Kongl. Mayestetz til Swerige/ wår Allernådigste vthkorade Drottning och Frökens
Tullordning/
För Inländske och Fremmande vthi Sjöstäderne.

♔

STOCKHOLM.

Tryckt aff Henrich Keyser.
Åhr 1645.

WIj Christina medh Gudz Nåde/ Sweriges/ Göthes och Wendes uthkorade Drottning och Arffurstinna/ Storfurstinna til Finland/ Hertiginna vthi Estland och Carelen/ Fröken öfwer Ingermanland/ &c. Giöre witterligit/ at sedan Wij Oß hafwe föreläsa låtit och öfwerwäghat the Tullordningar som här til i Wårt Rijke hafwa warit giorde och öflige/ och them medh thenne Tijdz wilkor och förändringar collationerat; Tå hafwe Wij fuller befunnet Tullen i sin quantitet, mästedeels at wara anstält effter skääl och til Commerciernes befordring vthi Wårt Rijke och theß vnderliggiande Provincier, så at Wij Oß/ then störste deels låta behaga och wele hafwa continuerat: Men all then stund någre förändringar äre sedan vthi tijderne infalne/ som nu moste taghas i acht; Sedan/ så see Wij och märckia/ aff månge omständigheeter/ at hwad meent warit hafwer til Swenske Skeps förmering och navigationens förbättring/ är icke ther hän vthslaget/ som thet är intenderat, vthan wedh nödztijderne/ hafwe mäst alle dragit sig vndan/ och altså icke lijten præsumption aff flärd effter sigh lempnat; Hwarföre hafwe Wij alt thet som här kommer i betänkiande/ medh Wårt elskelige Rijkz Rådh wäl och flijteligen öfwerlagdt; Tullordningen öfwersedt och stadgat/ någhot här och ther förandrat och til Tijden beqwämat/ then pålagde Licent vphäfwit/ och all ting låtit föra vthi een Ordning/ effter som fölier och här effter bättre och liusligare står förklarat.

I.

Til thet Första/ wele och förordna Wij/ at så Vth- som Intullen för thet Godz som vth- och införes/ skal här effter gifwas och vthgöras på sine sedwanlige Tullplatzer widh wåre Stapelstäder/ och the Orter/ som ther tilförende förordnade äre. Och skole effter thenne Dagh/ icke then som sälier Godzet och Wahrurne/ vthan then som thet skeppar och föra låter/ så in som vth/ och vth som in/ vthgöra Tullen som här effter beskrifwen och stadgat är.

II.

Sedan hafwer fuller här til warit någre differentier i Tullen/ för thet Godz som inkommer/ hwilke månge åtskildnader emillan the Swenskes och fremmandes Wahrur hafwer mycken flärd och vnderstucket Wäsend förorsakat; Hwarföre sådant här effter at förekomma/ och alle otijdige Inquisitioner deste bättre at vndanböya; Ty hafwe Wij vphäfwit then åtskilnadt/ som är giord emillan Swenskes och Vthländskes Godz och Wahrur/ och then allenast låtit på Skeppen ankomma; Alt således/ at hwadh Godz och Wahrur/ the ware sigh aff hwadh Sort the kunne/ som föras in på Swenske munterade Skepp/ aff hwarie hundrade dalers Wärde/ skal gifwas i Tull twå Dukater/ thet höre Godzet til Inländske eller Vthländske; I lijka måtto/ skal aff hwarie hundrade dalers Wärde/ som föres in på andre Swenske/ i Wårt Rijke bygde och vthrustade Skepp och Fahrkoster/ som icke til Örligh/ vthan allenast til Lastdraghare och Öfwerförßel äre tiänlige twå och en halff Dukat/ thet wari sigh Swenskt eller Vthländskt Godz. Men aff alt thet Godz och Wahrur som föres in på fremmande Skepp och Fahrkoster/ aff theß hundrade Swenske dalers Wärde skal gifwas tree Dukater/ hwadh heller thet hörer In- eller Vthländske til. På samma sätt/ skal ock Godzet som vthföres aff Rijket/ förtullas effter Ordningen en treding högre på Fremmande än på Inländske munterade Skepp/ och en siette Deel högre än på omunterade Swenske Skepp och Fahrkoster/ och thet vtan åthskilnadt anten Godzet är Swenskt eller Fremmande.

III.

Och på thet Wåre Vndersåter sigh så mycket mehra måghe beflijta om gode och egne Skepp/ ock icke vnder skeen aff egne Skepp/ anten någre odugse sigh tilhandla/ eller medh stora och kostelige Fahrkoster göras them andre lijka/ som mindre omkostnadt fordra. Ty hafwe Wij öfwer the Skeppen som Frijheeten åtniuta skole/ thet så förordnat/ at alle the skepp som anten medh 14 Stycken eller ther öfwer äre munterade/ elle jw så förbygde och förtimbrade/ at the åt minsta 14 Stycken eller mehra til sin Defension föra kunne/ och äre här i Wårt Rijke bygde/ vpslagne och uthredde/ skole niuta en treding lindrigare Tull/ så i In- som Vthförßlen emoot fremmande Skepp. The andre Swenske Skepp som anten medh mindre Taal å Stycken eller Styckehol äre försedde/ Item/ alle andre Swenske Fahrkoster/ Flöyter/ Skepp/ Boyorter/ Kreyare/ Skutor/ som i Wårt Rijke aff Eek äre bygde/ vpslagne och vthredde/ skole niuta en siette deel lindrigare Tull än the Fremmande. Item/ skole ock the til Örligh tiänlige och otienlige Skepp och Fahrkoster/ som vtur Wårt Ammiralitet försålde äre eller warde til Wåre Vndersåtere/ jämpte them som elliest i Wåre Feigdetijder hafwe giordt Tienst och medh Wårt speciale Privilegio äre/ eller blifwa försedde/ niuta samma föreskreffne Frijheet. Doch skole thesse alle som förbem:^te Frijheet wele åthniuta/ wara betiente och försedde medh Inrijkes boende Skeppare och Styrmän/ och the mäste Swenske Båtzmän som kunne kommas til wågha/ wäl förståendes/ at ther någre fremmande Hyrbåtzmän brukade blifwa/ sådane thenne Frijheet intet hindra skole.

IV.

Intullen skal här efter erläggias med gode wichtige Rijkzdaler à sex Marck Silfwermynt eller Dukater à ellefwa Marck: Och Vthtullen anten medh Rijksdaler eller Dukater in Specie, à samma Prijs eller medh Wårt Silfwermynt/ heela eller halfwa Daler och Marckstycken/ och then tijonde Penning smått Silfwermynt/ och thetta vthan något vpskoff eller borgande åth Tullnärerne erläggias.

Til yttermehra wisso och bekräftelse/ hafwe wij thetta medh Wår egen Hand vnderskrifwit/ och witterligen låtit sättia Wårt Secret här vnder. Datum Stockholm/ den 8. Decembris Anno 1645.

CHRISTINA

Kongl. May:^tz til Swerige/ PLACAT, Angående Convoyernes inrättande widh Götheborgh. Gifwit i Stockholm den 16. Augusti Anno 1653.
4to, 16× 10,5 cm, [16] s.

Transcribed by Lars Bruzelius.

The Maritime History Virtual Archives | Sveriges offentliga tryck | Search.

Copyright © 2007 Lars Bruzelius.