En man öfverbord.

Seglar man rumskots, och serdeles om med stark fart, är det bäst att lägga bi med förseglen back. Det är tydligt, att om storråen lemnas fyrkant, dröjer det längre innan skeppet "kommer till vind," och det skjuter längre fart, samt ökar afståndet från den öfverbord varande karlen och bidrager således betydligen att fördröja hjelpen. Det fordras likväl omdöme, i synnerhet om det blåser friskt, att pass på att möta med roret i tid, då i annat fall skeppet kör upp i vinden, kommer i dejsning, och man kommer i fara att förlora båten under nedfirandet**.

De bästa authoriteter råda till, att, om möjligt, bör skeppet ej allenast läggas bi då någon fallit öfverbord, utan till och med öfver på andra bogen. Naturligtvis minskas segel under vändningen och storråen lemnas fyrkant. Detta sätt förutsätter likväl att man skall ligga bidevind, eller att vinden åtminstone ej är akterligare än 2 streck akter om tvärs. Den stora fördelen af denna manöver är, om den lyckas, att skeppet, då det kommit rund, drifver rakt ned i rigtning åt den, som fallit öfverbord. Och, ehuru det icke är utan fara att fira ned en båt under det man ligger i vändningen, derigenom att skeppet då, under en viss tid, dejsar, förloras dock, i sjelfva verket, ringa tid, om man dröjer med båtens nedfirande, till dess skeppet är öfver på andra bogen och dejsningen upphört. Oftast förlorar man mera på att fira ned båten för snart, än att dröja dermed till allt är klart och rätta stunden är inne att göra allt med lugn 1). Det kan icke för ofta upprepas,—att nästan allting beror på vakthafvande officerens fattning och lugn*."


** Kapten A. Griffiths.

1) Ytterst nödvändigt är att icke den första, som ett menskligt begär, att hjelpa en menniska i nöd, drifver, att kasta sig i båten, får medfölja densamma, utan bör den vanliga båtbesättningen med en säker och öfvad sjöman, vare sig officer eller ej, såsom slupstyrare, vara de som utses till att verkställa denna tjenst. Utkikar, som kunna utvisa den olyckliges läge, placeras genast.

* Kapten Basil Hall.


William Nugent Glascock: Örlogs-tjensten eller handbok för sjö-officerare af varje grad inom flottan.
L.J. Hjerta, Stockholm, 1836-37. pp 189-190.
Translated from the first English edition from the same year by B. von Platen.

Transcribed by Lars Bruzelius


Sjöhistoriska Samfundet | The Maritime History Virtual Archives | Seamanship | Search.

Copyright © 2002 Lars Bruzelius.