Bojort

Vad som exakt utgjorde en bojort, eller någon annan av de många olika typer av båtar och skepp som fanns vid den tiden, är höljt i dunkel. Vad som var en bojort i Nederländerna behöver inte vara detsamma som en bojort i Sverige. Bojorten eller "boeier" som den kallas på holländska var en fartygstyp som under 1500-talet utvecklades från att ha varit ämnad för inlandstrafik till ett däckad, tvåmastad farkost. Dess storhetstid i Nederländerna inföll omkring år 1600 varefter dess nära släkting galjoten kom att överta dess roll i kustfarten. Därefter användes termen "boeier", "boeierjacht" eller "kopfjacht" för en slags nöjes- eller representationsbåt. Det är mig obekant hur länge den "äkta" bojorten användes i Sverige, troligen användes benämningen även i fortsättning på dess efterföljare galjoten. Enligt min uppfattning var Fogel Grip inte en bojort utan snarare en tidig galjot. Jämför Rålambs ritning av en "bojort", den har alla drag av en galjot.

Bojorten var en fartygstyp som ursprungligen härstammade från Nederländerna. Vid denna (?) tid användes tvåmastade bojorter med ett sprisegel på stormasten. Gustav Vasa visade intresse (1533) för att införskaffa bojorter för kryssningstjänst, emellertid stötte han på svårigheter när det gällde att lära de svenska sjömännen att hantera bojortriggen. Bojortens storlek var vid den tiden 30 à 40 läster, störst var bojorten Gripen (1544) om 60 läster, men hon uppträder tre år senare med konventionell tremastrigg. Karl IX förordnande, att de ej finge byggas mera djupgående än sex fot. Zettersten nämner att bojort även benämndes smack under Gustaf II Adolfs tid.

Vid denna tid var det långtifrån vanligt att fartyg hade egennamn i egentlig mening. De skrivare som upprättade förteckningar över skeppen refererade speciellt till de smärre typerna med ett för tillfälligt passande epitet ofta kopplat till typnamnet. Ett exempel är den bojort som byggdes vid Stockholms skeppsgård 1549. Denna var under byggnadstiden känd som "nya byggningen i Skeppsgården" eller "bojorten på stapeln". Då det redan fanns en bojort i flottans Stockholmseskader kom den därför efter sjösättningen att kallas Nya Bojorten. Denna "beteckning" fick hon behålla vid förflyttningen till Kalmar. Efter en ny förflyttning, nu till Älvsborg 1560, omtalas hon som Kalmar Bojorten i räkenskaperna. Detta är det namn som förekommer 1560-61, därefter börjar ett nytt namn, Stora Råbojorten, slå igenom.

Utan förstahands uppgifter om att Fogel Grip skulle ha varit något annat än en bojort har jag därför koncentrerat mig på att finna bilder på bojorter och presentera dem i kronologisk ordning. Som jämförelse bifogas också några bilder på galjoter och andra liknande typer. Det är framförallt de stora katalogerna över Willem van de Veldes, far och son, teckningar i National Maritime Museum och Boymans - van Beuningen Museum.

    Illustrationer:
  1. Frans Huys after Pieter Bruegel: A hulk and a boeier on the Zuider Zee off Enkhuizen. 1565.
    [Irene de Groot & Robert Vorstman: Maritime Prints by the Dutch Masters.London, 1980. Plansch 1]
  2. Robert de Baudous after Cornelis Claesz. van Wieringen: "Autumnus", or Autumn: three-masted merchantmen and an inland vessel shortening sail in a rising squall.
    Van Wieringen dog 1633 och Baudous kända etsningar är daterade under åren 1605-1628. En bojort avbildas i bildens högra bakgrund.
    [I Groot & Vorstman, 1980. Plansch 15]
  3. Anonymus, ca. 1640: A Boeier.
    Kopia. Orginalet bär årtalet 1629 i handskrift. Ursprungligen var bojorten riggad med sprisegel i likhet med många andra holländska småskutor. I början av 1600-talet övergavs denna rigg till förmån för gaffelsegel. Gaffeln var vid denna tid rak men kom att omkring 1800 att ersättas av en kortare böjd gaffel.
    [Groot & Vorstman, 1980. Plansch 52]
  4. Reiner Nooms: Een boeijer - Een galioot.
    En bojort vid höjden av typens utveckling i Nederländerna. Från att ha varit en båttyp för "inlandsfart" utvecklades den så att den kom att användas för kustfart så långt som till Seine däri man seglade ända upp till Rouen. Denna yttre fart möjliggjordes av läsvärdet som tillkom omkring år 1600. Till skillnad från "bussen" var bojorten flatbottnad och krävde något för att förhindra avdriften när man lämnade skyddade vatten. Observera att de översta bordläggningsplanken på låringen vilka bildar en rudimentär akterspegel. Boeier kommer av "opboeien" vilket syftar på att relingen/brädgången förhöjts för att skydda last och passagerare. Galjoten kom att efterträda bojorten och under en period av tvåhundra år utvecklas till en skeppsriggad fartygstyp vilken uppträdde på all värdens hav.
    [Reiner Nooms: Verscheijde Schepen en Gesichten van Amstelredam. ca 1650. Plansch A6]
  5. Willem van de Velde dä: Two Dutch boeier yachts under sail.
    Van de Velde dä är känd för sina nästan fotografiskt exakta "grisailler", eller "penschilderij" som det egentligen bör heta, av skepp från 1600-talets andra hälft.
    ;[National Maritime Museum, Greenwich. BHC0867]
  6. Willem van de Velde dä: Kaags close to the shore near Den Helder.

    ;[National Maritime Museum, Greenwich. BHC0855]
  7. Willem van de Velde dä: A kaag and a galjot close to the shore with Witte de With in the Brederode leaving the Vlie, 9 June 1645.
    ;[National Maritime Museum, Greenwich. BHC0858]
  8. Willem van de Velde dä: A Dutch flagship, thought to be the Endracht at anchor close in.
    ;[National Maritime Museum, Greenwich. BHC0864]
  9. Modell av en för fraktfart ägnad boeierjakt från 1600-talets andra hälft.
    Boeiers från Zealand och Dordrecht var kraftigt byggda och ämnade för oroliga vatten. En Amsterdamboeier var mycket flackare, medan en från Enkhuizen hade åter en rundare form. Av alla boeierformer är det endast den frisiska som har överlevt till våra dagar.
    [E.W. Petrejus: Oude zeilschepen en hun modellen. Bussum, 1978. s 150]
  10. Åke Clason Rålamb: Skeps Byggerij.Stockholm, 1691.
    C1 Är ett bestick aff en Båyort effter Hållenskt maneer/ brukeligt här i Swerige/ bygd på Segaltie och något Last/ håller 65. footz längd/ öfre Stammen 16 1/2 bredh/ Lasten drager 60. Ordinarie Läster. Och Capabel at bära allahanda Godz/ men skulle han behöfwas til grundt Watn/ måtte Wattn-Linan läggas lägre/ såsom han nu drar 9. foot/ skal han då dra 8. foot.
    [Även i Carl Olof Cederlund: Vraket vid Älvsnabben. Stockholm, 1981.]
  11. 113 Ludolf Backhuizen (1631-1708): Shipping on the Maas at Rotterdam 1701.
    En mindre enmastad boeier på ca 30-35 fot.
    [Groot & Vorstman]
  12. Modell av en kopjakt från början av 1700-talet byggd åt den Bayerska kurfursten Carl Albert vilken var ståthållare över södra Nederländerna under åren 1700-1714.
    [Platen-album Nederlandsch Historisch Scheepvaart Museum. Amsterdam, 1945. Plansch 35]
  13. Dordtse boeier, 1751.
    En modell av en liten klinkbyggd boeierjakt i Nederlandsch Historisch Scheepsvaartsmuseum. Den är försedd med staden Dordrechts vapen och årtalet 1751 på en fris över ruffdörren. Boeiern hade vid den tiden passerat sin storhetstid som utsjöbåt i Nederländerna och användes endast i skyddade inlandsvatten. I ungefär denna form har den bevarats långt in i våra dagar.
    ;[Petrejus, 1978. s 152]
  14. Ritning till en kopjacht av Willem van Genth, 1752.
    Kopjachten tillhörde boeiertypen och användes som nöjesbåt under 17-1800-talet. Namnet kom av manshuvudet på rodret. Kopjakterna byggdes i allmänhet på kravell. Klinkbyggda kopjakter förekom i Dordrecht och Zaanstreek. Van Genth hade varit lärling hos Thomas Davis som 1727 kallades till Amsterdams amiralitetsvarv för att höja standarden inom den holländska skeppsbyggnadskonsten. Med honom fördes också det engelska maneret att bygga skepp till Nederländerna.
    [Platen-album Nederlandsch Historisch Scheepvaart Museum. Amsterdam, 1945. Plansch 34]
  15. Ein ordinairer Petersburger überfahrtz Boijer, derer man sich beij starcken Winde, von einem Ohrte zum andern zu kommen bedient.
    1771 af Acrell. [SSHM årsbok 1944. s 237]
  16. G. Groenewegen: Verzameling van vier en tachtig stuks Hollandsche Schepen. Rotterdam, 1789.
    En sydholländsk klinkbygd boeier. Den är försedd den sydholländska boeierns breda "stalldörrs"-roder med dess utsirningar ovanför rorkulten. Dessutom finns på rorkulten ett litet "roderhuvud" i nordholländsk stil.
  17. Ritning av en Amsterdamboeier från sent 1700-tal eller tidigt 1800-tal. Orginalet finns i Maritiem Museum "Prins Hendrik" i Rotterdam.
    ;[Petrejus, 1978. s 155]
  18. Modell i Maritiem Museum "Prins Hendrik" av en sydholländsk boeier från andra hälften av 1800-talet. Sannolikt en inspektionsboeier i statens tjänst med tanke på flaggan med riksvapnet på rodret.
    ;[Petrejus, 1978. s 153]
KÄLLOR

Updateded 1996-06-08 by Lars Bruzelius

Sjöhistoriska Samfundet | The Maritime History Virtual Archives.

Copyright © 1996 Lars Bruzelius.