Ships typology

Dutch Ships

aak

beitel aak [PH p 43]

beitel aak [PH p 43]
zaandaak [PH p 58]

aar

kempenaar [PH p 49]
keulenaar [PH p 47]

bomschuit

Scheveningse bomschuit [PH 106]

bons

[PH p 109]

Bootschip

Rundgattat tremastat holländskt segelfartyg från 1700-talet med en bred akterspegel utan låringsgallerier.

botter

[PH p 105]

dogboot

[PH p 103]

kast

Friese maatkast [PH p 49]

pleit

pluut

[PH p 109]

poon

paviljoen poon [PH p 51]

schokker

[PH p 109]

samoreus

[PH p 47]

tjalk

[PH p 53]

hektjalk
staatsietjalk [PH p 49]

waterschip

[PH p 124]

westlander

[PH p 55]

wijdschip

[PH p 44]

zomp

Enterse zomp [PH p 52]

English Ships

balinger
barque
brig
brigantine
carrack
crayer
dromond
pinnace
galleasse
pinnace
galley
pinnace
ship

Spanish Ships

Nao: nao

Swedish Ships

Aviso-jakt: (Dalman).
Et litet Fartyg med Gaffel-Segel och Topp-Segel, som går med Påsten eller Pasagerare ifrån Engeland. Eller ock små Fartyg som följa flottan och nyttjas at sända med underrättelser, bref och ordres.
Bark: Även barca eller barque longe (Dalman).
Barqve: är spetsig åt ändarne men flat i bottnen, och för et eller twänne Latin Segel.
Barqvelonge är skapad som en Barqve med råsegel perpendiculairt Bogspröte at hala ut bolinan.
Barkass
Barkentin: Ett tre- eller fyrmastat skepp vilket har en fullständig rårigg på fockmasten och övriga master riggade med gaffelsegel. Ett barkentinriggat skepp kallas i de skandinaviska länderna oftast för ett skonertskepp.
Barkskepp: [barque, engelska]
Bilander: bilander
Bojort: bojer.
Brigantin: Brigantine
Brigg: Brig
Bursa
Buss: Holländskt rundgattat fiskefartyg riggat med två eller tre fällbara master. Avsett för drivgarnsfiske. Haringbuis är känd från 1600-talet. [PH p 101-102]
Chebeck: Ett kombinerat rodd- och segelfartyg av medelhavstyp vilket introducerades av ryssarna i Östersjön under 1700-talet.
Chebeqver äro roddare fartyg utan wingar, men segla med latin-segel.
Escaloupe: eller slup är lång och smal, ros med en åra på hwar bänk och seglar med twenne sprie segel; har från 4 til 14 åror.
Esping: är taklad som en jakt men har ingen akterspegel.
Ever
Flöjt: [fluit, holländska; flie-, eller fly-boat, engelska]
Fortuna
Fregatt: frigate
Fullriggare: Ett skepp med tre till fem master vilket är fullt råriggat på samtliga master. Saknas beginseglet på mesanmasten bör ett sådant skepp i stället kallas fregattriggat.
Furublåsa
Galeas: Den venetianska galeassen var under 1600-talet ett fartyg med ringa språng, rund akter med en liten överhängande poop och en galeon mer lik en galärs än ett skepps. Tacklingen saknade bogspröt och de talrika årorna fördes relativt högt. Denna typ av galeass finns dokumenterad i bild från 1619 tills byggandet av denna typ upphörde efter ett senatsbeslut 1692. [The Mariner's Mirror 18 (1932), s 325.]
Galleasse i medelhafwet, är en stor Galleer; men hos oss är det et fartyg med en stormast som har både råsegel och gaffelsegel och liten mesans mast. [Dalman: Utkast til et Sjö-Lexicon, 1765.]
Galeasrigg är en skandinavisk benämning på en gaffelsegelrigg med stor- och mesanmast. Under 1800-talets slut och fram till segelfartygsperiodens slut var galeasriggen vanlig bland det mindre segelfartygstonnaget i Danmark och södra Sverige.
Galleon: galleon
galliot: galliot
Galär: galär
Haxe
Holk: I grevefejden deltog Sunskan holk. En annan holk, Kalmar holken förliste i Norge 1555. I ett inventarium från 1557 förekommer en furuholk, riggad med blinda, fockskönval, fockmärssegel, storskönval, stormärssegel och mesan. Holkar eller furuholkar förekommer inte i skeppsgårdarnas byggnadsräkenskaper utan byggdes uppenbarligen på de mindre varven på landsbygden. Några holkar förekom inte som stridande skepp i den svenska örlogsflottan under der Nordiska sjuårskriget. År 1559 befallde Gustav Vasa att inga holkar skulle byggas hädanefter hädanefter utan ersättas av jakter och andra fartygstyper.
Hoy: Chapman avbildar en engelsk hoy i sin Architectura Navalis.
Hukare: Hukare har stormasten midskepps, med 3 råsegel och en mesanmast men ingen fockemast, apteras lätteligen til Bombkits.
Hukertsjakt har en mast mäst midskepps med rå och gaffel-segel. [Dalman: Utkast til et Sjö-Lexicon, 1765.]
Håp
Häckbåt: Ett tremastat skepp med flat botten, vilket var skarpare än en bark men ej så skarpt som en fregatt. Galjon saknades.
I en mätareattest utfärdad i Stockholm 1728 anges Hech Booten Viegelantia vara 121' lång över stävarna och 28'&frac13. bred mellan garneringen och mäta 182 läster.
Jakt: Under 1600-talet byggdes jakter för det kungliga hovet. Senare tillkom det s k hovjaktvarvet.
Under 1800-talets slut och början på 1900-talet avsågs med en jakt ett enmastat segelfartyg riggat med gaffelsegel dock ej så stort som en slup. Den norska Nordlandsjakten var en speciell form av jakt.
Kaag
Karavell
Karrack: The 15th century Portuguese master shipwright Fernandez wrote in a MS of about 1450 that there is little difference between a "carrack", a "nao" and a "hulk". The "carrack" was the largest ship of the day, typically employed as a warship. A famous illustration of a contemporary "carrack" is the "Kraeck" of 1475 by the Flemish master "WA".
Kattskepp: cat
Ketch: Skrivs också som kits i t ex bombkits.
Vad som på senare år kallades galeasrigg i Sverige kallades ketchrigg på engelska.
Knarr
Koff: Ett rundgattat och flatbottnat segelfartyg riggat med två master. Koffen upplevde sin storhetstid under 1700- och 1800-talet tills den kom att ersättas av gallioten. Andra former av koffen är kuffgallioten och kufftjalken.
Kogg: Koggen hade ursprungligen en flat kravellbyggd botten, klinkbyggda sidor och ett skarpt slag. Stävarna är raka och utfallande. Typen är känd under tidsperioden 1100- till 1400-talet.
Korvett
Krejare: Också benämnd stångkrejare.
Kutter
Kåg
Lastdragare
Lodja
Loggert
Märseskepp
Pinass: pinas
Pinka: pink
Pollackabrigg: Polackariggen introducerades i England under 1700-talets sista fjärdedel från västra Medelhavet med kapade spanska handelsfartyg. Dessa beskrivs i källorna som Polacre Ketch, Polacre Brigantine och Polacre Brig. [The Mariner's Mirror 49 (1963), s 230.]
Pråm: Pråm är et flatt och mycket grund gående fartyg.
Galeer Pråm har 3 spriesegel med et glatt lag swåra Canoner.
Stycke-Pråm är et fyrkantigt fartyg utan segel som tjänar at transportera Canoner och artillerie persedlar.
Mudder-Pråm är et fyrkantigt fartyg som är inrättat med skopor at ränsa bottnen i hamnar. [Dalman: Utkast til et Sjö-Lexicon, 1765.]
Råbock: En klinkbyggd båt, öppen så när som på en mindre akterkajuta vilken användes för att frakta malm på Vättern. Den var riggad med ett råsegel på en ensam mast. [Claes Claesson: Schas och råbock. Sjöhistorisk årsbok, 1944.]
Schas
Segelskepp
Skonare: schooner
Skonert
Slup: [Sloop, engelska].
Skepp: Ett tremastat segelfartyg försett med råsegel på varje mast.
Skuta
Skärbåt: också kallad Skäriebåt. Den minsta av roslagsskutorna.
Smack: Ett holländskt flatbottnat segelfartyg för kustfart under 1500- till och med 1800-tal. Riggad med en mast med gaffelsegel och bogspröt.
Ett kontrakt med Richard Klerck och Riksamiralitet (?) 1618 att denne skall underhålla underhålla flottans smackar.
Snaubrigg: En brigg försedd med en lättare snau- eller snowmast akter om storundermasten för mesanbommen och mesangaffelns klor.
Snipa
spiegelschip: [PH p 122]
Struss: Förr stor, flatbottnad båt eller pråm (ofta dragbåt), i synnerhet använd för fraktbefodran (i synnerhet på floder); i synnerhet om sådan båt osv. användes i Ryssland och de baltiska staterna, även i Sverige (i synnerhet på 1600-talet).
1621 Med lodjor och strusor skal höö och wed föras til garnisonen [i Riga] Gustaf II Adolf 261. [Svenska Akademins Ordbok.] Bojorten Oxen, byggd på varvet i Stettin 1641, benämns 1656 för gaffelstruts. [AK reg. 14/3 1656.]

Updated 1996-06-14 by Lars Bruzelius

Sjöhistoriska Samfundet | The Maritime History Virtual Archives.