Skeppet illa förtögd.


§. XVI.

De la maniere qu'il faut parer les Cables, pour afourcher etant ā la voile de beau temps.

IL faut debitter les cables & les eloigner jusque au grand mast, afin qu'il ne soit retenu par aucun endroit & lors qu' on moüille l'ancre on le laisse filer ā discretion, jusques ā ce que l'on trouve ā propos de moüiller l'autre, & quand le cable de la premiere ancre est assez filez il faut mouīller l'autre ancre dont le cable doit avoir un tour de bittes pour pouvoir retenir le Navire, il ne faut pas elonger jusqu'au grand Mast le second cable de la maniere qu'l' on fait au premier, par la raison que le Navire n'ayant d'erre, si il'y avoit plus de cable alongč que le fond, la pate de l'ancre venant ā tomber sur le dur, son poids la pourroit faire casser, c'est pourquoy l'on doit prandre gardc ā cela & toujours au cable une brasse moins que le fond; afin que l'ancre etant tenuč, on luy fasse prendre le fond avec plus de douceur; La raison aussi pour laquelle il n'y a poėnt d'inconvenient en alongeant le cable de la premiere ancre, c'est que le Navire allant de l'avant & appellant le cable de luy meme, l'ancre passe par dessous & ne tombe pas si ā pic que si le Navire etoit amorti, en pareille occasion on doit menager les voiles pour en mettre plus ou moins qu'il est necessaire.

§. XVI.

Huruledes med Tåugen bör lagas til Förtögning/ under Segel med Moy Wäder.

MAn måste kasta Tåugen af Betingen/ och hala dem långs Öfwerlåppet till Stoormasten/ at liggia klar/ uthan hinder at löpa uth/ och när Anckret fallit/ man då kan fyra uth Tånget [sic] effter godtyckio til des man finner för godt at fälla det andra/ och när så mycket both af det första Anckartåuget är stucket at det andra Anckret falla skal/ så måste detta Tåuget haa ett slag om Betingen at kunna törna op Skeppet wed/ och behöfwer man intet detta andra Tåuget hala opp-långz-skepps till Stoormasten/ som med det första giordes/ af orsak/ emedan Skeppet har fart/ och om Tåuget wore längre ophalat än Watnet diupt är/ då Armana aff Anckret kunna genom des swårheet/ fallande moot hårdt Botn/ springa aff eller bråka sönder/ hwarföre måste man gie acht här på/ och altijd gifwa Tåuget en Famn mindre both än som Watnet diup är/ på det när Tåuget törnar op wed Betingen/ man då i sachta maak kan låta Anckret grijpa Botn/ men at det första Anckret utan fara för detta kan falla/ är orsaken at Skeppet skiuter öfwer Stäfwen och släpar sielfwa Tåuget/ så/ at Anckret intet kommer at falla så op och neer/ som elliest när Skeppet ingen fart hade; och måste man elliest wed sådana händelser/ jämka med Seglen som Nödwändigheten fordrar.


§. XVIII.

Pour afourcher dans la Mediterranče, lors qu'on est ā la voile.

L'On fait les meme Manœuvres que j'ay dit cy-devant pour les dispositions des cables, mais il faut menager autrement la voilure, je suppose que le vent traversier soit Nord & par consequent afourcher Est & Oüest, entrant en la Rade on carguera les basses voiles selon le vent qu'il y aura, & l'on mettra de bouline ā babord ou â stribord l'amure selon qu'il conviendra au Navire, etant de bouline il faudra laisser tomber l'ancre que l'on voudra moüiller & filant le cable en faisant porter plein ā l'Est ou l'Oüest, selon que l'on sera amurč & un peu auparavant de laisser tomber la seconde il faudra revenir au vent, & amener les huniers sur le Mast afin d'amortir le Navire & pour le laisser acculer; Et pour l'ancre etant moüillée on filera le cable pour embraquer sur l'autre, l'on afourche point de cette maniere sur la Mer Oceane, si ce n'est pour refouler queque courant ou queque marče.

§. XVII.

Huru at förtöja Skepp warande under Segel i Medel-Hafwet/ kommande på någon Redd.

MAn brukar samma Handgreep medh Tåugen Långz-Skepps/ som näst för är omtalt/ men medh Segel handterande/ måste annorledes förfaras; Jag sätter att Siöwinden wore Nordan/ och altså förtögningen Ost och Wäst; Kommande på Reddan/ man gijger opp Under-seglen effter Beskaffenheten af Winden/ man fästar Boglijnan om Bagborg eller styrbord som Skeppetz gång fordrar/ gående bij en Wind/ måste Anckret fällas där man ärnar sätta/ och fyra på Tåuget med Seglen full Ost eller wäst hän/ på hwilken Boog man då ligger/ och lijtet för än man låter falla detta andra Ankret/ måste man sticka op i Wind och brassa Seglen på Mast at stytta Fahrten och komma Skeppet at deissa/ och när Anckret har Bottn sticker man both at törna op för det förra; Man förtöijer intet på det maneret i Wästersiön/ om icke är/ at stytta någon ström eller tijd/


§. XVIII.

Pour moüiller de beau temps, ā la suite d'une Armče navale, & pour bien prendre son poste.

LOrsu'on est prest ā moüiller vent arriere pour prendre son poste, il faut carguer les basses voiles, serrer le grand hunier & amener le petit hunier sur le ton, pour faire prendre l'ancre du Navire, & quand on est proche de l'endroit ou l'on veut moüiller, l'on doit serrer le petit hunier, & laisser tomber l'ancre en poussant la barre du Gouvernail, ā costč qu'on ne moüille pas, afin que venant au vent le cable ne vienne pasous la coupegorge du Navire; auparavant de moüiller il faut alonger le cable jusques au grand Mast, & prendre un tour de bitte sans abosser le cable, afin que la resistence qu'il aura ā filer, puissc insensiblement faire amortir le Navire.

§. XVIII.

Warande i föllie med en Flotta i godt Wäder til at ankra på sin Påst och det ställe han böör.

NÄr man går för de Wind och ärnar sätta at taga sin Post/ måste Under-seglen gijgas op/ stoor Merßseglet beslåås/ och Förmerßseglet strykes neer på Rand och göra Anckret klar at falla/ och när man är in emoot der man ärnar sätta/ måste man beslå Merßseglet och låta Anckar falla/ dufwande Roret bordwart på den sijdan som Anckret går i Botn/ på det at när Skeppet kommer op i Wind/ Skägget af Galeonen ey må komma öfwer Tåuget; Och för än man sätter måste Tåuget halas op til stoor-Masten/ och kastas ett slaag om Betingen utan at seysa Tåuget/ på det Skeppet effter handen stytter Fahrten och törnar opp.


§. XIX.

Pour moüiller vent arriere, avec la mizaine seule dans une grosse mer & un temps force.

IL faut alonger le cable jusques au grand Mast & prendre deux tours de bittes, afin que l'ancre venant ā moüiller, l'ancre prenne fond & ne puisse chasser par la force qu'elle fait sur le cable, qu'ayant deux tours de bittes ne se file pas si aisement; si l'on n'alongeoit pas les cables il arriveroit que l'ancre ne prendroit pas le fond & l'on ne pourroit filer qu'avec peine, les deux tours de cable etant pris sur les bittes, toutes les manœuvres etant ainsi disposče, il faut carguer la mizaine & la serrer, border l'artimon lorsque le Navire commence ā venir du bord que l'on veut moüiller, & si tot qu'il est amorti & qu'il commence ā deriver le cotč ā travers, il faut laisser tomber l'ancre du cotč du vent, afin que lors que l'on file le cable, ne se trouve point sous le coupegorge du navire, il faudra filer du moins un cable & demy avant qne [sic] de l'abosser, afin que le Navire venant ā faire tete, il fasse moins de force sur l'ancre & sur le cable; Je me suis trouvč moüillant sur le drogueban dans un grand coup de vent & une grosse mer venant trouver l'Armče vent arriere avec la civadiere seule, etre contraint par le vent ā la grosse Mer d'amener les vergues & les Masts de hunc auparavant qve de moüiller l'ancre, dans la crainte qve j'avois, qu, il ne m'arrivast un accident, faisant tete ā mon Navire; Lors qv' on est moüillče dans une Rade sans etre afourchč & qve la marče est plus forte qve le vent, il faut toųjours avoir des voiles prčtes, poûr faire roidir le cable, qvi pourroit sans cette præcaution s'embarasser sur le cable de l'ancre; qvand on moüille en calme, ou dans une mer etalče, on doit toujours donner au cable une brasse moins qve fond, parce qu' il seroit dangereux, qve l'ancre tombant ā pic sur la pate ne se rompist, comme il'arrive souvent, on ne doit filer le cable qv' ā mesure que le cable en demande, ā cause qve si l'on filoit d'avantage de cable, le plis du fond pourroit aussi s'embarasser sur la pate dč l'ancre.

§. XIX.

Till at Anckra uthi Hollsiöö och hårdt Wäder/ för de Wind med bara Fockan.

MAn måste hahla op Tåuget til stoor Masten/ och läggia twå slag om Betingen/ på det när Ankret faller/ det må grijpa Botn/ och intet gå med när Skeppet med sådan krafft törnar op ty elliest beswärligt at fijra Tåug när twå slag om Betingen och Tåget intet wore uphalat/ kunde och hända at Anckret intet finge Botn/ så skulle man med möda kunna fyra both för de twå slagen skul om Betingen. När nu alt är klart/ måste Fockan gijgas opp och beslåås/ Mesanen hollas uth när Skeppet kommer bij öfwer den Bogen som man ärnar Anckra/ och så snart Skeppet stytter Fahrt och begynnar falla twärt/ måste Anckret falla af Loofbogen/ på det at när Tåuget stickes efter/ det intet må komma under Galeonen at fijla/ man måste åth minstone fyra uth halfannat Tåug för Näsan/ för än man seysar op/ til den ändan at när Skeppet törnar och seer op för sitt Anckar/ at det intet måtte komma så hårdt an på Anckar och Tåug; Det är händt at iag har Anckrat på Dogers Banck/ uthi hårdt Wäder och hollsiöö/ sökiande Flotten för de Wind med bara Blindan för Bogen/ war nödsakat för Wädret och holla Siöön skuld/ at stryka Stänger och Råår för än Anckret fältes/ i fruchtan för skadelig händelse med Skeppetz optörnande; När man nu ligger för ett Anckar/ och Strömmen är starckare än som Winden/ så måste man altijd wara tillredz med Seglen at hålla Tåuget styf som elliest skulle kunna förorsaka oklar Anckar. När man åter anckrar uti stillt Wäder och slätt Wattn/ måste altid gies en Fambn mindre Tåug än Watnet diup är/ effter det är farligit för Anckret at brista/ när det rätt op och neer med löös bucht kommer at falla på Armarna/ som offta skeer/ man måste intet fyra mehra Tåug än Anckret kräfwer/ ty om mehra häfwes uth/ kunde lösa Buchten på Bottnet snärjas och oredas på Anckar Flyyt.


§. XX.

De qvelle maniere il faut moüiller vent arriere devant nne [sic] place pour la canoner avec une Esqvadre de Vaisseaux, dan la Mer de Mediterranče.

LOrs qve l'on va vent arriere sur unc place pour la canoner, il faut etalinguer une aussiere ou un grelin sur l'arganeau de l'ancre qu'on veut moüiller & passer le bout par un sabord de la sainte barbe, afin qv'etant moüillč, on puisse virer dessus, & metre en meme temps le cotč ā travers, sans s'embarasser, & lors que l'on approche ā la porteč da canon toute l'Esqvadre se met le cotč ā travers avec ses deux huniers, & le perroqvet d'artimon, l'on met aussi le petit hunier sur le mast, & l'on se laisse insensiblement deriver sur la place sans crainte d'accident; Decette maniere l'on gouverne son Navire comme l'on veut, l'on ā du temps pour sonder, & pour s'approcher le plus prčs qve l'on peut, cette manœuvre ne se fait pas toutefois qve de temps, & l'on ne doit pas s'engager de cette maniere sans avoir une flûte moüillče avec deux grosses ancres, au milleu de l'Esqvadre, hors la porteč du canon, afin qve les Navires puissent porter une ancre, ā toüer sur la flûte pour se retirer avec plus de facilitč.

§. XX.

På hwad sätt man skal anckra/ kom[m]ande för de Wind/ för en Ort den samma at beskiuta med en Esquadron Skepp uti Medellanske Siön.

NÄr man kommer för en Wind åth en Platz/ den at beskiuta/ så måste man sticka en Kabbel eller Portlijna på Ringen af det Ankret som falla skall/ och hollat in genom en Styckeport uti Arcklijet/ på det när Ankret är i Bottn/ man kan winna på Cabbelen/ och straxt läggia Bresijdan till utan wijdare Bestell/ och då när man kommer under Skått af Stycken/ legger heela Sqvadronen Sijdan til med ett Par Merßegel bij/ och Förmärsseglet på Mast/ och drijfwer småningom ongefehr in på den Ortn/ hafwandes man således Skeppet i Twång/ och Tijd at plechta sig det närmaste in til som möylig är/ doch måste alt skee wed god Lägenheet/ och må man sig ey heller på detta sättet inlåta/ utan man haar icke eeu [sic] Flöyt liggiandes för twå swåra Anckar mitt för Sqvadronen, utom Canon Skått/ på det att Skeppen kunna föra en Hwarpa dijt/ och holla sig beqwämlig ifrån Landet igien.


§. XXI.

De qvelle maniere l'on coupe un cable, qvand on est moüillč proche d'une terre par un grand coup de vent & pour faire abatre un Navire du cotč qve l'on veut.

IL faut abosser un greslin sur le cable dehors le Navire, & passer le bout du greslin par un sabord des plus voisins de sainte barbe du cote qve l'on ne veut pas abatre, & le mettre au cabestan pour le bien roidir, & lorsqve le greslin est abosse il faut filer le cable jusqve ā ce qve le Navire commence ā s'abattre du cotč qve lōn demande; & pour lors il faut couper le cable sur les bittes, qvand le Navire est traversč, l'on coupe le greslin, & l'on appareille le plus promptement qve l'on peut, la mizaine & les voiles qve l'on juge ā propos pour passer les terres que l'on veut eviter, si l'on ne prenoit pas bien ses mesures, & qve les Navire se battist du cote de terre, on courre risqve de se predre, parce qve le Navire n'auroit pas assez de temps pour arriver.

§. XXI.

Huru man skall bära sig åth/ när man är trängder att kappa Tåuget; rijdande för Anckar när Landet uti hårdt Wäder/ att komma Skeppet till falla öfwer den Bogen man will.

MAn måste sticka een Pertlijna på Tåuget utom Skeppet/ taga in Änden genom Windfärings Porten på den Sijdan/ som man will att Skeppet intet falla skal/ kasta det om Spellet och winnat styfft/ ach när Pertlijnan är opseysat eller belagd/ måste fyras på Tåuget/ till des Förskeppet begynnar at swaija öfwer den sijdan man begär/ och då kappar man Tåuget på Betingen/ när Skeppet kommer twert kappar man Portlijnan med/ och giör sitt bästa at få Segel til/ anten Fockan eller hwad Segel man fiņer nödigt at kuņa komma Landet för öfwer som man wil rymma; Om man och intet här tager sig i acht och Skeppet kommer at falla förkeert och åth Landet/ så wore fahra att förolyckas/ effter Skeppet då intet har tijd och rådrum att lofwa an och komma bij.


§. XXII.

De qvelle maniere il faut empenneller une ancre pour l'empčcher de casser.

LOrs qve l'on est mouillč, il faut, qve l'orin de l'ancre aye tout au moins le double de brasses de fond ou l'on est, la boueč etant de frappče, il faut etalinguer le bout dč l'orin sur une petite ancre ā touer, & lors que la marée porte en avant de l'ancre, il faut y porter l'ancre ā toüer, qui etant mouillče soulage l'ancre, & empeche de casser.

§. XXII.

Huruledes att sättia Katt på Ankar att det intet skall gåå effter.

NÄr man ligger för Ankar/ måste Boyreepet åth minstone wara dubblet så lång som Watnet är diupt då Boyan löses af och Endan af Boyereepet stickes på Warp an_karet och fälles med en tienlig Ström så att Katten kommer till liggia fram för dtt [sic] swåra Ankret/ och altså att hielpa hållat.


§. XXIII.

De quelle maniere il faut empenneller une ancre estant ā la voile.

IL fait etalinguer l'orin qui est sur la pate de la grosse ancre & une ancre ā toüer ou il ya aura une petite manœuvre en guise d'orin & tenir hors du bord prest ā moüiller, & lors que toutes les voiles seront cargučes il faut venir au vent, au coté que l'on veut moüiller, & border l'artimon, & quand le Navire est amorti, il faut laisser l'ancre ā toüer, & ne moüiller la grosse ancre, que lors que le greslin de l'ancre ā toüer commence ā faire force, & roidir, de cette maniere l'ancre ne pourra casser.

§. XXIII.

På hwad Maneer at katta ett Ankar warandes under Segel.

MAn måste sticka Boyreepet som är på stoora Ankaret uti Ringen af Warp-Ankaret/ som jämwäl har sitt Boyreep/ och häfwa det utom Bordz til redz att kunna fälla när behöfs/ och när alla Seglen opgijgade/ måste stickas bij öfwer den Bogen som Ankret falla skal/ och Mesans skiöte hales dicht an/ och när Skeppet mist farten/ låter man drypa Hwarp-Ankret/ men intet stoora Ankret för än Boyreepet som är i Hwarpankret kommer styf och begynnar något törna opp/ och skall sålunda Ankret intet gå med eller drijfwa.


§. XXIV.

De toutes les differentes manœuvres de prendre & larguer les Ris, vent arriere & de Bouline.

LOrs que le vent ne est pas extremement frais & que les huniers sont dehors, si l'on veut prendre les Ris, il n'est pas necessaire de larguer les ecoutes des huniers ny de carguer les huniers il suffit de les amener & de les brasser d'un bord ou d'autre, afin que le vent ne donne a plein, & que les Matelots puissent manier plus facilement la voile, il faut toujours saisir au bout des vergues, les deux points du Ris, avant que d'amarer aucune autre garcete, & jetter aussi les plis du ris en avant de la voile, afin que les ris en sojent mieux faits.

§. XXIV.

Om åthskillige Maneer och handterning til at taga in och sleppa uth Reef i Segel/ så för- som bij de Windh.

NÄr Merseglen ståå til/ och det intet blås förhårdt/ och man will taga in Reef/ så är intet af nöden at kasta af Mersskiöten ey heller att gijga op Merßeglen/ det ähr nog att stryka dem neer och braßa op så at dhe intet kunna ståå fulla/ och at Matroßen maklig kan handtera och Rå med Seglen/ det måste altijd Nockbäntzler först fästas wed Råånockan/ för än någon Reef seising giörs fast/ och måste Reef Fållen fram om Seglet/ som ståår bätter.


§. XXV.

De quelle maniere il faut prendre ris dans un gros temps.

DAns un gros temps de vent, il faut necessairement larguer les ecoutes, carguer les points des huniers, & mettre les huniers dans la hune, autrement il seroit difficile de prendre un ris, par la raison que le vent donnant ā plein dans les huniers, les ecoutes etant bordčes les gens qui seroient sur les vergues & dans la hune, ne pourroient hisser la ralingue du point du ris, ā la faire toucher contre la vergue, c'est pourquoy l'on ne peut pas se dispenser de mettre les huniers dans la hune.

§. XXV.

På hwad sätt uthi hårdt Wäder att taga in Reef.

UThi hårdt Blåst måste nödwändigt Merßskiöten lösa/ Skiöithörnen före gijas/ och Merßeglet inhollas i Merßen/ ellest wore swårt före att taga in Reef om Merskiöten woro före och Winden fylte Seglet/ ty Folket på Råna och i Merßen/ skulle intet kunna rå med att arbeta op Löfwren och stående Lijket op til Rånocken/ hwarföre man ey kan undgå/ att hålla in Merßseglet uthi Merßen.


§. XXVI.

De quelle maniere il faut larguer un ris, vent arriere.

LOrs qu'on veut larguer un ris vent arriere, il faut amener les huniers, & commencer ā defaire les ris d'itaque venent au bout de la vergue, par la raison, que si on laissoiet une garcete dans le milieu du hunier, la voile pourroit se rompre; il faut remarquer, que l'on ne doit jamais larguer un point de ris, sans larguer l'autre en meme temps, ny les larguer que toutes les garcetes ne soient demarčes, de crainte de dechirer la voile, commn [sic] j'ay dit cy devant.

§. XXVI.

Huruledes at släppa uth eller giöra löös ett Reef när man går för de Windh.

NÄr man will släppa uth Reef/ seglande för de Wind/ så måste man stryka på Merßseglet/ och begynna at lösa op Reefseysingarna ifrån Merserepet/ af orsak/ at om man skulle lämna ett Råband mitt på Merßseglet/ skulle Seglet slijta sönder/ och måste detta i acht tagas/ at Refbändzlen på Nockana måste tillijka släppas af/ och intet lossas för än alla Refseysingarna äre löste/ elliest kan Seglet gå sönder/ som förr sagt är.


§. XXVII.

De quelle maniere il faut prendre un Ris de Bouline.

DAns uns temps qui n'est pas force, il n'est pas necessaire de mettre un hunier dans la hune, il faut seulement, que le Matelots porte la voile du cote du vent autant qu'ils pourront, afin que la ralingue du cotč du vent ne fasse pas tant de force, & que l'on puisse prendre le ris avec plus de facilitč; Il & ā remarquer, que l'on doit toujours saisir le point du ris du cotč du vent le premier, parce qu'il ne pas difficile de le faire sous le vent, car lors que celuy du vent est pris le vent de luy meme aide ā le prendre sous le vent, la raison pour la quelle on fait haler la voile en avant, c'est pour empecher, que le ris etant pris la voile ne fasse des rides.

§. XXVII.

Til at refwa Merßseglen bij en Wind.

OM intet blåås förhårdt/ giörs ey behof at haala Seglet i Merßen/ uthan at Skepps-Folcket brassa in Merßseglet til Lofwart så mycket som de få/ på det Loof-Liket icke må wara styff/ och at så mycket lättare at få in ett Reef. Här måste observeras at Loofbentzlet giörs altijd först fast/ effter Reefbentzlet i Lää intet swårt är få til/ ty när Reefbentzlet i Lofwart är före/ så hielper sielfwa Winden at få Bentzlet före i Lää/ hwarföre bör Seglet wäl hållas til Lofwart op/ at när Refwet är giordt at inga Rynkor må synas i Seglet.


§. XXVIII.

De la maniere qu'il faut serrer un hunier dans gros temps lors qu'on va de Bouline.

IL faut amener les huniers & les brasser au vent en larguant en douceur l'ecoute dessous le vent, de peur quelle ne passe par dessus le bout de la vergue; pour eviter cet accident, il faut tenir la bouline & peser sur les contrefanons dessous le vent, on largue en douceur l'ecoute en carguant les points dessous le vent, par la raison que si on la carguoit tout d'un coup il seroit dangereux de rompre un hunier par les grande secousse, que donneroient le point de la voile; lors que le point est carguč sous le vent, l'on cargue avec la meme precaution celuy du vent, & l'on ferre avec facilitč le hunier, mais si l'on carguoit le point du vent avant celuy dessous le vent, il arriveroit, que le vent venant ā donner dans la voile, il jetteroit la ralingue, & le corps de la voile sous le vent; & ce la donneroit de la peine aserrer le hunier.

§. XXVIII.

Huru at taga in och beslå ett Merßsegel i hårdt Wäder och bij en Wind.

MAn måste stryka Merßseglet/ och brassa uhr Winden til Lofwart/ och fyra sachta Lää-Merßskötet/ på det han ey må slå sig öfwer Rånocken/ til at nu förekomma den händelse/ måste hållas på Lää Boglijnan och Gordingen/ och effter handen fyra uth skötet/ alt effter man gijgar före Skotthornet i Lää/ der elliest/ om man skulle hålla på gijga op alt i sänder/ wore at befara det Merßseglet sletes i stycken aff de hårda slagen som Skothörnet af Seglet skulle gie; När nu Skothörnet i Lää är föregijgat/ så måste äfwen så warlig förfaras med det till Lofwart/ och kommer således Merßseglet maklig in/ men om man skulle gijga opp Skiöthörnet i Lofwart för än i Lää/ så toge Winden Seglet och kastat i Lää/ så at man swårt hade at få Seglet beslagit.


§. XXIX.

De quelle maniere il faut border un hunier lors qu'on va de bouline.

POur mettre les huniers dehors etant ā la voile de bouline, lors que les fond sont defaits, & que la voile est jettče hors la hune, il faut toujours border les points du vent le premier, & ensuite ceux de dessous le vent, par la raison, que si l'on bordoit les points de dessous le vent le premier. le vent, qui donneroit dans la voile sous le vent empecharoit de border les points du vent, c'est pourquoy il faut toujors commencer ā border au vent.

§. XXIX.

Till at sättia till ett Merßsegel gående bij de Wind.

NÄr Merßseglet skal sättias till bij en wind/ at Beslaglijnor äre löse och Seglet utstött uhr Merßen/ så måste altijd först skotas före til Lofwart/ och sedan i Lää/ ty om man skulle skota före först i Lää/ så skulle Winden föra Seglet så i Lää/ at man hade ondt wed at få Loofskiötet ann som sig borde/ hwarföre måste altijd begynnas at skota ann till Lofwart.


§. XXX.

De qnelle [sic] maniere il faut amurer les basses voiles d'un grand coup de vent.

IL faut tenir les bras du vent, afin que le vent ne donne point ā plein dans la voile, & qu'elle se puisse amurer avec plus de facilitč, ā mesure que l'on āmure les basses voiles, il faut larguer en doucer les points de dessous le vent, pour empecher que la voile ne batte, & ne se dechire par les secousses qu'elle donneroit, si l'on larguoit tout d'un coup les points de dessous le vent; lors qu'on borde la grande écoute, il faut larguer en douceur les bras du vent, afin d'empecher autant, qu'il se peut, que la voile ne porte plein, qu'elle se puisse border avec plus de facilitč. l'on borde la grande voile jusques ā ce qu'elle touche au premier auban, & la mizaine ne se borde pas si plate, par la raison, que l'amure est portče au milieu du Navire, & que si on la bordoit ā toucher le premier auban comme la grande voile, elle ne porteroit pas, & ne feroit que deriver.

§. XXX.

Huru man skal halsa til med Under-Seglen uti hårdt Wäder.

MAn måste stoppa Loof brassen/ at intet Seglet skeppar Wind eller står fult/ och altså lättare at få Halsen til/ och i det som Halsen är under/ måste Lää skiöthörnet sachta fyras af/ at förtaga det Seglet får slåå/ och gå sönder aff hårda slag/ som skie skulle om man lätte med ett falla Gijtåugen i Lää/ när man håller an Storskiötet/ måste man lämplig fyra af Loofbrassen/ at så mycket möyelig hindra Winden at fylla Seglet/ och således lättare är at få Skiötet om Bord/ til des Underliiket råkar det främsta Hufwud-Tåuget/ men Fockan kan intet så långt anskotas af Orsak at Halsen fahr nästan Midskepps/ och om man skulle skiota an Fockan till främsta Hufwud-Tåuget aff Fockewantet/ som skeer med Stoorseglet/ så skulle Skeppet mehra dräga än loofwa.


§. XXXI.

De quelle maniere il faut carguer les basses voiles dans un grand coup du vent.

IL faut larguer les ecoutes de dessous le vent en douceur, & ā mesure que l'on largue les ecoutes hisser le point de dessous le vent, pour empecher les secousses, lors qu' l'on cargue l'amure, il faut aussi larguer en douceur & brasser la grande vergue au vent ā mesure que l'on largue l'ecoute, il faut aussi hisser le point du vent, car si on larguoit tout d'un coup l'amure, la voile iroit contre l'etay, & l'on auroit de la peine ā carguer les fonds & lčs cargueboulines; en carguant les points du vent il faut carguer aussi les fonds, & les cargueboulines, pour donner moins du temps au vent de jetter la voile contre l'etay, & pour la carguer avec plus de facilitč.

§. XXXI.

Till at gijga op Under-Seglen uthi hårdt Wäder.

MAn måste sachta fyra aff Lää Skiöten/ och alt effter handen som Skiöten fyres/ hålla på Knooptaglen eller Gijgtåugen i Lää/ at förtaga det Seglen intet få giöra stora slag/ när nu Halsana stickas op/ måste det äfwen skee tåuglig/ och brassas stoor Råån til Lofwart/ och alt som Smijtan stickes effter/ måste och gijgas på Loof skiöthörnet/ förty om Halsen fyrdrs uth alt på en gång/ skulle Seglet slå sig op in under Staget/ och då hade man swårt före at kunna gijga före Buuk- och Nockgårdingar/ och alt medan hållas på med gijgande på Loof-skiöthörnet/ måste och hållas på Buukgiölingen och Sprut-Taglet/ på det intet Winden får rådrum at kasta Seglet in under Staget/ utan til at få så mycket makligare Seglet opgijgat.


§. XXXII.

De quelle maniere il faut faire les ris des basses voiles.

IL faut carguer la grande voile & la mizaine de la maniere que nous l'avons dit ci-dessus, & passer un manœvre dans les poulies des bouts de vergues, qui servent ā hisser les coutelats, & fraper cette manœvre dessus l'estrop du point du ris de chaque cote, les Matelots d'embas halant sur cette manœvre, & portant la ralingue ā toucher la vergue, les Matelots qui sont dessus, font les ris facilement, il faut observer de bien amarer les balancines de vergues, & de bien saisir le racage contre le mast, afin que la vergue n'aye point de jeu, le mouvement fait tomber queqes fois des Matelots ā la mer, comme j'ay vu par experience. dans nos navires nous ne portons point de pallanquins babord & stribord du racage; je trouve que cette manœvre seroit fort necessaire pour approcher & eloigner tant que l'on veut la vergue du mast, les Holandois qui sont bons manœvriers s'en servent.

§. XXXII.

Huruledes at taga Reef i Under-Seglen.

MAn måste gijga före Stoorseglet och Fockan/ på sätt och wijs som opbemelt/ och skiära ett Löparetagel genom Blocket på Nockan/ hwar med stående Lijket skal hållas opp/ och bända samma Löpartagelet uti Reeflöfweren på båda sijdor/ Skepz Folket neder/ hålla med detta Taglet lijket op til Råån/ at således dhe Båtzmän uppå Råån/ lätlig kunna taga in Refwet/ man måste laga så Topläntorna äre wäl belagde/ och Racken wäl fast surrat wed Masten/ på det icke Råån må slingra och stöta/ som wåller at Folket ibland häfwes af Råån i Siön som iag sedt wara händt. Vti wåra Skepp brukas fuller inga Racketallior på ömsa sijdor om Masten/ ändock iag håller detta Redskapet för mycket nyttig at tallia och fyra Råån til och från/ Holländarna som äre snälla med Tackel och Tyg/ behielpa sig här med.


§. XXXIII.

De quelle maniere il faut faire enverguer in basse voile dans un grand coup de vent.

IL n'est pas necessaire d'amener une vergue sur le pont, il suffit de l'amener ā mimast, par le danger qu'il y auroit dans un gros roulis de perdre les Matelots qui seroient roient sur le bout de la vergue; lors que la vergue est amenče pour la guinder plus facilement, il faut amurer & border la voile auparavant de la hisser, afin que le vent donnant dedans on puisse la guinder avec plus de facilite.

§. XXXIII.

Huru man skal bära sig åth at slå an ett Undersegel uti hårdt Wäder.

DHet är intet af nöden at stryka Råån neder på Rehlingen/ det är nog på halfwa Masten/ wore elliest farligt för Folket på Råånockana/ at råka om een Halß af Skeppetz rullande och slingrande; när nu Råån är struken att så mycket lättare kunna winna oppet igen/ måste man först sättia til och beläggia halß och skiöth så skall windan som thar i Seglet hielpa under och lätta uti windningen.


§. XXXIV.

Les raisons Pour lesquelles on doit manœuvrer comme nous saisons ordinairement, qvand nous prenont vent devant avec les quatre cords de voile.

LA plus part des Pilotes lors que le Navire va de bouline, & qu' ils veulent prendre vent devant, commendent d'ariver, pour donner de l'air au Navire, il convient qu' il faut, qve les voiles portent plein, mais il ne faut pas trop laisser arriver le Navire, par la raison, qu' etant trop arrivé, & que mettant tout d'un coup la barre ā venir au vent, le gouvernail perd sa force, mais lorsque les voiles portent pleines & prčs sant toutefois ralinguer, il faut mettre le gouvernail droit, & aussi-tot que le Navire commence ā venir au vent, il faut pousser la barre du gouvernail tout ā fait sous le vent, brasser le petit hunier au vent, afin qu'il ne porte pas si plein, larguer aussi l'ecoute de mizaine en döuceur, afin que le Navire aye toujours de l'air en virant pour le faire courir de l'avant afin qu'il derive moins, si on largue tout d'un coup l'ecoute de mizaine dans une belle mer, le Navire ne laisseroit pas de virer vant devant, mais il est vray qu'il deriveroit & perdroit d'avantage en virant que larguant en douceur l'ecoute de mizaine, on largue la bouline de mizaine quand il commence ā ralinguer, afin le petit hunier etant sur le Mast, le Navire soit plųtot abatu; ces manœuvres se font dans une belle mer unie, mais dans un grand vent & une grosse mer il ne faut jamais larguer la bouline du petit hunier, etant larguče venant encore ā porter il seroit dangereux de ne pas virer dans une gorsse [sic] mer, c'est aux bons manœuvries ā connoitre, lorsqu'il faut larguer la bouline ā propos.

Je suis d'avis que dans les Vaisseaux du Roy nous portions deux ecoutes d'artimon, les deux ecoutes servent lorsq'on va de bouline pour border sous le vent au cotč du Navire, afin que la voile d'artimon n'etant pas si plate, le Navire en coure mieux de l'avant & aussi lors qu'on veut virer vent d'avant on borde l'autre ecoute de vent a la voile faisant de force, le Vaisseau en vire plus facilement, l'on afale la grande ecoute de l'arriere lors que les voiles de l'avant sont sur le mast, afin que rien n'empeche de craguer les voiles de l'arriere, l'on hisse le point de l'amure pour aider ā decharger lā grande voile & pour lors il faut tenir les bras du vent, afin que l'on empeche les voiles de porter pour amurer avec plus de facilite.

§. XXXIV.

Orsakerne hwarföre man på det sättet/ som ordinaire hoos oß skeer/ handterar Segel och Tyg/ när man går öfwer Staag med alla Seglen bij.

MÄstadelen af Styrmännen/ när Skeppet går bij en Wind/ och willia wända öfwer Staag/ låta först dräga af att gifwa Skeppet fahrt/ som och bör wara at Seglen stå fulla/ men dock måste Skeppet intet för mycket falla/ af orsak at när Winden blåser rumt öfwer/ och man med ett lägger Roret i lää/ det innan Skeppet kommer bij igen/ Roret mister sin krafft/ men när Seglen ståå full och bij utan att fladdra/ at man då håller Roret midskieps/ och så snart Skeppet begynner at lofwa läggia då Roret dicht om Bord/ och brassar op Förmerßseglet uhr winden/ och fyrer lijtet på Fåckeskiötet/ på det at Skeppet behåller fahrten och der med skiuter öfwer Staag/ och skal således/ när Skeppet är öfwer/ minder falla af/ än när heela Fockeskiötet sleppes uth; uthi slätt Wattn skal fuller Skeppet ändå gå öfwer Staag/ men det är wist/ att man då skal genom skeppetz affall mehra förlora i wändningen/ än om Fockeskiötet småningom belfwo uthfyrd/ man måste då när Seglen blij lösa giee ett skått på Fockeboglijnan/ på det att Förmerßseglet/ kommande på Masten/ twingar Skeppet öfwer Staag; Detta handlaget går allenast an uti slätt Wattn/ men uti hårdt wäder och hollsiöö/ måste man aldrig kasta löös Förmärßboglijnan/ skulle det skee/ och man ändå wille biuda til att wända/ wore äfwentyrligt/ så at det fordrar een Siööman til att wetta ramma rätt/ när han skal fyra Boglijnan til gangz.

Jag skulle hålla för godt att wij på Konungens Skepp/ brukade twenne Mesans Skiötar/ til den ändan/ att det ena Skiötet skulle tiena/ när man går bij en Wind at fahra bordwart i lää/ till den Ändan att Mesanen skulle stå bättre till drächt/ när han intet wore så platt långskeps anskootat/ men när man åther skulle gå öfwer Staag/ då anhålla det andra skootet midskepz/ att twinga Achter-Skeppet och befordra wendningen; Stoorskiötet i lää stickes uth när Förseglen liggia på Mast/ at det intet hindrar/ man gijgar och på Halßen och Loofskiöthörnet/ på det Achterseglen så myckit lättare och wijgare kunna hahlas om/ då måste och Loofbraßan stoppas/ at Seglet intet skepper Wind til att så mycket bättre få Halsen til.


§. XXXV.

De la maniere qu'on doit manœuvrer, lors que l'on est ā la cape dans un grand coup de vent.

IL faut mettre un palanc ā l'estrop du point d'amure pour soulager le point de la voile, & afin que l'ecoute ne fasse pas tant de force, l'on y met encore une fausse ecoute qui saisit le point dessous le vent, il est necessarie aussi de frapper un cordage sur le bout de la grande vergue au vent, afin de renforcer les bras, pour empecher que la force du vent ne defonse la voile; il faut frapper les tresses larges de quatre doigts ā deux brasses de l'itague de la grande Vergue, babord & stribord, les mettre en croix amarčes sur le point, afin que les voiles en soient mieux saisies, les tresses peuvent aussi servir, quand on cargue les basse voiles dans un mauvais temps, afin d'empecher que la force du vent ne les jette sur l'etay, lors qu'elles sont saisies avec les tresses, cet accident n'arrive pas & on les tresse facilement.

§. XXXV.

Hwad som är at giöra när man med hårdt Wäder ligger bij med Skonfersegel.

MAn måste sättia een Tallia på Halsstroppen/ at hielpa styrckia Skiöthörnet af Seglet/ och på dhet intet för hårdt må komma an på Skötet/ så sätter man een Borg eller löös skiööt på lää Skothornet/ dhet är och nödigt att man sätter en löös Braß på Rånockan til lofwart Storbraßan til hielp/ och til forekomma at Seglen af den starcka blåsten intet flyga uhr lijket/ så måste sättias och fästas Sarwingar på stoora Råån twå fambnar ömsa om Styr- och Bagbord från Reepet/ och låta dem gå i kryß derifrån til skiöthörnen och beläggia dem att styrckia Seglen. Desse Sarwingar tiena och der til/ at när man will gijga opp Underseglen uthi hårdt blåst/ att hindra dem från flyga op under Staget/ hwilket intet låtlig skeer när Sarwingar äre satte på Seglen.


§. XXXVI.

Differentes manœuvers pour mettre sur panne, lorsqu'on est en corps d'Armee.

LOrs qu'on est dans un corps d'Armée & en ordre de battaille ou de marche, pour mettre sur panne l'on brasse tout court les voiles d'avant tout ā fait sur le mast, & celles de l'arriere ā porter, au contraire, qvand on est sur un Navire qve ne navigue pas bien, il faut mettre les voiles de l'arriere sur panne & faire porter celles de l'arriere sur panne & faire porter celles de l'avant; si l'on veut mettre la mizaine & le petit hunier sur le mast, il n'e est pas necessaire d'amener du petit hunier, mais si on met sur panne le petit hunier seul, il faut amener du petit hunier, par la raison que si le petit hunier etoit haut, les deux ralingues de babord & stribord etant toutes roides, il seroit impossible de traverser bien sur panne la vergue du petit hunier.

§. XXXVI.

Åtskillige Handgreep/ at brassa på Mastan eller kasta på lää när mã går rangerat uti en Örlogz Flotta.

TIl at brassa opp eller kasta på lää/ när man är uti een Flotta och går i een Battaille Order. Så brassar man Förseglen twert på Mastan/ och Achterseglen til drächt/ och twärt emoot/ när man är på Skepp som intet seglar wäl/ så brassa Achterseglen på Mast och Förseglen lämbnas stå fulla/ när man will brassa både Fockan och Förmerßseglet på Masten/ så är intet af nöden att stryka på Merßseglet/ men om bahra Förmerßseglet skal braßas opp/ måste det strykas/ af orsaak/ att om Förmerßseglet står högt/ då komma stående lijken om Styr- och Bagbord af Seglet så styfwa och hårdt sträckte/ at man intet skal kunna få samma Seglet på Masten.


§. XXXVII.

De qvelle maniere il faut manœuvrer pour empecher qui un Navire ne prenne vent devant ou fasse Chapelle.

LOrs qu'un vaisseaux est apareillč de bouline & que le vent commence ā faire ralinguer les voiles de l'avant, il faut promtement carguer l'artimon, & border l'ecoute de mizaine & la traverser, si cela ne suffit pas, & que le vent donne tout ā fait sur les voiles pour faire arriver le Navire, il faut larguer la grande ecoute, brasser toute les voiles de l'avant sur le Mast, & haler les boulines de revers de mizaine & du petit hunier, afin que mettant la barre du gouve[r]nail ā arriver, outre le bouline halčes, il faut encore amarer l'ecoute de revers de mizaine, & siqveques courans ou marčes rendent ces manœuvers inutiles, il faut abatre le Navire malgrč qu'il en aye, il faudre necessairement prendre lof pour lof.

§. XXXVII.

Huru man skall achta sig att Skeppet intet löper op i Winden/ eller skiuter Uggla.

När Skeppet går bij en Wind och winden skärper at Förseglen komma lösa/ måste man straxt gijga op Mesanen/ skota dicht an och bräcka in Fockan/ om det intet hielper/ ock Winden kommer så för in at Skeppet will öfwer Staag/ måste man kasta löös Storskiöte braßa Förseglen och hållit på Mast/ och hålla an Läboglijnorne på Förseglen/ och sedan Roret är lagt öfwer att komma Skeppet til falla/ måste förutan Boglijner och hållas an Fockskiötet til lofwart/ kommer då någon Ström eller tijdh som giör alt detta arbette fruchtlöst/ måste man moot sin wilia låta skee att Skeppet går öfwer och då giöra loof på loof.


§. XXXVIII.

De qvelle maniere il faut manœuvrer pour amener un mast de hune bas, estant ā la voile dans un mauvais temps.

IL faut carguer toutes les voiles de l'arriere & les serrer, arriver vent arriere & mettre au gouvernail un homme qui scache bien gouverner, afin qu' en gouvernant le vaisseau ne donne point d'član ā babord ny ā stribord; le tout ainsi disposč, l'on amene la grande vergue sur le pont, s'on fait servir autant de voiles de l'avant, que le peut permettre le vent pour faire gouverner le Navire plus droit, ensuite de quoy il faudra faire virer au cabestan la guindresse, du mast de hune, larguer en douceur l'etay & les rides des aubans & des galobans de hune, & en meme temps qu'on les ā largues il faut que les Matelots, qui sont dans la hune frappent la clef du mast pour la faire sortir/ & la frapent sans discontinuer, afin que le Mast de hune venant ā etre guindč, prenne justement ce temps-la pour oter la clef; on brague au pied du mast de hune afin que si la guinderesse venoit ā rompre cette manœuvre puisse tenir le mast, il faut aussi poser un autre manœuvre dans le trou de la clef, qui fasse un tour sur le mast de hune, & soit toujours saisi ā mesure, qu'il s'amene, & qu'il ne puisse joüer au rolis, car sans cela il arriveroit que le Mast romproit les barres de hune, il est necessaire qu'en l'amenant il y aye des Matelots sur le pont qui pesent l'etay & sur les galobans, avec des palanquins frapez pour retenir toujours le Mast sujet, de cette maniere l'on evite beaucoup d'accidens qui pourrojent arriver, lors qu'on veut guinder les mast de hune, il faut prendre les memes precautions qu'en l'amenant.

§. XXXVIII.

Hwad Konst man skal bruka/ till att stryka een Stång/ vnder Segel med hårdt Wäder.

MAn måste gijga op alla Achterseglen och dem beslåå/ dräga för de wind af/ och sättja een god Man til Roors som styrer wist/ att han intet gijrer på den ena eller andra Bogen; När alt detta så ordinerat/ så stryker man stoora Råån neder på Däcket/ man måste imedlertijd bruka Förseglen/ hwar medelst Skeppet och så mycket bättre kan hållas rätt; sedan kasta Stånge Windrepet om Speelet och winda an/ man fyrer sachta på Staaget och Tallierepen af Stångewantet och Bardunerne/ och i dhet samma måste een op i Merßen at slå uth slåtholtet/ och ramma så tijden at rätt som Windrepet begynner lyfta Stången/ at han får uth slåtholtet/ man plägar och sättia Borg på Footen aff Stången/ at om i fall Stångewinderepet skulle gå af/ at det kunde törna op härwed/ man måste och haa ett annat Tagel skurit genom hollet af Slotholtet med ett slag kring Masten/ dock så fast giort at det kan gå uthföre med Stången/ på det hon intet må kasta sig och slingra/ ty elliest hända kan att Stången bräcker sönder Sahlningen. Så är och nödigt/ at när Stången går neder/ då några Man på Öfwerloppet hålla på Stångestaget och Barduner med Tallior der på/ at så mycket stadigare kunna hålla Stången i twång/ så at man således förekommer många olägenheter/ som elliest hända kunne/ är man nu åther skal winda op Stången/ måste man alt fahra wahrlig som förbemält är med Stångens strykande.


§. XXXIX.

De qvelle maniere il faut manœuvrer, quand on est demate de tous mats.

ORdinairement dans les Vaisseaux du Roy nous portons deux mast de hune de rechange, l'un du grand hunier & l'autre du petit, l'on se sert de ces deux mast pour les remetre quand un malheur de cette nature est arrivč. Comme on ne demate que raremant de l'artimon, il est necessaire, quand tous les autre mats sont bas, de le demater pour servir de mast de mizaine, & mettre en avant des voiles tant que l'on peut, afin de faire arriver le Navir; par la meme raison il faut faire servir le grand mast de hune de beauprč & mettre ce lui du petit hunier ā la place du grand mast; il est aisč de faire venir le Navire au vent, mais il est tres difficile de le arriver; L'elevation de la poupe est une des raisons principales pour quoy on ne met pas le plus grand Mast ā l'arriere; Car d'elle-meme elle fait r'allier le Navire au vent, si toute-fois la qvantitč des voiles de l'avant les fait trop arriver, il faudra mettre une vergue de hune qui servira d'artimon, avec queques voiles d'etay; il est certain que de cette maniere un Navire en gouverne mieux que si on mettoit toute la force des voiles en arriere; Lorsque le mast tombe ā la mer, il faut couper promtement toutes les manœuvres qui pourroient le reternir, de crainte que la mer les jetast contre le bord & nuirist le Navire; afin de sauver queqves manœuvres, l'on frape une aussiere sur le Mast, que l'on laisse filer derriere le borde du Navire, jusqves ā ce que le temps permette de les reprendre.

§. XXXIX.

Huru man skal bähra sig åt när man har förlorat alla sina Master.

WIj föör gemenlig på Konungs-Skepp twenne löösa Stänger i förråd/ nembligen een Stoor och en Förstång/ af desse förrådz stänger betienar man sig uti slijka olycklige tilfällen. Såsom nu mycket sällan händer sig/ at Mesans Masten brister och föllier dhe andra åth/ altså är af nöden/ at när alla andra Master äre öfwer Bord/ at taga denne til Fockmast igen/ kläda der på så mycket Segel det tåhl/ dhet Skeppet må komma til dräga af/ derföre måste och stoore Förrådz-Stången/ ställas til Bogspröt/ och dito Förstången i stället för Stoormast; Effter ett Skepp är lätlig at komma til at loofwa/ men mycket suårt at dräga. Ty Högden af Achterskeppet hielper och Skeppet til att loofwa; Och är detta orsaken hwarföre man intet sätter stoora Masten achterst; Om elliest Skeppet skulle af för mycket Försegel falla af/ kan man sättia een Mersserå tll [sic] Mesansmast/ och bruka ett Staagsegel der på til Mesaan/ dhet är wist/ at på detta sättet skal Skeppet wara bättre mannerat at lyda Roor/ än om man heela krafften af Segel satte achter i Skeppet/ när Masten faller öfwer Bord/ måste man straxt hugga af Want och Löper-Godzet at skillia sig der med/ på det Siön icke må kasta Masten moot Skeppet och stöta holl; och til at bärga något Redskap/ plägar man sticka een Cabbel på Masten och fyrar achter uth/ til Wädret sachtar af/ at kunna redda hwad möjlig wore.


§. XL.

De quelle maniere il faut mettre le Mast de hune en place, lorsqu'on est dematč de tous mats.

IL reste ordinairement cinq ou six pieds du mast au dessus du pont, quand un Navire est dematč; pour placer le mast de hune il faut avoir une piece de bois, qui serve de, carlingue, pour mettre le pied du mast de hune, & faire un michon, & cheviller la piece de bois avec le beau le plus voisin du grand mast au dessus du point; qvand les lieures sont faites y mettre des coins de bois de chaque cotč pour mieux etraindre les lieures, & de cette maniere le Mast de hune & bien saisi.

§. XXXX.

På hwad sätt man skal arbeta att sättia op en Stång när alla Master är öfwer Bord.

DHet blijr gemenlig 5 a 6 Foot af Masten som gått öfwer Bord/ qwar öfwer Däcket/ til att nu sättia op Stången/ måste man haa ett stycke Timber/ som tienar til Kiöhlswijn at giöra spoor uti/ och spijka det fast på Däcket wed den nämsta Balken/ när Wuhlningarna äre giorde/ skal med Träwiggar kijhlas rundtomkring/ som giör Wullingen fastare til at hålla/ warandes således Stången wäl ställt.


§. XLI.

De qvelle maniere l'on manœuvre pour couper un mast, lors qu'on y est forcč par un mauvais temps.

IL faut de garnir le Mast que l'on veut couper de sa vergue & de tous les manœuvres qui pourroient le tenir, & le jettant ā la mer n'y laisser que les aubans & le grand etay, & pour faire tomber le mast sous le vent, il faut necessairement couper les aubans du vent les premiers, & commenįant de l'avant en arriere de crainte que le Mast ne tombe en avant, & couper le mast dessous le vent, & lorsque le mast commence ā vouloir venir bas, il faut qu'il aye des Matelots prest avec des haches pour couper promtement le grand etay, & les aubans vers le vent les premiers, le mast tomberoit facilement au vent, & pourroit crever le Navire; qvand on est contraint de couper un mast etant moüillč ā une cotč il faut tâcher de faire carguer le Navire du cotč qu'on veut jetter le mast, afin de luy donner une pente & couper le mast avec les memes precautions que le viens de demontrer etant ā la voile.

§. XXXXI.

Til at kappa en Mast öfwer Bordh när man är nödträngd det at giöra i storm och hårdt Wäder.

MAn måste tackla af den Masten som skal kappas alt Tamp och Tyg sampt Råån och annat som kan hindra at skillia sig wedet när hon faller och häfwes i Siön/ undantagandes Want och Staag/ at nu komma Masten til falla öfwer Bordh i lää/ så måste nödwändigt huggas af Wantet til lofwart/ begynnandes ifrån främbsta/ Hufwudtåuget til det efftersta/ på det Masten intet må falla för öfwer/ sielfwa Masten måste huggas i lää/ och i dhet Masten begynner at falla måste något Manskap wara tillreedz med Yxor hugga af Staget och Wantet i lää/ om man skulle hugga af Wantet i lä först/ kunde lätligeu [sic] hända at masten fölle til lofwart/ och altså skadde skeppet. När man är trängder at kappa Masten liggiande för Anckar på en Cust/ måste man biuda til at krängia Skeppet öfwer den Bogen som man wil at Masten skal falla/ att få en hålling dijt/ och i det öfriga förfahres med Mastens kappade som opbemelt är.


§. XLII.

De qvelle maniere on doit remedier ā une voye d'eau qui est sous le Navire.

IL faut prendre une civadiere piquče d'etoupe sur la quelle il faut coudre quatre cordages ā travers, & amarer des poids aux deux bouts d'enbas afin de faire caler la voile, & lors qu'elle est vis-â-vis de la voye d'eau, l'on hale sur les cordages qui sont cousus dessus de la voile, qui čtant bien saisie contre le cordage, empęche que le Navire ne fasse pas tant d'eau.

§. XXXXII.

Huru man skall stoppa ett Läck under Watnet.

MAn måste taga een Blinda/ speckat med Dref/ hwarpå sömmas twärt öfwer 4 stycken Tagel/ och hänges på nedersta Skiöthornen af Seglet/ någon tyngd att det kan siunka/ när nu Seglet kommer wed paß för Läcket/ då håller man an de Taglen som fästade på Seglet/ att dhet kommer tätt til/ så hindrar det Watnet att strömma in.


§. XXXXIII.

De qvelle maniere on peut lever une grosse Ancre d'afforche avec une Chaloupe sans aucun Homme dedans, lors qu'on est moüillč sous une Forteresse dont on craint le canon & la Mousqveteire, ou bien sur un haut fonds ou on craindroit de toucher le juzan, & ou le Navire pourroit virer ā pic sur l'Ancre.

IE fis la demonstration ā bord de l'Eveille en presence de tous les Officiers, & pour m'y preparer, je fis fraper une poulie sur une erse longue de deux brasses, & fis amarer l'orin sur la croisée de l'Ancre, que je voulus faire mouiller je fis passer une Aussiere dans la poulič de cette erse, & je fis saisir les deux bouts de cette aussiere ā babord & ā stribord du vaisseaux pour empęcher les tours, & lors que cette manœuvre fut frapče de cette maniere, je fis moüiller l'Ancre d'afforche comme on fait ordinairement en filant l'aussiere, dont le bout etoit retenu dans le bord sur un cotč de la poupe de la chaloupe je fis passer le garand sur le roüet qui est en arriere de la Chaloupe, & dans une poilie que l'avois feit mettre porche & vis-a-vis du roüet, ce meme garand passe oit encor dans une semblable, poulie que j'avois fait mettre en avant de la Chaloupe pour empčcher de se traverser, des Matelots halerent ā force de bras sur cette aussiere, & la Chaloupe courant toute seule, la poupe la premire vint ā pic sur son Ancre avec tant de de force qu'elle la leva plutōt que les Matelots qui haloient s'en aperįųrent, & je la fins haler sur les bossoirs, & faisant virer sur le cable pour la r'embraquer, la Chaloupe aporta son Ancre suspendüč ā son arriere, je la fis caponner aussi-tost, cette manœuvre se fit plus promtement, que si j'avois leve cette Ancre par les cheveux comme on fait ordinairement.

§. XXXXIII.

På hwad sätt man skal kunna lyffta et swårt Töyankar med Skeppzbåten/ uan någon Man deruthi/ när man ligger för Ankar när wed en Fästning under skått af Stycken och Musquetterij/ eller och der någon Banck eller Grund wore i Wägen/ at intet Skeppet kunde kom[m]a åt til winna Ankaret opp och neer/ utan at röra Grund,

JAg har wijst Prof der af på Skeppet l'Eveillč i presens af alla Officerare. Att nu anställa Wärket/ så bände iag ett Blåck på een Stropp af twå Fambnar lång/ och den samma seen på Boyreepet wed Kryßet af Ankaret som brukas skulle/ genom detta Blocket skaar Jag een Pertlijna och belade båda Endarna deraf om Styr- och Bagbord i Skeppet at förhindra til blij oklart/ när nu detta så war lagat/ förde Jag ut Töyankaret som ordinaire plä giöras/ och fyrde Pertlijnan effter/ hwaraf den ena ändan war fast giord på een sijda Achter i Båten/ och gången öfwer Skijfwan baak öfwer Stamen/ och deß utan ett Block när der hoos/ som samma gången af Pertlijnan går igenom som och ett annat Block för i Båthen att hollat rätt/ när nu Skeppzfolket höllo med Handkrafft på denne Pertlijnan/ hwaraf ändan war i Skeppet/ så lopp Båten allena til Ankaret och lyffte det samma så fort att dhe som halade föga kunde märkiat/ Jag lätte sedan hålla på Pertlijnan öfwer Skijfwan uti Kranbalken och winna in Tåuget/ då kom Båthen och förde Ankaret med sig achter wed/ som sattes för Cranan; Och gåår på detta Maneret lättare att lyffta Ankar/ än som man elliest plägar bruka att lyffta med Brådspeel och Windspijkar.


FIN.

FINIS.


L'Exercice du Canon.

Canoniers prenez garde ā vous.

1.
2.

DEtapez vos Canons

Demarez vos Canons.

3. Roules les palans.

4. Prener la platine.

5. Decouvre la lumiere.

6. Prenčz la sonde, le degorgeoir.

7. Mette le dans la lumiere.

8. Creve la gargouche.

9. Hors la sonde.

10. Passe la sur la main.

11. Prene le poulevrin.

12. Haut le poulevrin.

13. De bouchez le avec les dents.

14. Emorsez.

15. Bouche le poulevrin.

16. Joigne le main gauche au poulevrin.

17. Ecrassez la poudre.

18. Pendez le poulevrin a la Ceinture.

19. Prene la platine.

20. Couvre la lumiere.

21. Prene vos princes & Anspects.

22. Canoniers pointez.

23. Pointez en avant.

24. Pointe en arriere.

25. Pointez en beller.

26. Pointez a de mater.

27. Pointez a couler bas.

28. Pointe ā l'horizon.

29. Pose vos pinces & Anspects sur le pont.

30. Prene le boutč feu.

31. Prene la platine.

32. Soufflez la meche a l'ecart.

33. Canonier este vous prest.

24. Butez le feu.

35. Picque le bout afeu sur le pont.

36. Mette la platine sur le Canon.

37. Prenez l'Escofilon.

38. Passez le pied gauche par dessus les palans & brague.

39. Mette le Escofilon dans le Canon.

40. Mettez le pouce sur la lumiere.

41. Pousse l'ecofilon au fond du Canon.

42. Vire le trois fois.

43. Hors l'Ecofilon en virant.

44. Frapez le sur la bouche du Canon.

45. Prenez la gargousse.

46. Mordez la gargousse.

47. Mette la dans le Canon.

48. Prenez le valet.

49. Mettez le sur la gargousse.

50. Mette le Refouloir dans le Canon.

51. Pousse la gargousse au fond du Conon [sic].

52. Frapez trois coup.

53. Hors le Refouloir.

54. Prenez la bale.

55. Mettez la dans le Canon.

56. Prene le Valet.

57. Mette le sur la bale.

58. Mettez le Refouloir dans le Canon.

59. Pousse la bale sur la poudre.

60. Frapez un Coup.

61. Hors le Refouloir.

62. Depasse le pied gauche par dessus. le palan & brague.

63. Change l'Ecofilon.

64. Pose le sur le pont.

65. Prenez la platine.

66. Couvre la lumiere.

67. Rangez vous sur le Palan.

68. Pousse le Canon an Sabord.

Exercitier med Styckene.

Constapler ståår klar.

1.
2.

PRoppen uhr Stycken.

Löös Tallior och Surtåug.

3. Rappa löprana.

4. Tag af Täckloden.

5. Öpna Fänghollen.

6. Tag Prim Nåhlen.

7. Sätt uti Fänghollet.

8. Bryt Cardusen.

8. Ha uth Primnåhlen.

10. Släpp den uhr Handen.

11. Taag Kruthornet.

12. Lyft op.

13. Ha uth Tappen med Munnen.

14. Slå på Fängkruuth.

15. Tappen i Hornet igien.

16. Tag Wänstra Handen til hielp.

17. Miöhla Fängkrutet med Hornet.

18. Häng Kruthornet wed Gördelen.

19. Tag Täckloodet.

20. Lägg på Fänghollet.

21. Tag Kofoot och Handspijkar.

22. Constapler richter eder Stycken.

23. Richter föruth.

24. Richter Achteruth.

25. Richter rätt fram åth skråfwet.

26. Richter effter Mast-Tackel och Tygh.

27. Richter at skiuta i sank.

28. Richter i Wattgången/ point blancq.

29. Lägger Kofoot och handspijk på öfwerlopet.

30. Tag Luntstaken.

31. Tag af Täcklodet.

32. Blås af Luntan på een sijda.

33. Constapel är I klar.

34. Giefyr.

35. Fäst Luntstakan i Öfwerloppet.

36. Lägg Däcklodet på Stycket.

37. Tag Wiskaren.

38. Sätt wänstra Footen öfwer högra Stycktallian och Broken.

39. För Wiskaren i loppet.

40. Tummen på Fänghollet.

41. För Wiskaren in til Botnet.

42. Wrijd kring 3 gånger.

43. Holl uth Wiskaren alt wridande.

44. Klappa af på Trumppen.

45. Tag Cardusen.

46. Bijt öpning der på.

47. Föör in i Stycket.

48. Tag Förladning.

49. Lägg på Cardusen.

50. Sätt Fötsättaren i Stycket.

51. För Cardusen i til Cammaren.

52. Gif tree ansättning.

53. Ha uth Försättaren.

55. Taag Kuhlan.

55. Lägg in i Stycket.

56. Tag Förladningen.

57. Lägg på Kuhlan.

58. Sätt Försättaren i Stycket.

59. För Kuhlan på Krutet.

60. Sätt an en gång.

61. Uth med Försättaren.

62. Taag wänstra Footen tilbakars öfwer Tallian och Broken igän.

63. Wänd om Wiskaren.

64. Lägget neer på Öfwerloppet.

65. Tag Täcklodet.

66. Läg på Fänghollet.

67. Ställer eder wed Talliorna.

68. Tallia Stycket Bordwart igen.


Än några Fransoske Siö-Termer tillöökt och explicerad.

ROute, är Coursen eller Kosan som Skeppet ligger an.

Donner la Route, sättia en wiß streek på Compassen at styra effter.

Porter ā route, styra rätt effter den satte Cursen.

Faire route Sud Oüst, liggia an Sydwäst.

Rumb, streek på Campassen. Boussole, Compasen.

Un quart de rumb, ou demy rumb, Ett qwarter eller halfft Compas streek.

Porte le Cap sur le rumb, hålla just på streket.

Compasser les routes. Regles les æstimes, giöra besteek/ det är/ at passa i Kårt hwad streek man har behållit seen sidsta Besteket/ och huru många Mijl wunnit.

Faire estime, göra gißning hwar med laag an är med Skeppet/ eller hur långt han gissar at wara ifrån det ena eller andra Landet/ Banck/ Reef eller grund.

Renard, en Tafla eller Styr-bräde för Man til Rors hwar på han täcknar/ huru många Glas han på det ena eller andra streket har styrt.

Ebb, Joussant, & la flux de mer, Ebb och Flood äre Tijde-Strömmar uti Oceanen, som göra lågt och högt Watn/ det en Styrman tilkommer at uthräkna effter Månens Ålder.

Haute eau, basse eau, Högt eller lågt Watn.

Morte marée, det är/ när Siön utan ström som skier fyra gånger om Dygnet med högst och lägst Watn. Kallas och död tijd.

La mer monte, Watnet wäxer.

La mer refoule, Watnet faller.

Bas fond, Plage, Grund Wattn/ Flack Strand.

Terrain, Anckergrund.

Batture, brisants, refrain, Brenning aff Siön på Klippa eller Grund.

Parage, En deel af en Siökust.

Gisement des Costes, Landsträckning.

Havre, Hambn. Rade, Redd.

Mouiller en croupiere, giöra spring på Ankret/ eller föra uth ett spring/ skier då/ när man will wända sijdan til på trångt Watn/ at bruka Styckene.

Brider l'ancre, sättia skor på Anckar/ det skier hwar som blöt eller löst Grund är/ då man/ med särdeles Maneer/ plägar öka på Ankarflyet något seegt Planckestump/ och kallas det Skoor.

Bosser l'ancre. Caponner, sättia Anckret på Bogen.

Toüer le vaisseau, hwarpå Skepp/ betyder och förtöya med Hwarp-Anckret.

Remorquer, buxsera Skepp.

Vaisseau fin de voile, bon voile, wälmanerat/ wälbeseglat Skepp.

Vaisseau desemparč, rådlöst Skepp/ som har lijdit skada på Master och Rundhålt/ Seyl och Treyl.

Tirer eu ouaiche, släppa Skepp/ skier då/ när det ena Skeppet gier en Cabbel åth det audra [sic]/ som anten illa beseglat eller redlöst/ til at släpan fort med sigh.

La ruche, sielfwa Skråfwet aff ett Skepp.

La pouppe, la proue, Achterskepp/ För-Skepp.

Stribord, Bassbord, Styrbord och Baag-Bord.

Fleur d'au, Wattugången/ detta betyder det Streket/ som deelar Skeppet ifrån det som öfwer eller under Watnet/ hwilket alt så föranderligt som Skeppet mehr eller mindre lastat är.

Manœvres dormantes. Funin de Mats, stående Want/ är alt det Tåugwercke som intet går igenom Block och öfwerskijfwor/ såsom Staag/ Hufwudtåug/ Barduner &c.

Manœvres Courantes, rörande Tagel eller löpande Want/ alla Blocken fulla.

Utancile de rechange, FörrådsGods/ är sådant som man har i beredskap at ärsättia det som brister eller förslijtes/ af Bukar/ Tåug/ Segel/ Tackel och Rundholt.

Jet de voile, Ett stell eller omgång Segel/ kallas när alla Rååna äre klädde med sina Segel.

Voile de vingt Cueilles, ett Segel af tiugu Duuk.

Cette voile ā vingt aunes de guindant, Ett Segel diupt 20 Alnar.

Pavillon, Flagga. Banniere.

Battant & guindant du Pavillon, Längden och högdena ff [sic] Flaggan.

Revirer, wända gå öfwer Staag/ Revirement, En Wändning.

Sur un autre Rumb, mettre a l'autre bord, förandra Koosan/ gå öfwer andra Bogen.

Bouter de lof, tenir au lof, Loofwa an/ prijsa Winden/ är at gå så högt bjjen Wind som man kan.

Pres de vent, proche du vent, Dicht bij de Wind/ är när Råna brassade/ och Boglijnor spänte/ så at Seglen stå full och bij.

Les voiles barbaye, Seglen fladdra/ eller stå intet fult/ kommer der af/ när Man til Roors oachtsam och backar för mycket op i Wind.

Porter voiles a biais, Skiärpa/ bräcka in Seglen/ at skiäppa Wind.

Louvier, faire bordée, Lofwera.

Louvier plusieurs bordées, giöra några slaag och Wändningar öfwer staag.

Pouger, Länsa för bara Fåckan/ skier mästedeels uthi hårdt Wäder/ när man inga flera Segel föra kan.

Mettre en sec, Drifwa för bara Tacklen/ eller och Focknn [sic] på Stäfwen.

Fanon, Swicht i Mesanen/ blijr brukat när man ligger bij uthi en Storm/ då plägar man binda in Mesanen medh en Sarwing åfwan för Rackan kring Sprijt/ och det kallas en swichtat Mesan.

Faire escale, relarcher, sökia Redd/ dufwa opp/ det skier/ när man för härdt Mootwäder skull/ då man mehra förlorar än winner/ intet längre will hålla Siön/ uthan nödgat at löpa til nästa Hambn och Redd/ under skoots.

Haler, Praya/ det är/ när Skepp mötas åth i Siön/ at den ena ropar åth den andra.

Faire quart sur l'hune, hålla uthkijk böört om böört op i Mersen/ det skier altijd på Örlogs Flåttar/ Kryssare/ Capare och Confoyare.

Garde Coste, Kryssare/ Skepp som kryssa på Kusterna.

Rafales Wäderijlning aff Landet.

Rat, Wirfwelström.

Orage, Hårdt Wäder/ Storm.

Le mer moutonne, Siön hwijt aff Wågar.

Sombrer sous les voiles, segla i Qwaaf.

Vaisseau qui tanque, Skepp som går stupa eller gräfwer med Förskieppet/ aff för mycket segelförande.

Houles, lames deau, grosse mer, Wågar/ Swall/ holl Siö.

Il ny ā plus de mer, Slätt Wattn.

L'eau franchir, Hålla läns/ pumpa läns.

Ridez des haubans, sättia an Wantet.

Defuner, Tackla af/ delester, lossa skepp.

Radoub, är Reparation på Skepp som boufällig aff ålder eller esliest skählööst. donner la radoub aux vaisseaux incommodé.

Chantier, Skeppswärf/ betyder och så sielfwa Skepps Stapeln.

Gabarit, Mallar eller Modeller till Nytt Skepp/ eller och Spanten som sättes på Kiöhl/ betyder och sielfwa Beloppet af Skeppet. Premier, secund, troisieme etc. Gabarit.

Vaisseau d'un beau gabarit. Ett Skepp aff wackert Belopp.

Coseil de construction, est une assemblée des premiers Officiers de la marine, ordoņč par le Roy pour deliberer sur le radoub des vaisseaux & sur le proportion & le gabarit de ceux quon met sur le chantier, & l'on construit dans les arssenaux de marines.

Carener, mettre en Carene, Kiöhlhålla/ Skepp.

Forme, Docka/ är en Commoditet som man har i Franckrijke och Engeland/ hwar som Ebb och Flod starck går/ af sättia Skepp tårr uthi/ som behöfwa stoor reparation.

Pancher sur le coste, Krängia/ är at hålla Styckene på en sijda/ sampt hielpa med Barlasten Skeppet til at hålla.

Donner la courče, smörja talga Skeppet under Wattn.

Brayer spalmer, Tiära/ lapsalwa.

Doubler, suffler vaisseau, Förhyda Skepp.

Coradoux, Hödgen emellan Öfwerloppen.

Coule de Vaisseau, Bottn på et Skepp.

Navire en houche, högt Achterskepp.

Seillur, houage, Kiöhl Wattn.

Vaisseau plat de varange, Flackt Skepp.

Bouchin, Flacket.

Queste, är det som Stambnerne hängia öfwer achter och för.

Pont coupč, är en Farkost med ett Däck/ och har Back och Skantz der öfwer.

Pont, Tillac, Öfwerlåpp.

Prolonger, Läggia med sijdan om Bord.

Le vaisseau arque, la quille arque, Kattryggot Skepp/ kommer der aff när Skeppen mycket skarpa achter och för/ och gambla der hoos.

Le tirant d'eau, Skeppets Drächt eller Diupet under Wattn.

Le navire dix ou douce pieds d'eau.

Vaisseau monté de cinquante pieces de Canon, Skiepp med 50. Stycken.

Monter vaisseau, Commendera Skepp/ eller stijga på Skepp at Commendera, le Navire solleil monté de Monsieur le Compte &c.

Vaisseau Matelot, Secund Skepp/ äre Skepp som Amiraler och Flaggemän tildeles för Secunder.

Faire l'eau, bois, biscuit, hämpta Wattn med Bröt &c. til Skepps behoof.

L'eau somache, Brackt Watln/ det är salt Siö-Wattn.

Maistre & Contre maistre, Skeppar och Högbåtzman. Mastre de Equipage. Bosseman, dito.

Equipage, Skeppsfolck eller Besättningen.

Plat d'equippage, Backsfolck/ är ett wist antaal Matroser at wara uti Faatlaag/ när Kåcken skaffar.

Pilot, Styrman/ Pilot hautourier, en Styrman på långt Fahrwattn.

La Maneurs, Lootzar/ Lootzmän/ Loįemans.

Esquiman, har den beställning som en skepps Qwartermäster på Hollenska Örlog-Skepp.

Timonier, Man til Roors.

Canonier, Constabeln och hans Gesäller.

Munitionaire, den som providerar Skiepp.

Maistre valet, Major d'ome, Bottelier skaffare.

Coq, en Skepps Kock.

Cafadeur, Kalfatare/ som allenast brukar Drijfhammaren/ hans Embete är att drijfwa och hålla tätt skepp.

Maistre d'hache Skepps-Timmerman.

Maistra voilier, Segelmakare/ trevier dito.

Maistre Sifflet, som commenderar och anmahnar Folck til deras Werck/ medh en Pijpa.

Gabier, Merßkräm[m]are/ en befahren Man/ förstås och en Uthkijk i Merßen.

Mariner, Matelot, hale bouline, ordinarie Botzfolck/ Jan Hagel/ Mousse skepps-Poike Oploper.

Rameurs, Sluup-Roddare. Voguer roo.

Gardiens, Holm-Arbetare/ Eller som Schowers i Holland.

Gabarieres, som fara med Pråmar och Lichtare at föra Godz om Bord. Låssa och lada.

Les Rumbs de Compas.

  1. Nort.
  2. Nort quart au nordest.
  3. Nord Nordest.
  4. Nordest quart au Nordt.
  5. Nordest.
  6. Nordest quart a l'Est.
  7. Est Nordest.
  8. Est quart au Nordest.
  9. Est.
  10. Est quart au Sud.
  11. Est Sud Est.
  12. Sudest quart a l'Est.
  13. Sudest.
  14. Sudest quart a Sud.
  15. Sud Sudest.
  16. Sud quart a Sudest.
  17. Sud.
  18. Sud quart a Sud ouest.
  19. Sud Sud Ouest.
  20. Sud Ouest quart a l'Sud.
  21. Sud Ouest.
  22. Sud Ouest quart l'Ouest.
  23. Ouest Sud Ouost.
  24. Ouest quart a Sudouest.
  25. Ouest.
  26. Ouest quart a Nordouest.
  27. Ouest Nord Ouest.
  28. Nord ouest quart a l'Ouest.
  29. Nord Ouest.
  30. Nord Ouest quart au Nord.
  31. Nord Nord Ouest.
  32. Nord quart au Nord Ouest.

Compaß Streken.

  1. Nord.
  2. Norden til Osten.
  3. Nord Nordost.
  4. Nordost till Norden.
  5. Nordost.
  6. Nordost till Osten.
  7. Ost Nordost.
  8. Osten till Norden.
  9. Osten.
  10. Osten till Syden.
  11. Ost Syd-Ost.
  12. Sydost till Osten.
  13. Sydost.
  14. Sydost til Syden.
  15. Syd Sydost.
  16. Syden til Osten.
  17. Syden.
  18. Syden til Wästen.
  19. Syd Syd-Wäst.
  20. Syd-Wäst till Syden.
  21. Syd-Wäst.
  22. Sydwäst til Wästen.
  23. Wäst Syd Wäst.
  24. Wäst till Syden.
  25. Wäst.
  26. Wäst till Norden.
  27. Wäst Nord Wäst.
  28. Nord-Wäst till Wästen.
  29. Nord-Wäst.
  30. Nord-Wäst til Norden.
  31. Nord Nord-Wäst.
  32. Nord till Wästen.

Tourville, Anne Hilarion de Cotentin: General Exercitier till Siös/ Med alla de brukelige Handgrep af Skepps Arbete som uthi alla Occasioner kunna förfalla/ upsatte och författade af Mr. Chevalier De Tourville, Lieutenant General af den Franska Siöö Militien, om Bord på Skieppet Eveille uthi samptelige Officerarnes närwaro. Tryckt uti Havre de grace hoos Jaques Hubault Konungens och Stadsens Booktryckare/ 1693.
Tryckt Olao Enæo, Stockholm, 1698. 8vo, [4], 125 s. Translated into Swedish by Admiral Werner von Rosenfeldt. The French original edition was published in 1693.


Transcribed by Lars Bruzelius.


The Maritime History Virtual Archives | Seamanship | Search.

Copyright © 2007 Lars Bruzelius.