Om Skeppens tyngd och rymd uti Watnet.

Af GILBERT SHELDON.
Skeps-byggemästare vid Kongl. Ammiralitetet i Carlskrona.

Jag borde wäl förut yttra mig om Skeppens structur och Byggnings sätt, men emedan det blefwo alt för widlyftigt, och man har en bok, som den för sin witra och ymniga Wetenskaper berömmeliga Vice-Amiralen Herr Thomas Rajalin med särdeles flit och Möda sammandragit och på wårt Swänska tungomål redan År 1730. med Kongl. Mayt:s Nådiga Privilegium uplagt, under Titel: Nödig Underrättelse om Skeps Byggeriet och däraf härflytande högnödige och Siöwäsendet samt Tacklingen tilhörige proportioner; Ty wil jag förbigå at derom något widare röra, särdeles om Skeps Byggnaderna icke allenast för sig sielfwa bestå af åtskilliga slag, som dock hwar för sig äga sina både ändalångs- samt up- och nedre- Sidowärts- särskilta passande lineer, hwilka at wisa huru de likwäl alla sammanstöta til deß täta ändamål, nemligen at derefter kunna upresa och sammanfoga en Skepsbyggnad som inträffar med de fördelar, som Byggemästaren förut satt sig före det bör äga emot en annors, utan skulle jämwäl fodra [l]ängre tid, än min trägna Embets sysla det tilstädja wil.

Hwad altså Skeppens egenteliga skapnad beträffar, så är det til weta, at margfaldiga omständigheter inlöpa, som nödwändigt fodra deß förändrande, besynnerligen Örlogs-Skep: Såsom om Skeppet är ämnat at föra Canoner och Stycken af swårare eller lätare Gods, skal betiena sig med Barlast antingen af Järn, Malm, Singels, Sand eller Gråsten, samt Proviantens olika beskaffenhet, så til utspisningen som sielfwa Persedlarne, hwilket efter omständigheterne fordrar mer och mindre rum: och i sig sielf består af mer och mindre tyngd. Om det ämnas för grundare eller diupare Hamnar och kommer at nyttias uti stora och widlyftiga eller kortare samt diupa eller holiga Siöar med Reverer och Strömmar; hvilket alt äre sådane angelägna och öma omständigheter, som en Byggemästare wid denna Mechaniska Konstens wärckställande uti en Skeppsbyggnad har at i akt taga, så framt Skeppet eljest skal äga sin dygd och wara i stånd at göra sin tilbörliga tienst, emedan deraf förosakas; at et Skep fodrar: Nu at wara bredare: nu smalare: Nu mindre: nu mera diupgående: Nu behöfwer kortare- och längre- smalare eller bredare flack: Nu wara skarpare eller fylligare achter eller för, förutan det, at et Skep med bestyckning af swårt Gods fodrar til bygnaden swårare förtimring och förbinning än et annat med lätare bestyckning, hwilket gör at Skeppets Kropp måste oundwikligen förändras altsom angelegenheten fodrar at lämpa bygnaden efter en eller flere af nästnämde Egenskaper; I anseende hwartil och Skeppens skapnad icke heller hos ena Nationen kan blifwa lika och öfwerensstämmande med dem som är hos en annan, utan skilja derutinnan på lika sätt, som de uti ofwannämde omständigheter och egenskaper äro ifrån hwarannan åtskilde.

Engeland och Franckerike har wäl Naturen lämnat den förmonen, at de hafwa långa samt rymliga Siöar och diupa Hamnar, hwarföre de bygga deras Skep mycket diupgående, samt skarpe, smale och smidige i Botten, hwilket befodrar Skeppets seglande, besynnerligen byde wind, och kan utan möda göras til styfwa Skep, istället at man här i Öster-Siön har kårt och diup Siö, samt måste betiena sig af grunda Hamnar, hafwandes Barlast af Gråsten och brukar ändå bestyckning af swårt Gods, hwilket åter förosakar, at en Byggmästare härstädes måste wid första anläggningen af en Skepsbygnad, genom Konsten lämpa så sitt byggningssätt, at et Skep derföre likafult bekommer de egenskaper som det bör äga, nemligen at wara en god Seglare så wäl för- som byde-wind, rida wäl för Ankare, bära sina Stycken wäl, wara rymligt Slagskep samt godt Siöskep och låter wäl regera sig.

Skeps-Byggmästare äre icke häller sin emillan ense om enahanda Byggnings Art; utan en bruker et, en annan et annat sätt, den ena har den tanka om watnets fördelande, undanrymmande, samt Skeppets genomfart och seglande, en annan har derom fattat en annan mening och så widare; dock komma de mästa deruti så nära öfwerens, at et Skep bör äga ifrån 25, med 26, 27, til högst 28, hundrade dels bredd emot längden och til diupgåendet wara 41, 44, 46, högst 50, hundrade det emot bredden, som mittskeps formerar under watnet en art af en half Cylinder och drager sig tilsammans för och achtter til et skarp, hwaraf deß Figur och skapnad blifwer aldeles föränderlig icke allenast på längden af hwar fots distance uti af- eller tiltagande, achter eller förut, utan jämwäl på diupleken under watnet til hwar siette tum; Ja! på hwar tums flöttning högre eller lägre förändrar det sin Krop, watn Linier och genomskärningar så märckelig, at man med swårighet Aritmetice, Geometrice eller Sterometrice til wisshet kan utfinna Skeppets rymd uti watnet, eller quantitet af watn som det undantrycker; at dermedelst utforska deß tyngd och Skeppets jämwigts punct.

At utröna detta på Ritningar har Engeland och Franckrike länge arbetat på, och omsider med stor bekåstnad genom alt wärkets och Materialernes wägande och uträcknande som til en Skepsbyggnad upgådt, satt Canoner, Ammunition, Barlast, Proviant och alt annat, som dertil fodrats enär det hade sin Last och war utred til tienstgiörande, giordt försök til at utfinna Skeppets tyngd; Men det har sluteligen dock stadnat uti owisshet och en oafgiord sak;

Uti Dannemark har man i de senare tider och kommit på samma syftemål samt til den ändan med mycken mödo försökt i wissa mål ändra Structuren til en Regulierare Figur, at derigenom komma så mycket närmare til någon grund och Regel, man man wet icke at dermed något blifwit wunnit som tient til denne angelägna kundskapens ärnående om Skeppets tyngd eller deß rymd uti eller under watnet, utan synes wara uti samma owissa slut stadde som de förra.

Min Sal. Fader Skeps Byggemästaren wid Kongl. Amiralitetet härstädes Carl Sheldon, har, för 40. a 50. År sedan eller alt ifrån sine yngre År, tillika med sina Förfäder haft samma Speculation, men innan han kunde komma någon wäg, måste han under tilhielp af Mechaniquen och Hydrostatiquen, begynna at arbeta uti Modeller, med hwilka han giorde många omwäxlingar och försök, in til deß han af sin stora erfarenhet så deruti, som i sielfwa Skepsbyggeriet omsider fant sig nögd.

Derigenom har och mig den förmonen tilfallit, som ganska få, hwilka lagt sig på Skeps-Byggemästare wetenskapen, sällan haft eller wetat utaf, i det jag liksom ifrån Barndomen af en god Mästare blifwit upammad uti det som til de grunder hörer, om hwilka en Skeps-Byggemästare bör wara kunnig, så framt deß byggnad och arbete eljest skul stödja sig på en wiß och säker fot och ei på höft.

Det har och såsom en härlig genwäg kommit mig wid många tilfällen wäl til pass, men besynnerligen undere mina utrikes resor, då jag ei spart möda eller arbete, at, ibland annat, söka och utleta et Skeps rymd uti watnet eller des tyngd; Och som det är, utan all motsäjelse, af Naturen öfwertygeligit, och alla flytande Kroppar förlora sin hela tyngd i watnet, och intaga så stort rum, at watnet som de undantrycka wäger lika med Kroppen, lika som alla siunkande förlora så stor del af deß tyngd, som watnet wäger hwars rum de intaga. Så är ei något säkrare medel eller sätt, til utrönande af Skeppens tyngd eller rymd i watnet, än med Modellers arbetande, ballancerande och handterande i watnet, som jag på följande sätt i wärket stält och erfarit.

Man arbetar efter ritning en accurat Modell til den storlek och efter hwad Scala man åstundar, dock ju större desto bättre, at Anmärckningarne må kunna göras desto wissare;

Modellens achter- och Förstäf upsättes fot-tal, med watu Lineen, så diupt som på Ritningen finnes wara projecterad Skeppet bör gå med deß fulla Last och Mondour. Sedan göres et fyrkantigt mått, en fierdedel bredd mot längden och hälften så diup som breden är, hwilket fylles jämnbräddat eller så högt som man på alla sidor med et fint strek märkt watubrynen bör gå, med salt Siöwatn, såsom Skeppens räta Element, at dermed wid wärckställigheten, undwika skillnadens beräknande som salta Siöwatnet til 0.03. eller 3/100. delar är tyngre än färskt efter Herr Directeuren och Capitainens Trievalds wakra rön och försök, som beskrifwes uti deß 10 och 11. föreläsningars andra del, om Hydrostatiquen.

At finna nu Skeppets wigt och Soliditet i watnet, så sätter man i måttet den förfärdigade Modellen, hwilken Lastas och för beqwämligheten skuld jämkas till sin Åmning med Kulor eller Hagel, at derigenom kunna få den så mycket nogare och nättare til deß Diuplek och upstuckne watu Linea nedsänkt. Sedan tages Modellet up utur måttet och låter watnet wäl drypa af, då det noga i akttages watnets minskning i måttet, hwilken efter Modellets tilhörige Scala mätes til längd, bredd och sielfwa sackningen, som multipliceras med hwart annat, då det fundne facit blifwer Cubique fots innehållet af Skeppets undantryckande watuhåla eller rymd i watnet, hwilken är lika tyngd som sielfwa Skeppet, och utrönes, enär man uträknar watu-Columnens Cubique innehåld, med en Cubique fot salt Siöwatus wigt.

At widare utröna wissheten af detta försök om Skeppets rymd och tyngd i watnet, så tager man förberörde modell (sedan med den, som förr bemält är, i watnet blifwit förfarit) utur måttet och det wäger med sin Last, samt Multiplicerar den bekomme wigten med det tal som cubique foten på modell Scalan så många gånger mindre är än en Ordinarie Swensk cubique fot, då Skeppets tyngd utfaller til wigten lika med watu Columnens innehålds wigt, så at deraf lägges klarligen å daga, at, som förut berättat är, alla flytande Kroppar förlora hela deras tyngd i watnet och intaga så stort rum at watnet som de undan trycka wäger lika med Kroppen, med mera som Hydrostatiska föreläsningar härom beskrifwa, och wid Modellets handterande noga måste i akt tagas, jämte de flere handgrep och aktsamheter wid wägningar och uträkningar så af flytande som siunkande kroppar och materier i watnet, som deß föreläsning om förmäler och wid handen gifwer.

Genom foregående försök och rön har jag befunnit följande Sorter Skep af nedannämde bestyckning med den starcka förtimring och förbinning samt byggings sätt, som här i Swerige brukeligt är, til sin fulla last haft den wigt och tyngd, som i sidsta Columnen finnes utsatt, Nemligen:

Skeppets Canonernes Antal. SORTEMENTER af CANONER. Hela Bestyckningens Wigt. Skieppets Wigt då det ligger på sin fulle Last.
24. Pd. 18 Pd. 12. Pd. 8. Pd. 6. Pd. 4. Pd.
St. St. St. St. St. St. St. Skepp.   Skepp.  
100. 30. 28. = 28. 14. = 1360. 6217700. 95.
90. 28. 26. = 28. = 8 1233. =16020. 0.
80. 26. 24. = 26. = 4 1129. =14765. 5.
70. 28. 26. = = 16. = 1064. 28 12362. 25.
62. 26. = 24. = 12. = 853. 96 9890. 66.
42. = 22. = 20. = = 511. = 5928. 75.
32. = = 20. = = 12. 263. = 3056.33.
26. = = = 20. = 6. 194. = 2134. 0.

Således gör jag mig säker om förenämde Skeps-Sorters wigt med sin fulla Last i Siön, hwilken man, genom de förflutna tiders ärfarenhet, samt ofwannämde senare af mig giorde försök, befunnit så lämpelig efter berörde Skeps bygnad, at de ei behöfwa större Kropp under watnet, än som swarar emot deß tyngd, hwilket, ehuru den faller och gifwer sig på allahanda Skep, för en Skeps-Byggmästare; då honom anbefalles at upsätta en Ritning, hwarefter et eller annat slags Skep skulle komma at byggas, är högst angelägit at weta, och utforska, om Skeppet efter sit slag sedan det är färdigt, skall wara lika fult beqwämt och hafwa alla de förmoner, som et godt och dugtigt Skep egenteligen äga bör, så framt man eljest ei wil låta sin Konsts wärckställighet komma an på en blind Lycka och äfwentyr, hwilket icke allenast blefwe för Kronan en alt för dyr lärespån, utan jämwäl derigenom mångens lif och wälfärd satt uti fara. Men som åtskillige slags Skep, af ovannämde Canon-tal, äre, som förutan det at de kunna hafwa både swårare och lättare bestyckning ändå skilja emot förenämde, på hwilka jag giordt mina rön, så til deß bestycknings-sorter, som til Skeppens längd, bredd och diupgående, och kan wara bland längre, bland kortare, nu bredare eller smalare, samt diupare eller flackare; hwilket, som förut sagt är, uti Skeppens skapnad gör en märckelig förändring; Så har jag i synnerhet warit omtänkt at påfinna någon Regel til tyngdens och wigtens utrönande af alla slags Skep, och det under hwad egenskap de hälst kunde enom föregifwas; Och efter många samt på åtskilligt sätt anstälte prof, har jag ingen säkrare wäg dertil funnit, än at man taget Canonernes tyngd til grund, som på det sättet sker, at man multiplicerar hela bestyckningens wigt på Tre-Däcksskeppen med 13, på Twå-Däcksskeppen så wäl som på alla Twå-Däcks-Fregatter med 11.6, på alla Fregater af et Däck och glatt lag Canoner, multipliceras hela bestyckningens wigt med 11, då Facit wisar hwarje Skeps tyngd til Skeppundtalet, hwilket facit, som grundar sig på de fundne talen, och til wigten på samma Skep, slår på följande sätt ut, Nemligen:

Skeppets Canoners antal. Hela Besättningens Wigt. Skeppets Tyngd efter föreående Reglor.
100. 1360. 62. 17688. 06.
90. 1233. 16029.
80. 1129. 14677.
70. 1064. 28. 12345. 648.
62. 853. 96. 9905. 936.
42. 511. 5927. 6.
32. 263. 3050. 8.
26. 194. 2134.

Kommer så nära överens med mine experimenter genom tyngden och rymdens rön som förutgående Tabell utwisar, at föga skilnad förefallit. Fast man ändå kunde söka, och få et tal, som ginge up med hwart och et: men som skilnaden är af intet wärde, så håller man för onödigt at derwid beswära sig med den widlyftigheten.

Härwid kunde den frågan förefalla, hwarföre wid deße Reglor just bestyckningens tyngd tagas til grund och icke Skeppens Längds, breds och diupleks Cubicerade summa, hwilket hos mången tyckes gifwa god anledning til det åstundade ändamålets ärhållande? derpå swaras: At jag efter egna försök funnit, at Skeppens tyngd och rymd i watnet ei står at säkert ärhålla af längden, bredden och diupleken, efter som man har Skep af lika längd och bredd med et annat, men deremod af swårare defension; Åter kan ofta gifwas et af större längd, bredd och mera diupgående än et annat af lika defension; hwilka särskilta omständigheter wisa at ingen fast Regel derpå grundas kan; deremot är orsaken hwarföre bestyckningen tages til grund, at Örlougsskeppens förnämsta och största tienst, nytta och förmon, består uti des styrcka och defension af Canoner, hwar efter Skeppens Batterie och skapnad måste lämpas, så at des Kropp icke blifwer större än deß defension och tyngd fordrar, efter som hwad mera wore, är til öfwerflöd och och onödig kåstnad, och hwad mindre är, gör rank och sänker Skeppet diupare än ske bör, så at det under Action en kan wäl föra och bruka sina Canoner; Men at de fundne talen äre olika, kommer deraf, at ju högre tyngden är på Skeppet öfwer watnetm ju större Kropp bör det hafwa under watnet, om det eljest skal bära sig wäl, hwarföre som 3-Däcks Skeppen äre icke allenast tyngre utan jämwäl bära sin wigt högre öfwer watnet, samt för den orsaken blifwa starkare förbundna än twådäcks Skeppen, så utgiör tredäcks Skeppen til deß Kropp med det mera hörer til deß fulla Last och besättning 13. gånger så mycket i wigten, som bestyckningens wigt. Däremot twå-Däcks Skeppen, som ei bära deras tyngd så högt öfwer watnet, finnes, med deß Kropp och hwad til deß fulla Last och besättning hörer, icke wara mer än 11 6/10 gång drygare i wigten än deß bestyckning. Åter efter som alla mindre, såsom Endäcks-Skep och Fregatter, hafwa större längd, bredd och diuplek, än deß defension fodrar, och deremot mera inrättade på Seglation, samt at wara goda Kryssare, i anseende hwartil de äre skarpare under watnet och lättare bygde; Så utfallere deras Kropps tyngd, med deß Lasts och besättnings tilhörigheter till 11. gånger så högt som sielwa Bestyckningen.

En ärfaren Skeps Byggmästare som tager defensionen til grund, kunna sådane och flere omwäxlingar aldrig falla beswärlige, eller ställa honom i osäkerhet; Ty lika som en Guldsmed kan af et til wiß wigt och arbete utsedt Silfwerstycke, genom sin Konst och snille utarbeta, drifwa och forma hwad slags Kärill och til hwad skapnad han sielf åstundar, til den wigt som dertil färdigt blifwit destinerat; Så kan och en Mästare uti Architectura navalis enär han wet sit ämne, deß rymd och tyngd, af en sådan massa skapa och formera sin underhänder hafwande byggnad, til hwad proportionerlig längd, bredd och diupgående, som honom hälst må förekomma eller honom kan pålagd blifwa, efter som man då på skapnaden under watnet, kan huru man finner nödigt gifwa och taga, råder at öka och minska flacket, resa och fälla resnings- samt högd- och bredd-lineen jämwäl at widga och indraga half-bredd-Linien achter och för om mitskeps, så wäl som at igenom Sweparna göra den mer och mindre bärande, alt efter omständigheterne som man det sielf finner nödigt, då bygnaden måste lika fult behålla deß tilhörige och ämnade tyngd och rymd under watnet, samt derjemte ärhålla de dygder som hwar efter sin art äga bör, så framt Mästaren är fast uti sit wärck, och god Kännare af sina Lineer och Swepar, hwarmed jag förstår, at wara bekant om hwar och en Lineas och Sweps Natur, tienst, nytta och fördel samt des superficies och innehåld med mera.

Således har jag på föregående sätt wist, huruledes man kan finna Skeppens rymd och tyngd i watnet, samt huru den tyngden, efter nu mäst brukelige Skeps-Sorter, är, och huru man den widare til hwad Sort man wil kan nyttia genom wißa Reglor.


Kungliga Vetenskapsakademien Handlingar, Tom II, Stockholm, 1741. pp 168-178.


Transcribed by Lars Bruzelius.


The Maritime History Virtual Archives | Shipbuilding | Search.

Copyright © 1994 Lars Bruzelius.