UNDERDÅNIG BERÄTTELSE
AF
HANS KONGL. HÖGHET, HERTIGEN
OCH
STOR-AMIRALEN
Prins
CARL
TIL
HANS KONGL. MAJESTÄT
OM
FÖRLOPPET AF SJÖ-SLAGET
Emellan Kongl. Svenska och Käjs. Ryska Flottorne,
Den 26 Julii 1789,
Tolf Tyska Mil OSO:vart om Ölands Södra Udde
;
Med
Anmärkningar och Bilagor.


STOCKHOLM,
Tryckt hos Controlleuren C. G. Cronland, 1789.


HANS KGL. HÖGHET STOR-AMIRALENS Underdåniga Berättelse til HANS MAJESTÄT KONUNGEN om Förloppet af Sjöslaget emellan Kongl. Svenska och Käjserl. Ryska Flottorne, den 26 Julii 1789, 12 Tyska Mil OSO:vart om Ölands Södra Udde; med Anmärkningar och Bilagor *).

EDERS KONGL. MAJESTÄTS Flotta 1) hade, efter sit vistande nära Kögebugt 2), kryssat emellan Svenska, Tyska och Ölands-Vallen, samt var den 24 Julii i beråd at afhämta friskt folk, vatten och förfriskning från Carlscrona, til hvilken ända Fregatterne Illerim, Jaramas 3) och Jaroslaw 4) med Flottans sjuke voro dit ingångne: när Preyningar 5) gåfvo mig vid handen, at Ryska Flottan 6), från 24 til 30 Rangskepp stark, med mycket Fregatter och Brännare varit synt på Höjden af Gothland. Jag beslöt strax at heldre upsöka än afbida Fienden, oaktadt 4 Fregatter jämte Fregatten Camilla och en Cutter voro borta. Flottan hann denna dag til höjden af Öland med en frisk vestlig Vind, hvarest Fregatten Illerim från sin förrättning återkom.

Den 25 Julii styrde E.K. Maj:ts Flotta SO:vart med då varande Vestliga Vind, i tanka at afskära den Fiendteliga Passagen, då Fregatten Minerva signalerade 7) Fienden. Jag forcerade genast med alla segel til, och fick honom kl. 2 e.m. i sigte, rangerade Flottan i Ligne de Bataille under afhållningen, och gaf Signal 8) at samla all styrkan på fiendteliga Arriere-Gardet. Fienden rangerade äfven. Kl. 6 om aftonen voro Flottorne några Canonskott när hvarandra, då Vindens tiltagande, som hindrade mit Eget, jämte flere Skepp, at nyttja Undra Batteriet 9), förmådde mig upskjuta med Bataille. Om natten låg K. Maj:ts Flotta upbrassad 10) i likhet med den Fiendteliga. Fiendens Styrka syntes nu vara emellan 20 och 24 Linieskepp och deraf 3:ne Tredäckare 11); men sedan kommo endast 21 på Linien.

Den 26 i dagningen höll åter E. K. M:ts Flotta ner på Fienden. Divisions-Cheferne updrogs enskilda Styrelsen af sina Divisioner för at kunna nyttja alla möjeliga Krigs-händelser. Vinden var frisk, sedan aftagande och Nedhållningen 12) gick långsamt. Fienden den höll af på Ligne de Bataille, samt plierade 13) ömsom med Avant- och ömsom med Arriere-Gardet. Repeterade Signaler blefvo derföre gjorde at öka, forcera och pressa med Segel, anfalla på halft Canonskott 14), och under elden sluta på Fienden samt använda alla krafter på des Arriere-Garde, och dubblera de 15) eftersta Skeppen, och åt Flottans Ledare 16), at styra ned på Fiendtliga Ledaren. Jag fruktade dock at förlora detta tilfälle, emedan 2:dra Divisionen, som utgjorde Arriere-Gardet, var afskild, efter och i Lofvart 17), och samlade derföre til Chef-Skeppet fem de närmaste Skeppen förom, neml. Ömheten, Prins Carl, Galathée, Försigtigheten och Wladislaw 18), havandes endast efter mig Kung Adolph Fredric, samt höll med dem ned på Fiendens Linie, då en Tredäckare i Arriere-Gardet, som var närmast, började skjuta på långt håll, men plierade snart, jämte de öfrige, under elden af våra Canoner, som med sådant eftertryck svarade, at 2:ra Skeppet förom Tredäckaren höll ur Linien, oaktat våra Skepp, för nedhållningens skull, ej kunde nyttja hela bredsidan. En half time senare, eller kl. ½ til 3 e.m., hann 3:dje Divisionen i elden, och 2:ne timmar derefter syntes fiendtelige Ledaren redlös, och genast derpå 2:ne andra, förmodeligen med svåra Grundskott 19), hålla ur Linien 20).

Under hela denna tiden hade jag ej mera än min Secundant 21) efter mig och mot aftonen Fäderneslandet. Men hela 2:dra Divisionen under Contre-Amiral Lilljehorns befäl gjorde ej minsta Mine at lyda mina Signaler, utom Öfversten och Riddaren Leyonankar, Majoren och Rid. Wittlock, Majoren och Rid. Grubbe, samt Öfverste-Lieutenanten och Rid. Wagenfelt, hvilka forcerade med segel ned på Fienden, men måste åter intaga sina Poster uti Divisionen, emedan Contre-Amiralen ej ville understödja dem 22); och som eleden var häftig uti 3:dje Divisionen 23), skyndade jag til des biträde; men Fiendens Corps de Bataille hade emedlertid så mycket hunnit hålla undan, at Kulorne ej gjorde synnerlig verkan, hvarföre elden uphörde på denna delen af Linien, och kl. 8 om aftonen uti Avant-Gardet. Fienden fortfor at hålla undan vor de Vind, så länge han kunde synas. Mot 19 fiendteliga Skepp voro blott 17 våra Skepp och Fregatter i elden, nämligen hela 3:dje Divisionen och en del af Corpsen. Om natten gick vinden på sydlig kant, hvarföre Kongl. Maj:ts Flotta höll Vind för at behålla Lofven 24), hvilket förmodeligen gaf Fienden djerfhet, at om morgonen d. 27 med força-Segel 25) hålla efter; men så snart Eder K. Maj:ts Flotta var någorlunda rangerad uti Echiquier 26), vände jag uti Linie de Bataille emot Fienden och gjorde Signal at afskära fiendtelige Ledaren, så hela Ryska Flottan skyndsammast vände undan samt tog jagt med alla möjeliga Segel til, formerade sig, men kunde, oaktat alt mit bemödande, ej bringas til Action. Om aftonen voro båda Flottorna uti Linie: den Svenska i Lofvart och akterut, hvarföre jag gaf Ordres til Öfversten och Ridd. Modée, at om natten avancera med 5 Skepp från Queuen 27), och vid dagningen anfalla och dubblera Fienden. Vinden blef om natten helt still.

Om morgonen d. 28 var Fienden oss nära på några Canon-håll och hade stora öpningar i sin Tête 28); hvarföre E.K. Maj:ts Flotta nyttjade sina små Fartyg at komma nära inpå honom. Avant-Gardet fick äfven Ordres at göra Genombrytning 29), för at få Action decisive, hvarvid Ledaren nyttjade sina Läsegel 30) och boxerade. Vindens förändring til blåsande från ostliga kanten gaf Fienden Lofven til blåsande från ostliga kanten gaf Fienden Lofven kl. 8 om morgonen. Han slutade sina Luckor 31) och höll Vinden. Jag rangerade K. Maj:ts Flotta i Linie för at tilbjuda honom Action; men som han åter vände och mit Arriere-Garde, igenom Vindens förändring, var mycket i Lä, förbyttes Rangeringen uti Echiquier til at få Lofven. Kl. 11 förmiddagen vände Fienden Sydvart, formerade sin Linie med Bagbords-halsar 32) och mycket Segel til. Jag lät derföre K. Maj:ts Flotta vända och formera Linie för at anfalla des Arriere-Garde på Contraire-bog 33). Vinden skralade 34), och Arriere-Gardet skyndade undan med alla Segel til. Jag nödgades således å nyo vända uti Echiquier, för at hålla Svenska Flottan tvärsför Fiendens. Likväl förmärktes hos honom icke minsta lust at angripa, ehuru förmånlig Ställning jag lämnat dertil; tvärtom han forcerade med alla Segel undan. Vinden tog til och syntes stadga sig. Jag förlorade härvid alt hopp at bringa sin Fiende til Action, som til Canoner och Skepp var E. K. M:ts Flotta mycket öfverlägsen; men som blott syntes vilja draga ut på tiden, hvilket gaf mig anledning tro, at han i dessa Farvatten väntade på Sundska Flottan 35). Men sedan jag var så nära Tyska Vallen, at ingen Flotta på denna Trakten kunde vara, gaf jag Ordres at vända, hvilket Fienden börjat 2:ne timmar förut, i hvarandras Kölvatten 36). Och som han styrde Nordvart, förmodade jag des afsigt vara, antingen at hålla sig på denna Höjden, eller at återvända til Finska Viken 37). Jag fattade derföre det beslut, at hastigt söka Sundska Flottan, om den med vestl. Vinden hade lyft 38), eller ock anfalla henne til ankars 39), om Cronstadts-Flottan aflägsnade sig för at betäcka sina stationerade Fartyg i Finska Viken; äfven ock at sätta Fienden i ovisshet, om icke Svenska Flottan sjelf toge vägen åt Finska Viken,

Den 29 kl. 10 f.m. sågos Utklipporne 40). De qvarlämnade Fregatterne ankommo och berättade, at Sundska Flottan låg qvar d. 27, och at den ej varit synt vid Bornholm 41). Jag rangerade derföre K. M:ts Flotta uti Ligne de Bataille, vände och låg ner emot Bornholm, för at å nyo afvakta Cronstads-Flottan, och at, så länge Vindarne, nu på ostliga kanten, ej tillåto Sundska Flottan komma ut, än ytterligare gjöra försök at bringa den Cronstadska i action.

Den 30 om morgonen signalerade våra avancerade Fregatter Cronstads-Flottan, som, då den knappast syntes, lade bi sydvart öfver 42). Det blef helt stilt. Jag afbidade derföre hvad förändring med Vinden kunde blifva, för at kunna angripa. Den började blåsa från Nordl. kanten, och gaf Fienden, som knappast var i sigte och i NO., Lofven. Som denna Vind äfven satt honom i stånd at lägga sig emellan Carlscrona och Kgl. M:ts Flotta och at, medelst sin Styrka och välseglande Skepp, på någon tid undvika annan Action, än den som kunde ske til des stora förmån, tils den Sundska Flottan komme i sigte, som gåfvo honom en deciderad öfvervigt: altså har jag manoeuvrerat för at sätta Fienden utur stånd at et sådant Förslag, genom Vindens Kastningar 43) tagit lofven och om aftonen hållit emot honom, som å nyo gick undan. Vinden gick nu på NV. och blef blåsande. Jag höll derföre Svenska Flottan hela natten tvärs af 44) för den Fiendteliga, som låg om morgonen den 31 Julii Sydvestvart, åt hvilken led Fienden äfven vände med alla Segel til, när han fick K. M:ts Flotta i sigte. Som des förföljande skulle fört E. K. M:ts Flotta på andra sidan Bornholm, och Vinden blåste gynnande för Sundska Flottan at vinna Förening 45), har jag trodt mig ej böra mäta Svenska Sjömagtens Krigslycka med en så fördubblad Styrka, utan gått til ankars på Carlscrona-Redd kl. 5 om aftonen, sedan alla möjeliga Försök varit gjorde, at förut bringa en öfverlägsen Fiende til en decisive Action 46).

Jag får sluteligen i underdånighet tillägga det Beröm, den hedrande Rättvisa, jag är skyldig Chefen af 3:dje Divisionen, Öfversten och Ridd. af Stora Korset Modée för des vid Bataillen visade Tapperhet, Ståndaktighet och Nit, såsom ock alla Cheferne uti denna Division, samt en del af Corpsen, nämligen Öfversten och Rid. Fahlstedt, Öfversten och Rid. Fust, Öfverste-Lieutenanten och Rid. Nauckhoff, Majoren och Rid. Sahlstedt och Capit. och Rid. von Walden, samt mot slutet Öfversten och Rid. Enesköld 47), hvilka inlagt ärofulla bevis af deras outtrötteliga och modiga nit för E. K. Maj:ts och Rikets Tjenst, och tilskrifver jag endast dem vinsten af denna Bataille. Men deremot nödgas jag beklageligen framföra mina Klagomål öfver Contre-Amiralen Liljehorns upförande, hvilken icke allenast underlåtit at lyda mina Ordres, utan äfven hindrat verkställigheten af de Skepps-Chefers upsåt, som velat fullgöra sina Skyldigheter, utom hvilket des förhållande Segren blifvit för Svenska Flaggan mycket mera lysande, samt för Fäderneslandet af mångfaldigt större nytta.

Jag har föredenskull låtit arrestera honom och förordnat en Krigs-Rätt, hvars Lagliga Dom, så snart han afsagd blifver, skal E. K. Maj:ts höga Skärskådande underkastad blifva 48). Chef-Skeppet Gustaf III til ankars på Carlscrona Redd, d. 1 Aug. 1789.

CARL.

M. Sundevall 49).

Bilagor.

1.

Förtekning på de Kongl. Svenske Linie-Skepp och Fregatter, hvilka utgjorde vår Ligne de Bataille uti Sjöslaget Söder om Öland d. 26 Julii 1789.

AVANT-GARDET.

Prins Fredric Adolph, hade 62 Canoner, fördes af Hr Fred. Wilh. Leyonankar, Öfverste och Rid. af Kgl. Sv. Orden.

Enigheten, 68 Canoner, fördes af Hr Joh. Dan. Whitlock, Major och Rid. af Kgl. Sv. Orden.

Fröya, Fregat om 40 Canoner, fördes af Hr Christ. Grubbe, Major samt Rid. af Kongl. Svenska och Fransyska Krigs-Orden.

Tapperheten, 62 Canoner, fördes af Hr Carl Magn. Wagenfelt, Öfverste-Lieutenant och Rid. af Kongl. Sv. Orden.

Sophia Magdalena; Chef Skeppet uti denna Division, 70 Canoner; Divisions-Chefen var Hr Pehr Liljehorn, Contre-Amiral och Commend. af Kongl. Sv. Orden; och under honom var Skeps-Chef Hr Dav. Sjöbohm, Major.

Äran, 62 Canoner, fördes af Hr Joh. Hisingsköld, Öfverste och Rid. af Kgl. Sv. Orden.

Gripen, Fregat om 44 Canoner, fördes af Hr Gust. Pley, Major och Rid. af Kongl. Sv. Orden.

Dygden, 62 Canoner, fördes af Hr Hans And. Holdtz, Öfverste-Lieutenant och Rid. af Kgl. Sv. Orden.

Euridice, Fregat om 40 Canoner, fördes af Hr Zachar. Schultén, Major och Rid. af Kgl. Sv. Orden.

Riksens Ständer, 58 Canoner, fördes af Hr Joh. Fred. Dufva, Major och Rid. af Kongl. Sv. Orden.

CORPS DE BATAILLE.

Wasa, 60 Canoner, fördes af Hr Jör. Sam. von Gegerfelt, Major.

Minerva, Fregat om 40 Canoner, fördes af Hr Hans Mart. Koch, Major.

Fäderneslandet, 62 Canoner, fördes af Hr Carl Fred. Enesköld, Öfverste och Rid. af Kgl. Sv. Orden.

Kung Adolph Fredric, 68 Canoner, fördes af Hr Henr. Joh. Nauckhoff, Öfverste Lieutenant samt Rid. af Kongl. Sv. och Kgl. Franska Krigs-Orden.

GUSTAF III, 70 Canoner, Chef-Skeppet för hela Flottan, på hvilket var om bord Hans Kgl. Höghet och Stor-Amiralen, Hertig CARL af Södermanland, och ägde näst under sig Hr Otto Henr. Nordensköld, Contre-Amiral, Rid. af Kongl. Sv. Orden med Stora-Korset, och Rid. af Kongl. Franska Orden pour le Merite Militaire. Skeppets särskilda Chef var Hr. Eric Klint, Öfverste-Lieutenant och Rid. af Kgl. Sv. Orden med Stora-Korset.

Wladislaw, 76 Canoner, fördes af Hr Ol. Mart. Fust, Öfverste och Rid. af Kgl. Sv. Orden.

Försigtigheten, 62 Canoner, fördes af Hr Hans Fahlstedt, Öfverste och Rid. af Kgl. Sv. Orden.

Galathée, Fregat om 40 Canoner, fördes af Hr Fred. Herm. von Walden, Capitaine och Rid. af Kgl. Sv. Orden.

Prins Carl, 58 Canoner, fördes af Hr Joh. A. Sahlstedt; Major och Rid. af Kgl. Sv. Orden.

ARRIERE GARDET.

Ömheten, 62 Canoner, fördes af Hr Nils Adolph Ekenman, Major och Rid. af Kgl. Sv. Orden.

Upland, Fregat om 44 Canoner, fördes af Hr Eduard Wilh. Ram, Major och Rid. af Kgl. Sv. Orden.

Manligheten, 62 Canoner, fördes af Hr Thomas Billing, Öfverste-Lieutenant.

Thetis, Fregat om 40 Canoner, fördes af Hr Joh. Tingwall, Major.

Louisa Ulrica, 68 Canoner, fördes af Hr Carl Ulr. Améen, Öfverste-Lieutenant och Rid. af Kgl. Sv. Orden.

Hedvig Elisabeth Charlotta, Chef-Skeppet uti denne Division, 62 Canoner, Divisions-Chefen var Hr Carl Wilh. Modée, Öfverste och Rid. af Kgl. Sv. Orden med Stora-Korset; och under honom var Skeps-Chef Hr Simon Ringhem, Major och Rid. af Kgl. Sv. Orden.

Götha-Leyon, 68 Canoner, fördes af Hr Gust. Psilanderhjelm, Öfverste samt Rid. af Kgl. Sv. och Kgl. Franska Krigs-Orden.

Zemire, Fregat om 40 Canoner, fördes af Hr Gust. Casten Feiff; Major, samt Rid. af Sv. och Kgl. Franska Krigs-Orden.

Rättvisan, 62 Canoner, fördes af Hr Lars Wollin, Öfverste-Lieutenant och Rid. af Kgl. Sv. Orden.

Dristigheten, 62 Canoner, fördes af Hr Joh. Puke, Öfverste-Lieutenant, samt Rid. af Kgl. Sv. och Kgl. Franska Krigs-Orden.

2.

Förtekning på Käjserl. Ryska Örlogs Flottan, som höll Sjöslaget med den Kgl. Svenska d. 26 Jul. 1789.*)


Linie-Skepp. Canoner Commendeurer.
1. Rostislaw. 108. Amiral Tschitschagow.
2. Wladimir. 108. Vice-Amiral Mussin-Puschkin.
3. Tolf Apostlar. 108. Contre-Amiral Spiridow.
4. Wseslaw. 74. Brigadier Maikarew.
5. Mstislaw. 74. — — Mulowski.
6. Ezechiel. 74. — — Kumanslew.
7. Kirr Joan. 74. — — Tate.
8. St. Peter. 74. — — Denison.
9. Prins Gustaf **). 74. Öfverste Ufinston.
10. St. Helena. 74. — — Bree.
11. Jaroslaw. 74. Öfverste-Lieut. Sievers.
12. Pobedeslaw. 74. — — Senävin.
13. Swialtoslaw. 66. Öfverste Batchmanow.
14. Rodislaw. 66. — — Travenin.
15. Iziaslaw. 66. — — Kartzow.
16. Victor. 66. Öfverst-Lieut. Obolianinow.
17. Witcheslaw. 66. — — Tisiger.
18. Deris. 66. Öfverste Preston.
19. Panial Epstaphie. 66. Öfverste-Lieut. Khumotow.
20. Boleslaw. 66. — — Checkoichow.
21. Europa. 66. — — Sukin.
22. Januarius. 66. — — Glebow.
Fregatter. Canoner. Commendeurer.
1. Pretchislaw. 44. Capit. Lieut. Loman.
2. Mstislawiecz. 44. — — Bakien.
3. Podrachislaw. 32. — — Gravens.
4. Premislaw. 32. — — Sievers.
5. Slava. 32. — — Billow.
6. Nad. Blagopoludchia. 32. — — Bodike.
7. Simeon. 32. — — Green.
8. Patrick. 32. — — Nefediew,
9. St. Marcus. 32. Lieutenant von Dessen.

Härtil bör nu fogas: 2 Bombarder-Galioter, 5 Cuttrar, utom 11 Transport-Skepp, 2 Hospital-Skepp, och 1 Advis-Jagt. Sådan var den Ryska Sjömagt, som oss var gifven at til större delen öfvermanna och borttaga. Orsaken, hvarföre detta icke skedde, upgifver uti följande Bilaga en Hög Hand, ingen obehörig Penna. Det är väl til märkandes, at Ryska Escadern i Köge-Bugt; bestående af 7 Linie-Skepp och 4 Fregatter, får ännu icke förbindas med förestående Ryska Hufvud-Flottan, ty denna Conjunction skedde först efter Slaget el. i början af Aug. Månad.

3.

Hans Kongl. Höghets Hertigens och Stor-Amiralens Skrifvelse, til Hans Excellence Hr Grefve Ant. Joh. Wrangel, Förste Amiral och Commend. af Kgl. Sv. Orden med Stora Korset, om en Kgl. Öfver-Amiralitets-Rätts sättande öfver Contre-Amiralen och Commend. af Kgl. Sv. Orden, Hr Pehr Lilljehorn; dat. Chefs-Skeppet Gustaf III, d. 1 Aug. 1789.

Wi CARL &c. &c.
Tillbjude Herr Grefven, Rikets Herre, Förste Amiralen &c. &c.

Då Vi icke utan största oro sedt en til Seger för Svenska Flotan ämnad Dag, den 26:te uti sistl. Månad, så utfalla, at Vi icke fått gagna de Byten, som eljest varit offer för rättskaffens Svenske Stridsmäns bemödande, då en dels redlös blifven, dels ock skingrad Fiende fått tilfälle, undfly Kongl. Maj:ts Segrande Vapen; hvilken Olycka timat genom efterlåtenhet uti verkställandet af de från Chefs-Skeppet Gustaf III til Avant-Gardet skedde Signaler: hafve Vi, til uprätthållandet af den Magt och Myndighet och den Nitälskan, hvarmed Vi finne oss pligtige at Vårt anförtrodde Kall och Värf uti Kongl. Maj:ts stad och ställe utföra, set Oss föranlåtne, at samma dag aftaga Contre-Amiralen och Com. Pehr Lilljehorn det honom, såsom Divisions-Chef för Avant-Gardet af Kongl. Maj:ts Flotta, anförtrodde Befäl och honom arrestera, samt vid ankomsten hit under fängsligt förvar til Carlscronas Högvakt låta afföra. Til befrämjande af den rättmätiga näpst, som et sådant förhållande kräfver, har Herr Grefven och Förste Amiralen fördenskull at å Ort som vederbör, genom Amiralitets Advocat-Fiscalen, låta tiltala bemälte Contre-Amiral, samt Rättegången i den mån påyrka, at de Vitnen, som å Kärande eller Svarande sidan betarfvas, måge så tidigt kunna af höras, at intet hinder må möta, hvarken vid sakens skyndsamma afgörande til et eftertryckeligt Exempel, eller Flottans vidare afsegling härifrån, varandes Ordförande och Ledamöter under detta Dato särskilt uti Målet af Oss förordnade, Förblifver &c. Chefs-Skeppet Gustaf III, til Ankars på Carlscronas Redd, d. 1 Aug. 1789.

CARL.

M. Sundevall.

4.

FörtekningLedamöterne uti den öfver Contre-Amiralen och Commendeuren Hr Pehr Lilljehorn, i anseende til des Förhållande under Sjöslaget den 26 Jul. 1789, uti Carlscrona nedsatte Kongl. Öfver-Amiralitets-Rätt.

Ordförande.

Hans Excellence Herr Grefve Ant. Joh. Wrangel, Förste Amiral och Commendeur af Kgl. Sv. Orden med Stora Korset.

Ledamöter.

Hr Fred. H. af Chapman, Warfs- och Contre-Amiral, Commendeur af Kgl. Wasa-Orden och Rid. af Kgl. Sv. Orden.

Hr Carl Wilh. Modée, Contre-Amiral och Rid. af Kgl. Sv. Orden med Stora Korset.

Hr Hans Fahlstedt, Öfverste vid Kongl. Amiraltetet och Rid. af Kgl. Sv. Orden.

Hr. Carl Ulric Améen, Öfverste-Lieutenant vid Kgl. Amiralitetet och Rid. af Kgl. Sv. Orden.

Hr Eric Klint, Öfverste-Lieutenant vid Kgl. Amiralitetet och Rid. af Kgl. Sv. Orden med St. Korset.

Hr. Henr. Joh. Nauckhoff, Öfverste-Lieutenant vid Kgl. Amiralitetet, samt Rid. af Kgl. Svärds Orden och af den Kgl. Fransyska pour le Merite Militaire.

Hr J. Puke, Öfverste-Lieutenant vid Kgl. Amiralitetet, samt Rid. af Kgl. Sv. Orden och af den Kgl. Frans. pour le Merite Militaire.

Hr Joh. Abr. Sahlstedt, Major vid Kgl. Amiralitetet och Rid. af Kgl. Sv. Orden.

Hr M.G. Kihlgren, Expeditions-Justitiarie.

Skreterare uti denna Kongl. Öfver Rätt är Hr Actuarien G. Pisarski, och Actor Hr Advocat-Fiscalen C.G. Humble.

5.

Kungjörelse af Hans Kongl. Höghet Hertigen och Stor-Amiralen, om et Förtjenst-Teckens Inrättande och Utdelande ibland Flottans Sårade och Tappraste Stridsmän, hvilke synnerligen distinguerat sig, utfärdad i Carlscrona d. 18 Jun. 1789 *)

Vi CARL med Guds Nåde, Sveriges, Göthes och Wendes Arf-Furste, Arfvinge til Norrige, Hertig til Södermanland, Hertig til Sleswig-Holstein, Grefve til Oldenburg och Ditmarschen, Svea Rikes Stor-Amiral, vele härmed hafva förkunnat och vetterligt gjordt, at då Vi under förflutne Års Campagne, hos de på Örlogs-Flottan commenderade Under-Officerare och Gemenskap rönt de vackraste Prof af Kärlek til Fosterlandet, Tilgifvenhet för Vår Person, Oförskräckthet i hotande Faror, så hafve Vi, innan Vi åter utgå at bestrida Rikets Fiender, under hopp, at hos detta Stånd röna lika Tänkesätt, deremot velat lämna det et ervärdeligt Minne af Vår Hugkomst, en Belöning för ådagalagt Mannamod, och en Upmuntran at i samma hedrande Upförande fortfara. Vi hafve derföre, at utdelas ibland de Under-Officerare och Gemenskap, hvilka under et Krig, antingen sårade blifvit, eller genom någon tapper Gerning utmärkt sig, under Vårt Eget Beskydd, och efter Oss, under de Borne Kongl. Svenske Prinsar, som Stor-Amirals-Ämbetet bekläda, et Förtjenst-Tecken velat uprätta, och dervid följande Statuter til et evärdeligt Bibehållande fastställa:

1:o Ingen, som vanhedrande straff lidit, kan med detta Förtjenst-Tecken belönas.

2:o Den, som under en Bataille blir blesserad, eller synnerligen utmärker sig, undfår Första Graden af detta Förtjenst-Tecken.

3:o Den, som redan med Första Graden belönt, under en Bataille tilkänna gifver Oförskräckthet, Mannamod och Rådighet, undfår Andra Graden af detta Förtjenst-Tecken.

4:o Första Graden af detta Förtjenst-tecken består uti 2:ne korslagde Svärd öfver et Ankare af Silver.

5:o Förtjenst-Tecknets Andra Grad består uti 2:ne öfver et Ankare korsslagde Svärd förgylte, hvaromkring en Lagerkrants flätar sig; på ena sidan står: Trohet och Tapperhet; på den andra: Ära och Dygd.

6:o Desse Förtjenst-Teckens bägge Grader bäras uti et Svart och Gult Band, Färgorne af et Vapen.

7:o Jag väntar af de Under-Officerare och Gemenskap, som af detta Förtjenst-Tecken gjordt sig värdige, at, om de en gång genom fortfarande Dygd, Tapperhet och hedrande Gerningar, äfven til Rikets Högsta Ämbeten skulle blifva befordrade, de altid bära detta Märke af Deras Tapperhet och Min Hugkomst.

8:o Detta Förtjenst-Tecken utdelas efter Skepps-Chefernes Vitnesbörd, af närvarande Officerare bestyrkt, och til Högsta Befälhafvaren insändt.

9:o Skulle emot all förmodan den Händelsen någonsin tima, at en, som gjordt sig värdig at med detta Förtjenst-Tecken belönas, kunde någon vanhedrande gärning begå, skal detta Tecken, endast ämnadt at pryda Dygdiga Människor, efter laga Ransakning och tydliga Bevis, från Brottslingen för altid ryckas.

10:o Vid deras Begrafningar, som detta Förtjenst-Tecken burit, blir detsamma fästadt på Kistan, i Kyrkan aftaget, och af en medföljande Regements Officerare til mig, eller i min frånvaro, til Högsta Befälhafvaren i Carlscrona återlämnat. Under Jordfästningen gifvas 2:ne Salvor af Handgevären af det antal Troupper, som Reglementet föreskrifver.

Och då en gång den Hand kalnadt, som i dag detta Tecken utdelar, då en annan Befälhafvare, jag hoppas med samma Ära, jag önskar med lika varma Känslor för sit Fädernesland, skal anföra Rikets Flottor, skal han på de Grunder, som dess Statuter utsätta, och til Min Åminnelse detta Förtjenst-tecken utdela. Måtte det til evärdeliga Tider hos Svenske Under-Officerare, Svenska Gemenskapen blifva och bibehålla Minnet af en Befälhafvare, som kände det rätta Värdet af deras Stånds-Dygder, och hos dem ingjuta samma brinnande Åtrå til vackra Gerningar, som hos dem, under mit Anförande, så ärorikt bidragit til de Svenska Vapnens Seger och til Svenska Flaggans åter uprättade Aktning hos främmande Nationer.

Til ständigvarande Viss- och Säkerhet hafve Vi desse Statuter med Vår Egen Hand underskrifvit, och med Vårt Fursterliga Sigil bekräfta låtit. Örlogs-Skeppet Hedvig Elisabeth Charlotta til Ankars på Carlscronas Redd. d. 18 Junii 1789.

CARL

Carl Brelin.

BIHANG.

Berättelse om Sjöslaget emellan Kongl. Svenska och Käjserliga Ryska Örlogs-Flottorna, vid Högland uti Finska-Viken, den 17 Julii 1788 *).

År 1788, den 17 Julii, hölts et Sjöslag imellan Kgl. Svenska Flottan, anförd af Rikets Stor-Amiral, H. K. H. Hertig CARL af Södermanland, och den Käjs. Ryska under Befäl af Amiralen Hr Sam. Greigh 1); hvilket Sjöslag bär namn af Högland, Ö uti Finska Viken, 2), såsom närmast belägen det Ställe, där Slaget stod, näml. imellan Ekholm och Nannisgrund 3)). Svenska Flottan bestod af 15 Linie-Skepp och 5 Fregatter, utom 4 Repeter-Fregatter och 3 Jagare 4). Amirals-Skeppet var Konung Gustaf III, om 70 Canoner, på hvilket Hans Kgl. Höghet och Hans Exc. Herr Amiralen, Grefve Ant. Joh. Wrangel, voro om bord, samt under dem, Hr Öfverste-Lieutenanten Otto Henr. Nordensköld, såsom Flagg-Major, och Hr Majoren Eric Klint, såsom Skeps-Chef. Svenska Flottans Avant-Garde anfördes af Hr Öfversten Gr. Clas Ad. Wachtmeister på Skeppet Prins Gustaf, och Arriere-Gardet af Hr Öfversten Fred. Linderstedt på Skeppet Sophia Magdalena. Ryska Flottan bestod af 17 Linie-Skepp och 7 Fregatter, utom 6 andra mindre Skepp. Amiral Skeppet var Rotislaw om 108 Canoner, och på hvilket, under Amiralen Greigh, en Hr Odenzow var Skeps-Chef; men uti sjelfva Flottan tjente under honom Contre-Amiralerne, Hrne Mart. Petrowitz von Dessen, Tim. Gabrilowitz Kosläninow; och Alex. Grigorjewitz Spiridow. Så väl uti Linie-Skepp, som uti Fregatter 5), var den Ryska vår Flotta öfverlägsen, at förtiga de Ryska Linie-Skeppens vida större Bestyckning. Hertigen låg med sina 15 Linie-Skepp och 5 Fregatter på Kryssning uti trängslen imellan Kalbådan 6) och Ekholm, samt för Östlig Vind, då Fiendens Flotta med Fördel af Vinden, samt kommande ifrån Cronstad, nalkades. Hertigen lät genast d. 17 Jul. kl. 4 om morgonen rangera Flottan på Styrbords bydevinds-Linie 7), för at komma i Lofvart 8); men som Stiltjen och Strömen under Ekholm hindrade Avant-Gardet at manœuvrera, rangerade Flottan med Bagbords-halsar 9), samt gjordes Signal at göra klart til Action. Denna Rangering var ej ännu verkstäld, då några Ryska Örlogsskepp otydligen började synas utur tjockan, och olika Underrättelser inlupo om deras rätta Styrka. Icke des mindre, och oagtat trängseln lät Hertigen Flottan vända en Echiquier 10), för at gå Fienden til Mötes, som började kl. 10 at synas rangerad på Perpendiclen af Vinden 11), och styra Rumskots 12), samt sökte taga Vinden af honom, hvaruppå den Svenska Flaggan hälsades af våra Skepp under Lossandet af Svensk Lösen. Den tjocka luften hindrade dock alt beständigt, at til fullo distinguera Ryska Flottans Styrka; men då dennas Öfverlägsenhet slutligen märktes, och begge Flottorna voro 2:ne Canonskott nära hvarandra, och Ryska Avant-Gardet tvärt emot vår Centre, beordrade Hertigen kl. 11 Flottan, at vända och formera Ligne de Bataille med Styrbords-halsar ifrån Echiquier; men som Ryska Flottan fortfor at föra al sin styrka mot vårt Avant-Garde med contraire Halsar 13), hvilket gjorde Bataillen icke nog deciderande, och desutom förmedelst annalkande Grund Flottan snart kunde nödsakas, at under Fiendens eld göra en ny Rangering, så lät Hertigen kl. ½ 2 om eftermid. Flottan vända och formera Linien med Bagbords-Halsar: naturlig Ordning, för, at, om möjligt vore, taga Vinden ifrån Fienden därigenom, at vår Linie sträcktes ut på Fiendens vänstra Flygel, som ock, för at profitera af et Fel, som Fiendens Flotta syntes göra, då den genom contraire Afhållningar, eller ifrån hvarandra, öpnade sig i midten; men Amiralen Greigh rättade detta Fel, lät Arriere-Gardet vända tilbaka och höll med små Segel försigtigt ned på Svenska Flottan, i det han sökte hålla sig tvärs af för Chef-Skeppet; äfvensom des Ledare 14) höll däremot tvärs ned til Mousquet-håll, således directe på vårt Chef-Skepp: hvarföre Hertigen gjorde Sgnal kl. 4 at börja Actionen, som snart gick hela Linien utåt, och det med en sådan häftighet, at fören. Ryske Ledare efter en Timmes förlopp syntes med sönderskuten Takling boxerad på andra Bogen 15) och betäkt af Ryska Skepp. Egen och Fiendens rök förhindrade at se Signalerne eller någon del af Linien, hvarunder små Divisioner af fientliga Skepp höllo sig på Låringen 16) af vårt Amiral-Skepp, och aflöstes af andra, hvilket äfven syntes ske uti Avant-Gardet. Under alt detta boxerades flera fientliga Skepp med söderskutne rår i lofvart om Linien; hvilket med det öfriga här föregående nogsamt bevisade vår Öfvermagt uti Actionen. Fienden fortfor imedlertid at sammandraga mycken Styrka på Avant-Gardet, och Amiralen Greigh var äfven där, då Vinden stilnade af och Flottan kom i samma Strömras under Ekholm, som förmärktes om morgonen, så at Skeppen förlorade Vinden och kunde, oagtat al Manœuvre och Boxering, icke bringas åter up i Vinden. Uti en så critisk Ställning, hvarunder Skeppen och äfven sjelfva vårt Chef-Skepp blefvo skjutne Långskeps 17), men hvarvid Chef-Skeppet med mycken tapperhet betäktes af Skeppet Wasa, som fördes af Öfverste-Lieutenanten, Grefve Baltzar Phil. Horn, och af Skeppet Fäderneslandet, som fördes af Hr Öfverste-Lieutenanten Carl Wilh. Kuylenstierna, afsändes Fänrik Ekholm för at underrätta Avant-Gardet, det Flottan vände på andra Bogen, medan Strömmen tillät Skeppet endast at komma up i Vinden på den sidan. Slaget förnyades då kl. 8 om aftonen med lika ifver och ny fördel för Svenska Flottan, ty Fienden nödgades därigenom vända under vår eld, för at understödja sit Arriere-Garde och de redlösa Skeppen, som retirerat sig bakom deras Linie; och, oagtat al samlad Styrka ifrån Fiendens sida, gjordes dock Ryska Linie-Skeppet Wladislaw, om 74 Canoner och 783 Mans Besätning, til Pris 18); hvarefter Elden slutades kl. 10 om aftonen. I fruktan för Kalbådan, samt för at betäcka det tagne Skeppet, äfven som för at återtaga Prins Gustaf, vårt Chef-Skepp i Avant-Gardet, hvilken del af vår Flotta altid var i starkaste elden, hälst samma Skepp syntes redlöst och utan Flagg, lät Hertigen vända Flottan och formera sig med Bagbords-halsar; men Ryska Chef-Skeppet och hela fientliga Flottan vände också, för at betäcka detta Svenska Skepp, hvadan det ock föll uti Fiendens våld, samt blef des Besätning til fånga tagen, hvarmedelst vi gjorde den svåra Förlusten af Öfversten Hr Grefve Clas Ad. Wachtmeister, Chef för Avant-Gardet, och des Broder, Hr Öfverste-Lieuten. Grefve Hans Fred. Wachtmeister, hvilken förde sjelfva Skeppet. Om natten syntes Ryska Flottan hålla lofven ifrån Champ de Bataille, hvaremot den Svenska bibehöll Stället samt hade uptända Eldar eller Laternor och gjorde Signaler med Skott hela natten, för at hålla Flottan tilhopa. Flere af våre Skepp hade aldeles skutit ut deras Amunition, och åtskillige af dem hade fåt Grundskott, det är vid el. näst sjelfva Vattenbrynet, samt voro skadade til Master och i Ror; hvarföre den 18 Jul. i dagningen alt hastigt reparerades, Krut fyldes, och Flottan rangerade sig åter på Styrbords-bydevinds-linie. Ryska Flottan däremot nytjade Natten endast til at få sina Skepp i Lofvart, samt höll Vinden, hvarföre ock ingen Attaque af oss ifrån Lä och i den alt fortvarande Stiltje vidare kunde ske; utan, sedan Fienden aldeles försvunnit, begaf sig Hertigen med des segrande Svenska Flotta til Helsingfors-Redd, för at där vidare reparera den i Slaget tagne Skadan och förskaffa sig ny Amunition, emedan de fleste Skeppen skjutit til Bolskott och mera på Canonen 19). Utaf det tagne Ryska Linie-Skeppet synes, at Ryska Flottan varit til en tredjedel starkare armerad än vår, samt med en för Medelhafvet på längre tid beredd kostsam Utrustning; hvilken Expedition genom detta Sjöslag således för det närvarande hindrades. Des Artillerie var likaledes ganska svårt. Fiendens Flotta har icke destomindre lidit en ganska stor skada; ty utom det ena af oss tagne och til Sweaborg förde Linie-Skeppet Wladislaw, hafva 2:ne blifvit skutne i sank, 4 andre blifvit redlöse gjorde, och 2:ne förlorat deras Flottsenor 20). De öfriga hade mer eller mindre lidit, sökte Estländska Vallen och drogo sig til Cronstad tilbaka, för at repareras. Alt detta bevisar, at Segren uti detta Sjöslag tilhörer Svenska Flottan, och at den vunnit densamma förnämligast genom des starka, jämna och väl styrda Eld; också hafva alla Skepp-Cheferne med utmärkt både Kännedom och Tapperhet manœuvrerat samt hållit Linien väl sluten, och gåt Fienden allestädes til mötes: hvilket med al förmätenhet på sin Styrka, på sina stora Skepp emot våra små, och öfver Fördelen af Vinden och Stället, attaquerat oss. Besättningen, både Sjö-Manskapet och Land-Tropparne 21), visade under hela den långvariga och häftiga Bataillen Munterhet och oförskräkt Mod 22). Kort sagt: alla lifvades af Känslan för sit Fädernesland, sin Konung och Svenska Krigsäran 23).

Til föregående Berättelse om Sjöslaget vid Högland är billigt at foga Namnen på alla de välförtjente Herrar och Män, som fört de uti sjelfva Sjöslaget varande både Linie-Skepp och Fregatter: Befälet på Amirals-Skeppet Konung Gustaf III och Chef-Skeppen för våre Avant- och Arriere-Garder, Prins Gustaf och Sophia Magdalena; alle om 70 Canoner, finnes redan uti sjelfva Berättelsen namngifver. De öfriga Linie-Skeppen voro:

Enigheten om 70 Canoner, fördes af Hr Öfverste-Lieutenanten Carl Fred. Enesköld.

Hedv. Elisabeth Charlotta om 60 Canoner, fördes af Hr Öfverste-Lieutenanten Carl Wilh. Modée.

Ömheten om 60 Canoner, fördes af Hr Öfverste-Lieutenanten Mauritz Krusenstierna.

Rättvisan om 60 Canoner, fördes af Hr Öfverste-Lieutenanten Olof Martin Fust 24).

Dygden om 60 Canoner, fördes af Hr Öfverste-Lieutenanten Bar. Raab.

Wasa om 60 Canoner, fördes af Hr Öfverste-Lieutenanten Grefve Batzar Phil. Horn.

Fäderneslandet om 60 Canoner, fördes af Hr Öfverste-Lieutenanten Carl Wilh. Kuylenstierna.

Äran om 60 Canoner, fördes af Hr Öfverste-Lieutenanten Joh. Hisingsköld.

Försigtigheten om 60 Canoner, fördes af Hr Öfverste-Lieutenanten Hans Fahstedt.

Prins Carl om 60 Canoner, fördes af Hr Öfverste-Lieutenanten Gust. Psilanderhielm.

Prins Fred. Adolf om 60 Canoner, fördes af Hr Öfverste-Lieutenanten Fred. Wilh. Leyonankar.

Prins Gust. Adolf om 60 Canoner, fördes af Hr Öfverste-Lieutenanten Harald af Christiernin.

Fregatterne voro följande

Gripen om 44 Canoner, fördes af Hr Capitainen von Horn.

Camilla om 40 Can., fördes af Hr Capitainen Dufva.

Fröya om 40 Canoner, fördes af Hr Major J. Puke.

Minerva om 40 Can., af Hr Majoren Henr. Joh. Nauckhoff.

Thetis om 40 Canoner, af Hr Majoren Wollin.

Skeppens ordning är tagen utur Inrikes Tidningarne, N:o 60. Af den där införda Förtekning intages: at Ryska Linien hade uti Bataillen Fyra flere Skepp än den Svenska; at Ryska Amirals-Skeppet förde 40 Canoner mera än det Svenska; och at Ryska Flottans Bestyckning i almänhet bestod uti 1452 til större delen svårare Canoner, således hade Fienden 314 flere Canoner än vi; at Ryska Flottan var bemannad med en myckenhet befarne och käcke Utlänningar, i synnerhet Engelsmän och Normän, men den Svenska af bara Svenskar, så til Befäl som Manskap; at vår Flotta var d. 17 Jul, uti en beständig Rörelse ifrån kl. 4 om morgonen til kl. 10 om aftonen, då den Ryska, ägandes Fördelen af Vinden, ej behöfde röra sig til och uti Actionen mera än halfva dagen: så mycket ärofullare var både vårt Försvar och vår Seger.


Rättelse.

Sid. 6, rad. 26 och 27; läs: Stor-Amiral. Uti Ryssland är eljest nu för tiden på des Örlogs-Stat en Stor-Amiral, som är sjelfve Stor-Försten Paul Petrowitz; äfven som i Frankrike denne Titel bäres af Hertig Lud. Joh. Maria af Pentievre, Son af …


*) Denna Berättelse är aldeles fullständig och på sina ställen correctare, än den uti de Almänna Tidningarnes Bihang N:o 31, införde. Anmärkningarne äro förnämligast bifogade til de Läsares tjenst, som icke äro Sjömän, eller icke så noga känna Sjö-Termernes egenteliga förstånd. Bilagorna uplysa åter på et annat sätt denna Berättelse om en Händelse uti Rikets Historia, som både i sig sjelf är och för sina Följder blifver en af de märkvärdigaste, som i densamma kommer at omförmälas.

1) Kongl. Svenska Orlogs-Flottan, under H.K.H. Hertigens af Södermanland och Stor-Amiralens, Prins CARLS, Befäl, utlopp d. 6 Julii ifrån Carlscrona, sedan Hans Kongl. Höghet hade låtit d. 28 Junii hissa sin Stor-Amirals-Flagg på Chef-Skeppet Gustaf III. Denna Flagg, som vajar ifrån Toppen eller öfversta Stången, på Stormasten, visar Sveriges Vapen midt uti Korset, dock blotta Riks-Vapnet utan Hjertskölden, och är Fältet, uti hvilket det broderade Riks-Vapnet lyser, hvitt. Denna Uphissning skedde under Salutering af hela Flottan, som då låg på Carlscronas Redd. Flottan utlopp d. 6 Jul. bittida om Morgonen, och saluterades vid Förbifarten af Castellerne. Stor-Amirals-Flaggan har utomdes öfver sig en Örlogs-Vimpel, likaledes med Riks-Vapnet midt uti Korset, til beteknande, at Stor-Amiralen är tillika en Kongl. Person. En Amiral förrer väl sin Flagg också på Stor-masten, men utan Riks-Vapnet. En Vice-Amiral förer deremot sin Flagg akter ut ifrån Chef-Skeppet. Då nu Svenska Örlogs-Flottan för andra gången af vår Tids störste Sjöhjelte anfördes, samt för andre gången segrade öfver en öfverlägsen Fiende, vil man deraf taga sig anledning, at här tilfoga följande Historiska Anmärkningar. Af Nordiske Konungar anförde Kon. Christian IV i Danmark, en af de störste både Konungar och Män, som Historien vet omtala, sjelf sin Flotta, och drabbade uti egen Person d. 1 Jul. 1644, ehuru vid en ålder af 67 år, med Svenska Riks-Rådet och Amiralen, Frih. Clas Fleming, vid Femern. Flottorne slogos länge, utan af någondera egentligen öfvermannade den andra; dock måste sluteligen den Danska gifva vika, tagandes sin Cours til Köpenhamn, medan den Svenska bibehöll sig i Danska Farvatnet, samt lade sig i Danska Hamnen Christianspris. Det var i detta Sjöslag, som Kon. Christian sjelf blef så illa sårad, at han miste 2:ne Tänder och högra Ögat, samt fick flera andra Blessurer. Vi det svåra Skottet i ansigtet föll Konungen ned, Blodet strömmade öfver honom och han hölls för död; men snart hämtade sig hans stora Själ åter, han steg hastigt up, drog en Mössa öfver den sårade delen af sit ansigte och fortsatte Befälet. Emedlertid blef Besättningen modlös öfver sin Konungs Fall, och Flottan måste söka Rymden af Hafvet. På Svenska sidan inträffade åter et annat Misöde, hvilket vår käcke, men nu i Ryssland fångne, Sjöman, Hr Capitainen C.G. Tornqvist, uti sin Historia om Svenska Flottans Sjötåg, sid. 103 och 105, således beskrifver: "Fleming, som blef varse at Fienden var vilrådig, skickade en Jagt med muntlig Befalning til sina Skepp, at med honom gjöra sit bästa och coupera Fiendens Flotta, och sätta en del deraf emellan 2 eldar. Han gjorde med sit Amiral-Skepp en ifrig början, men hade orsak at klaga öfver saknadt Biträde, icke desmindre satte Fienden alla möjeliga segel til räddning. Deras Vice-Amirals-Skepp med 2:ne andre blefvo de efterste, och råkade ensamt med Fleming at canonera. Han gaf sjelf det bästa Efterdöme; men då han miste sin Förstång fick Fienden nytt försprång. Han hade äfven fått 2:ne Grundskott, så at han åter måste styra bi de vind. De Skeppen, som honom medföljde, gjorde äfven samma rörelse at fortsätta sin eld på Fienden; men, som de voro på för långt afstånd, gjorde deras Skott ingen synnerlig verkan, utan Fienden hade rådrum at sätta i stånd det skadade, och komma undan vid nattens annalkande, utan at Fleming kunde attaquera för 4:de gången". Efter Slaget lät Amiralen kalla alla Skepps-Capitainerne til sig om bord, tilsade hvar och en af dem, at vara upmärksamme på sina Skyldigheter, och tildelte de mäst förtjente billiga Loford, då det åter heter: "i synnerhet fingo Capitainerne på Svärdet och Andromeda Amiralens vitsord at hafva fäktat som redelige Karlar. Capitainen på Stockholm kunde förgäfves öfvertyga Amiral Fleming, at han gjort så väl som de andre. Amiralen svarade honom, at han fäktat som en gammal Kärring, och, om nästa gång ej bättre upförande visades, skulle han utan alla nåder hängias". Så lyda orden uti Amiralens egen och ännu förvarade Journal. Denne Redelige och Käcke Herre hade dock ännu samma år den olyckan, at blifva d. 26 Julii, under en ifrån de på landet upkastade Fiendens Batterier emellan Christianspris och Kiel anstäld Canonade, skjuten: Hans Namn förblifver ärofult uti alla Tider. — Men för at nu komma til andre Kongl. Personer, hvilka uti senare Tider sjelfve anfört Flottor; så bör här i synnerhet anteknas Konung Jakob II af England, denne af sine äfventyr så namnkunnige Regent, och hvilken slutligen dog uti Frankrike 1701 utan Rike, men väl med en Posteritet, som dock aldrig mera kom til besittning af Stor-Britanniska Kronan. Denne Herre, Son af den olycklige Kon. Carl I Stuart, ägde mycken personlig Tapperhet, och då hans äldre Broder, under namn af Carl II, återvann sit Fäderne-Rike, bar denne Prins Titel af Hertig af York och utnämndes til Stor-Amiral af England. Uti denna egenskap anförde han ock Rikets Flotta flere gånger, vann 1665 den stora Segern öfver Holländske Amiralen Opdam, som sjelf blef slagen; men blef sedan åter 1672 öfvervunnen af Holländske Amiralen Ruyter. Han upträdde 1685 på sin afl. Broders Thron, men måste lämna den 1688 åt sin Svåger, Prins Wilhelm af Oranien. Nu för tiden är, utom H.K.H. Hertig Carl af Södermanland, ingen Konglig Prins uti Sjö-tjenst utom Konungens af Stor-Britannien Tredje Son, Prins Wilhelm Henric, som, född 1765, nyl. eller i år blifvit af sin Herr Fader förklarad för Hertig af Clarence. Han har ock ifrån des yngre år tjent på Flottan, bevistat sista Kriget, vid alla tilfällen visat den Bravoure och den Oförskräkthet, som lofvat i honom en Hjelte, värdig den äran, at också en gång få böra Namnet af Stor-Amiral. I Frankrike är eljest nu för tiden på des Örlogs-Stat en Stor-Amiral, som är Hertig Lud. Joh. Maria af Penthievre, Son af Grefven af Toulouse, Konung Ludvic XIV naturlige men ligitimerade Son; men om denne Stor-Amirals Bedrifter på Hafvet förmäler ej Historien något särdeles: Vår Prins Carl är ensam Tidehvarfvets Sjöhjelte.

2) Kögebugt kallas en Vik i Östersjön, hvar Sundet tager sin början, och har sit Namn af den längst in uti densamma liggande Staden Köge på Danska Öen Seland. Uti denne för Danmark så förmånlige Vik kan ock en stor Flotta ligga både för Stormar och Fiender betäckt; också låg nu uti densamme en Käjserlig Rysk Escadre under Contre-Amiralen Timoth. Kosläninow, och var densamma, som H.K.H. Hertigen lät förledit år d. 22 Jun. passera sig förbi, sedan des då varande Chef, Contre-Amiralen Wilh. von Dessen, saluterat des Flagg, medelst den Ryskas strykande. Denna Escadre gick häruppå til Köpenhamn, gjorde oss både i Sundet och Cattegat stor skada, fick sedan en ny Chef, och hade nu lagt sig uti Kögebugt, hvar tillika låg en Kongl. Dansk Escadre under Befäl af Vice-Amiralen Cont. von Schindel.

3) Illerim och Jaramas äro 2 Turkiske Namn, betydande Blixt och Dunder. Desse Fregatter bygdes först uti den Tid, då K. Carl XII låg uti Turkiet, fingo derföre desse Namn och voro snälle Seglare. Sedan har man bibehållit Namnen för de nye på de gamles Kölar bygde Fregatter.

4) Jaroslaw, Käjs. Rysk Fregat, som togs af oss förl. år uti Finska Viken, och är nu med vår Flotta införlifvad.

5) Preyningar af Preya — at tala vid hvarandra uti Sjön.

6) Käjs. Ryska Flottan commenderades af Amiralen Basil. Tschitschagow, född Ryss och den bäste Flaggman Ryssland nu ägde, sedan Amiralen Sam. Greigh förl. år dog af sina Blessurer, som han fått uti Sjöslaget, hvilket han förlorade, emot Hertig Carl af Södermanland, d. 17 Jul. 1788 vid Högland uti Finska Viken. Denne förträffelige Sjöhjelte var en född Skotte, och hade kommit 1768 uti Ryska Tjensten. Uti denna var Tschitschagow mycket äldre, men mindre förfaren. Hans lycka var nu, at äga Lydige Subalterner, uti sine bägge Divisions Chefer, Vice-Amiralen Alexis Mussin-Puschkin, och Contre-Amiralen Alexis Spiridow.

7) Signalerade - - gaf Tekn, at såg Fienden.

8) Signal -- Tekn med Flaggor ifrån Chef-Skeppet, til beteknande af de Ordres, hvilka böra följas.

9) Undra Batteriet — alla de svåra Canoner på Undra Däcket eller närmast mot Vatnet. När Sjön går så högt, at de ej kunna nyttjas, så undviker man en Bataille. Öfra Batteriet har et parallelt läge mot det undra, eller på öfra Däcket. Af dessa Skeppsdäck hafva Batterierne sina Namn. Canoner af mindre Calibre placeras på Back och Skans, d.ä. för eller akter på et Örlogsskepp.

10) Upbrassad — låg med små Segel, för at hindra Farten och ej af Vinden drifvas utur en Position, som är til ens fördel.

11) Tredäckare har således också tre Batterier. Någre sådane hade Ryssarne uti sin Flotta, men de äro svåre uti sin Rörelse, och icke allestädes uti Östersjön, särdeles under vissa Kuster, brukbare; hvadan de ock blifvit vid vår Flotta afskaffade.

12) Nedhållningen — Nalkandet til Fiendens Ligne, som i anseende til Vindens aftagande blef mindre lätt.

13) Plierade — vek undan.

14) Halft Canonskott — den halfva vanliga Väg, som en Canon-Kula tager, alt efter Canonens Calibre.

15) Dubblera — lägga sig å ömse sidor om et Skepp.

16) Flottans Ledare — första Skeppet, som går främst, eller ock efterst, som vid en Divisions omvändande uti Linien då blir des Ledare.

17) Lofvart — den sidan, hvarifrån Vinden kommer.

18) Wladislaw är det Ryska Linie-Skeppet af 74 Canoner, som fördes af Brigadier Amandus Bergh, och togs uti Sjöslaget vid Högland. Detta Skepp har sit Namo af en berömd Rysk Förste, men kunde nu mera rätt väl bära et mer för oss bekant, på visst sätt Svenskt Namn, eller det motsvarande Uladislaus; som bars af K. Sigismunds äldre Son, en tid Sveriges Kron-Prins, och sedan Pretendent. Den här förenämnde Ryske Fregatten Jaroslaw och det nedanföre förekommande Linie-Skeppet Mstislaw förskrifva sina Namn ifrån de bägge Bröderne Storförstarne Jaroslaw och Mstislaw, hvilke omkring 1020 delade Ryssland, och af hvilke den förre hade stora Förtjenster om detta sig då upresande Rike. Flere berömde Czarer af det Namnet hafva sedan regerat.

19) Grundskott — Skott näst vid eller uti sjelfva Vannenbrynet, och af alla de farligaste.

20) Ibland de mäst skadade Fiendens Linie-Skepp var Mstislaw om 74 Canoner, fördt af Brigadieren Mulowski, som sjelf blef skuten.

21) Secundant — närmaste Skeppet på hvardera sidan af et Chef-Skepp.

22) Ingen enda Skepps-Chef uti denna Division må fördenskull beskyllas, at icke hafva velat fullgöra sin Svenska Örlogsmanna-skyldighet; och bör således den Periphrase hållas för högst ovarsam, som läses ibland Anmärkningarne uti et nyligen tryckt Paper, rörande denne Divisions stillaliggande på afstånd under Slaget: en Endas fel blir aldrig en Hel Corps tilräknadt. Låt oss noga märka, låt oss heligt hålla deröfver: en Endas Fel, Afvikelse, Brott utgjör ingen Anläggning af Flere, är ingen Sammansättning. Medborgare, Medundersåtare! sasom för Brottet, men sasom också för Beskyllningar och Angifvelser. Deremot hvar uppenbara Gerningar, ojäfaktiga Vitnen, egna Bekännelser uti offenteligt Tryck tala, där äger Sanningens Språk, Nationens Röst sin oqvalda gång.

23) Tredje Divisionen — eller vårt Arriere-Garde, hvilket anfördes af den likaså Redelige som Tappre Öfversten, Hr Carl Wilh. Modée, Ridd. af Kongl. Svärds-Ordens Stora Kors, hvilken Herre icke allenast med största heder bivistade Sjöslaget vid Högland 1788, utan har ock bevistat flera Sjöslag och Expeditioner uti Kgl. Fransysk Tjenst. Hr Öfversten och Ridd. Modée commenderade uti detta Sjöslag, äfven som uti det vid Högland, på Hedvig Elisabeth Charlotta.

24) Hålla Vind för at behålla Lofven — hålla sig nära Vindens Strek, för at behålla sin Position och icke drifva åt Lä.

25) Força-Segel — alla Segel, som efter Vindens Styrka kunna brukas.

26) Echiquier — kallas då Skeppen ligga Trappvis, näml. då det följande Skeppet ligger med sit Förskepp på den delen af sin föregående Mans Akterskepp, som af Sjömän kallas Låring.

27) Queuen — d.ä. gå med 5 af de Eftersta Skeppen och lägga sig på andra sidan. En Queue determineras alt efter hvarje Bataille-Linies Läge, äfven som medelst Liniens Vändning Avant-Gardet blir Arriere-Garde och så tvärtom.

28) Öpningar i sin Tête — vida öpningar emellan de första Skeppen uti Avant-Gardet, hvilka dymedelst så mycket lättare kunna couperas.

29) Genombryta eller coupera Fiendens Linie är, at gå eller slå sig tvärt igenom densamma.

30) Läsegel — Segel, som sättas på sidan om de så kallade Fasta Seglen.

31) Slutade Luckor — tilsluta Stycke-Portarne på undra Batteriet, som sker för at icke befara Vatnets inträngande.

32) Bagbords-halsar — Vänstra sidan; äfven som Sturbords-halsar betyder Höger ifrån Styret. Med ordet Halsar åter förstås egentligen stora Tåg, hvarmed man drager Segel förut, hvilka göra contraire verkan emot Skotet, som går akter-ut.

33) Contraire-bog — Sedan man vändt och således får Vinden in på andra sidan.

34) Skralar — at Vinden blir mera knapp ditåt man vil.

35) Sundska Flottan — den Ryska Escadren, som kom ifrån Sundet och låg nu uti Kögebugt.

36) Vända uti hvarandras Kölvatten — at alla Skeppen vända på en och samma Punct, som des föregående Man.

37) Finska Viken. Derifrån var stora Ryska Flottan kommen, dels ifrån Cronstad, dels ifrån Revel, icke i afsigt at lefverera de Svenske någon Sjö-Bataille, hvelken den ock på alt sätt undvek både för och efter d. 26 Julii, utan för at draga sig längs Pommerske och Tyske Vallen fram Söder om Bornholm, och där förena sig med Ryska Escadren ifrån Kögebugt, så at denna icke måtte för andra gången komma uti Läge, at falla uti Herigens händer. Hade Hertigens Signaler blifvit af Contre-Amiralen Lilljehorn åtlydde, så hade först stora Ryska Flottan totaliter blifvit slagen, och endast des snällaste Seglare med flykten undankommit; och sedan hade den mindre Ryska Flottan aldrig vågat sig utur Kögebugt, utan måst ännu et år ligga, Ryska Cassan til last, uti en nu mera Neutral Magts Hamnar fruktlöst: deremot soutenerade stora och hela Ryska Flottan Sjöslaget emot blott tvänne Divisioner af vår mindre starka Flotta, och fick sedan rådrum at vid Bornholm combinera sig med sin andra Escadre.

38) Hade lyft — gått under Segel.

39) Uti eller utanföre Kögebugt.

40) Utklipporne — yttersta Skären Ostvart om Carlscrona

41) Bornholm — är den med stora och farliga Skär omgifvna Danska Öen, midt uti Östersjön emellan Skånske och Pommerske Vallen belägen. Den har af ålder hört til Skåne, afträddes ock med Skåne til Sverige uti Freden 1658, men måste lämnas til Danmark tilbaka uti Freden 1660. Denna förlust fingo vi dyrt omgälla uti Dec. 1678, då Königsmarkske Hären, kommande ifrån Rügen, strandade där, och gjordes, ehuru mot Conventionen, til Krigsfångar af Danmark.

42) Lade bi sydvart öfver — styrde så nära Vindens strek söder-ut, som ske kunde.

43) Vindens Kastningar — Förändringar eller Ombyten.

44) Hålla tvärs af — ifrån Fiendens Flotta.

45) Den gick ock verkeligen för sig vid Bornholm d. 2 Aug. hvarefter den således combinerade Ryska Flottan kryssade dels under Blekingske Vallen, dels under Gothland, men nödgades efter några veckor, för sine månge Sjuke, samt i brist på Vatten och Provision, söka sina Lifländske Hamnar, utan at hafva vågat något der minsta Försök på Svensk Kust, i synnerhet på Gothland, som låg liksom midt uti gapet på en Sjömagt af nu mer än 50 Örlogsskepp. Detta måste väl hafva haft sina Orsaker, hvilka Framtiden dock bäst uptäcker. Ryssarne ennuyerade sig således icke särdeles länge uti desse Farvatn, som det hette uti Ryska Berättelsen om Sjöslaget, införd först uti Danska Riks-Avisan eller Köpenhamnska Post-Tidningarne, N:o 63, hvar, sedan bägge Escadrernes Coujunction blifvit omförmäld, det heter: "Derimod skal vi formodentlig komme til at ennuyere os meget länge med ledig Krydsen paa disse Höider". Det är denne Relation, som blifvit utgifven uti Svensk Öfversättning med Anmärkningar, tryckt i Stockholm hos J.C. Holmberg, på halft ark i 4:to — Hvad åter den med Ryska Escadern i Kögebugt förenade Danska Escadern, under Vice-Amiralen von Schindel beträffar, så följde denne den Ryska, efter ingången Raport om Hertigens tagne Cours til Carlscrona, på vägen til Östersjön, men så snart Contre-Amiral Kosläninow blef signalerad af Ryska Hufvud Flottan, togo bägge Bundsförvanterne Afsked af hvarandra, och vände Vice-Amiral von Schindel om til Köpenhamn, dit han med sin Escadre d. 6 Aug. återkom.

46) Den Ryske Amiralen gifver ock uti förenämde Danska Relation vid handen, som skulle hans Flotta hafva förföljt vår, men et sådant Föregifvande är til alla delar vederlagt genom en så dag för dag detaillerad Berättelse, som denne Hertigens är, hvilken ock densamma med sit Eget Höga Namn teknat, medan Amiral Tschitschagow ej funnit för godt at utsätta sit under en Relation, hvilken han dock låtit utgå til Europas Kännedom uti flere Utländske Gazetter. För öfrigt har man, rörande detta Föregifvande, läsit uti Alm. Tidningarnes Bihang, N:o 28, sid. 244, följande Anmärkning, dat. Carlscrona, d. 23 Aug. så lydande: "Här har man mera med åtlöje, än förargelse, läsit den Berättelse, som Befälhafvaren på Ryska Flottan låtit inflyta uti Danska och Tyska Avisorna, rörande Sjöslaget d. 26 Julii, och har et åsyna Vitne både af den och de följande Dagarnes Händelser, samt hvilken hatar Osanning och Skryt, häröfver yttrat sig således: "Jag önskar, at å ena sidan Svenska Krigsmakten altid måtte blifva så af sine Fiender jagad, som Svenska Flottan blef det den 26 och följande dagar uti sistledne Jul. Månad af den Ryska, och at å den andra den aldrig måtte lifvas af et sådant Mannamod, som Ryssarne under alla dess dagar ådagalade". — Men hvad åter af oss med verklig Förargelse måste medgifvas är det, at, genom Hertigens saknade Biträde af sin ena Division d. 26 Jul. Ryska Hufvud-Flottan icke allenast undgick at blifva totalt slagen, och dymedelst Conjunctionen med Escadern i Kögebugt uti önskeligaste måtto befordrades, utan ock at, sedan den förenade Flottan återvände til sina Lifländske Hamnar, bemannade den den [!] uti Revel liggande Ryska Escadern under Hr Vice-Amiralen Alex. Kruse; hvilken häruppå utgick, förenade sig åter vid Aspö med Ryske Skärgårds-Escadern under Prins Carl Henrics af Nassau-Siegen Befäl, hvilka bägge sedan med sin stora öfverlägesenhet d. 24 Aug. angrepo den vida svagare Svenska Skärgårds-Flottan vid Svensksund, och nödgade densamma med förlust, dock efter en den ärofullaste Drabning, draga sig tilbaka til Louisa. Detta alt äro Länkar uti en och samma Kedja: ty Händelser uti den Politiska verlden hänga äfven så väl tilhopa, som uti den Physiska.

47) Hr. Öfversten Carl Fred. Enesköld updrogs sedermera af Hertigen och Stor-Amiralen Befälet öfevr den arresterade Contre-Amiralens Division.

48) Stälningen, som förenämnde Contre-Amiral hade d. 26 Julii om morgonen, då han ännu låg i Ligne med Hertigens Corps de Bataille och andre Divisionen, huru den sedermera förändrades, samt i hvad afstånd han låg näst före, samt vidare under Slaget, alt detta kommer ögonskenligen at intygas af den Plan öfver fören. Bataille, som redan är under Gravering, upritad af Hr. Capitainen och Rid. A. Sjöstjerna, som bivistat så väl detta Sjöslag, som det vid Högland förl. år. Han är en af våra förfarnaste Sjö-Officerare samt har äfven tjenat med den Distinction uti Frankrike, at han bär des Orden för Krigs-Förtjenster.

49) Expeditions-Secreterare hos H. K. H. Stor-Amiralen.

*) Denna Förtekning är Authentisk; och infördes här utur Hr Etats-Rådet von Schirachs Politisches Journal, för Aug. 1789, sid. 933.

**) Det var detta Linie-Skepp, som Ryssarne vunno af oss uti Sjöslaget vid Högland 1788.

*) Man tilfogar detta Document, såsom hörande til Historien om den Svenske Sjöhjeltens Fälttåg, och bevistande Des Kongl. Tänkesätt om och för den Del af Rikets Krigsmakt, som står under Des Höga Befäl.

*) Denna Berättelse är tagen utur: Almänna Tidningarne för År 1788, Tertialet 2, N:o 50 och 51; samt fogas, såsom et Bihang, til den här förestående Berättelsen om Sjöslaget vid Öland d. 26 Jul. 1789.

1) Född Engelsman, en af vår Tids tappraste Befälhafvare til Sjös, och hvilken bevistade sista Ryska Sjö-Kriget emot Turkarne i Medelhafvet. Här vil man anföra, at Ryske Stor-Försten och Thronföljaren, Hans Käjs. Höghet, Paul Petrowitz är Stor-Amiral, och at Ryska Flottan har 4 Amiraler, Grefve Iwan Tschernischew, samt Hrne Alexius Senäwin, Basil. Tschitschagow och Sam. Greigh, hvrpå [!] följa 2 Vice-Amiraler och 7 Contre-Amiraler.

2) Tilhörer Ryssland, belägen midt uti Viken imellan Fredricshamn och Estländska Kusten. Den är högländ, och har däraf sit namn. På de flesta Sjökorten kallas den endast, enligt Holländska Uttalet: Hogland.

3) Lilla Ön Ekholm ligger helt nära Estländska Landsudden öster om Revel; och Nannisgrund närmare vår Finska Skärgård samt gent emot Borgo. Så väl de som Högland finnas utsatte på Kartan öfer [!] Finska Viken af år 1742 samt på våra vanliga Sjökort.

4) Repeter-Fregat kallas et litet Fartyg, som ligger pä [!] tjenligt Afstånd ifrån den stridande Flottan, för at repetera des Signaler til rättelse för Avant- och Arriere-Garderne; äfven som Jagarne föra til dem Ordres: desse höra således aldeles icka til Ligne de Bataille.

5) Alla dessa så väl Svenska som Ryska Örlogs-Skepp, med deras Befäl och Bestyckning, finnas upräknade uti Inrikes Tidningarne, N:o 60.

6) Et ytterligare Grund Södvest om Nannisgrundet: bägge desse äro Undervatten grund, eller Grund under Vattenbrynet.

7) Det är lägga Flottan til Höger och nära Vinden.

8) Eller at bringa sig mera up i Vinden; äfven som det, at vara mindre uppe i Vinden, eller äga honom mindre til sin Fördel, kallas vara i Lä.

9) Halsar kallas de tjocka Tåg, hvarmed man by de Vind fäster de stora Seglen, eller åt den sidan Vinden kommer ifrån; hvarföre man säger, at et Skepp ligger med Bagbords-halsar, eller at Vinden blåser från Bagbords-sidan: och så heter det tvärtom med Styrbords-halsar.

10) D. ä. vända en redan formerad Linie, dock med bibehållande af sin förra Rangerings-Linie, til vinnande af fördelagtigare Position, antingen emot Fienden eller af Vinden, eller för andre Orsaker.

11) Just på et Ställe, hvar Vinden gör sin mästa eller fördelagtigaste Verkan på Seglen, d. ä. fyller hela Seglet; så at Skeppet går för Vind eller strykande Vind.

12) Eller segla med öpen och gynnande Vind.

13) Antingen Styrbords- eller Bagbords-halsar, alt efter Vinden och Läget.

14) Det närmaste stridande och til Understöd varande Örlogs-Skeppet; således voro de bägge Linie-Skeppen Fäderneslandet och Wasa Svenska Amiral-Skeppets Ledare.

15) Boxeras är, då et Skepp uti stilla Väder, som här var, drages fram el. tilbaka af et eller flere smärre Rodfartyg, hvilket sker medelst Tågs fästande för uti Skeppet. Bogen är den delen af Skepps-kroppen, som är å ömse sidor vid Framstammen.

16) Är den delen af Skeppets sida, som är emellan Akterspegeln och Kryss-vantet, eller det Tågverk på sidan af Skeppet, som hörer til Mesan-masten.

17) Man blifver skjuten Långskepps, när Fiendens Kulor komma Akter eller För ifrån, och stryka hela Däcket långs efter.

18) Detta förträfliga och med Koppar beslagna Skepp commenderades af Hr Brigadieren Berger, Rid. af S. Georg (Ryska Krigs-orden) och des 4:de Class. Han är til Härkomsten Norrman. Ibland andra Utlänningar uti Ryska Sjö-tjensten signaliserade sig ock Hr Elphinston, Engelsman. Et Skepp säges vara med Koppar förhydt, då det alt ifrån Kölen til up öfver des Vattenbryn är beklädt med tunna Koppar-lameller, dels til hindrande af Masks frätande på Träverket, dels til vinnande af lättare eller snällare Fart.

19) Bolskott kallas det Förråd af Kulor, som hvarje Krigs-skepp i början af en Action har uppeliggandes på Däcket bolvarts eller emellan Canonerne. Här sköts ej allenast hela detta Förråd ut, utan måste ändå mera under den långvariga och förnyade Actionen uphämtas.

20) Med Flottsena förstås det så kallade stående Godset af Taklingen, som på bägge sidor fästes vid Skråfvet, och medelst hvilket Masterne förnämligast taga sit Stöd; när det förloras, så äro Masterne utan nödig styrka, och kunna lättligen gå öfver Bord.

21) De voro af Westgötha-Dals, Calmare och Elfsborgs indelta Regementer, samt af Kongl. Maj:ts och Generalen Baron Sprengtportens värfvade Regementer.

22) Hr Amiralen Greigh, sjelf blesserad, har uti sin tryckta Relation om detta Sjöslag låtit Svenska Tapperheten och Artilleriets Eld vederfaras al Rätvisa, samt tilstår sig icke hafva tilförene combatterat med en käckare Fiende. Den Ryske Anföraren bör ock alt välförtjent Loford tildelas; också har han af Hennes Maj:t, Ryska Käjsarinnan erhållit det högsta Vedermäle af synbar Belöning för sit Välförhållande i Sjöslaget; ty hon har behedrat honom med Blå Bandet eller S. Andreæ-Orden.

23) Denna Berättelse är upsatt til följe af Inrikes Tidningarne N:o 59 och 60, samt desse Alm. Tidningar, N:o 40, och andre benäget meddelade Efterrättelser.

24) Han erhöll efter Slaget Befälet på det tagna Ryska Linie-Skeppet, Wladislaw, hvadan Befälet på Rättvisan updrogs åt Hr Major Wollin.


Carl: Underdåning berättelse af Hans Kongl. Höghet, Hertigen och Stor-Amiralen Prins Carl til Hans Kongl. Majestät om Förloppet af Sjö-Slaget emellan Kongl. Svenska och Käjs. Ryska Flottorne, den 26 Julii 1789, Tolf Tyska Mil OSO:vart om Ölands Södra Udde med Anmärkningar och Bilagor.
C.G. Cronland, Stockholm, 1789. 4to, 40 pp.


Transcribed by Lars Bruzelius.


The Maritime History Virtual Archives | Naval history | Search.

Copyright © 2007 Lars Bruzelius.